Jag har startat upp odling av grönsaker för självhushåll på fyra olika ställen under årens lopp. Med utgångspunkt från den erfarenheten har jag följande råd.
1. För framgångsrik grönsaksodling krävs sol så stor del av dagen som möjligt. För odling av kål och potatis vill man ha öppet och luftigt, mer värmekrävande grönsaker behöver i stället ett skyddat läge. Sedan underlättar det enormt om det redan finns matjord på platsen för nyodlingen. Leta upp några platser som verkar lämpliga och gräv provgopar, en halvmeter djupa. Om det är matjord så kan man se en ganska skarp gräns mellan den mörka matjorden och den underliggande ljusare alven på ungefär 30 centimeters djup. Om du stöter på berg, stora stenar eller grova trädrötter så är platsen inte så lämplig.
2. Gräv upp rutor på några kvadratmeter på de mest lovande ställena. Så och sätt de växter du tror att du vill odla i framtiden på dessa provytor. En plats kan verka bra, men så upptäcker man att det blir alldeles för torrt där. Eller för blött. Eller skuggigt.
3. På hösten, eller nästa vår, kan du börja anlägga det permanenta grönsakslandet. Då finns det olika principer. Täckodling, upphöjda bäddar, djupbäddar etc. Men har man, som du, god tillgång till hästgödsel kan man få fram goda skördar av de flesta grönsaker utan att använda de mer komplicerade metoderna.
4. Växelbruk är nödvändigt för att på sikt få god avkastning. De traditionella principerna för växelbruk utgår från att man har begränsad tillgång till gödsel och är därmed inte så intressanta för dig. Men för att hålla tillbaka växtsjukdomar och skadedjur bör du se till att grödor som hör till samma växtfamilj inte återkommer på samma jordbit oftare än ungefär vart fjärde år. Exempel på växtfamiljer är Korsblommiga (kålväxter), Flockblommiga (morötter, persilja, dill m.fl.), Mållväxter (rödbeta, mangold, spenat) och så vidare. Själv försöker jag hålla reda på åtta växtfamiljer och låter dem rotera mellan odlingsbäddarna.
