Det fanns visst en fråga till mig insmugen tidigare i tråden. Jag lägger med ett annat citat för resonemangets skull.
Nåja..jag är inte så insatt.. Vi har en plätt med nåt som kallas betesmark.. nåt som inte går att plöja.. Fast vi hade en gubbe från länsstyrelsen som var här och bedömde att det inte gick att få det där extra bidraget för det för det var gödslat nån gång...Då känns det ju som man borde lika gärna få så om det också om man vill...
Förra ägaren har garanterat inte gödslat det på 30 år, det kan jag sätta mitt huvud på.. Han skulle aldrig engagera sig så mycket... han var ingen jordbrukare..hade några får till sällskap..
Och han svär att han inte gjort det så länge han ägt fastigheten..
Då kan det lika gärna gå 30 år till o dom skulle säga samma sak...
Inom arkeologin kan man spåra stall, men kanske också fållor och gator där djuren har samlats för ett årtusen eller två sedan v.h.a. fosfatanalys. - Eller vad säger Leifh om det?
Ja Martin, man kan och har spårat bajs i mångtusenåriga fägator. Och det syns som en förhöjning av fosfatvärdena i relation till omgivande mark vid analys. Ett lyckat exempel på detta gjorde man väl i Barknåre vill jag minnas (Bengt Windelheds avhandling i kulturgeografi). Jag har provat det hela i norra småland (när jag jobbade med min avhandling) utan att fägatan avslöjade sig med förhöjda fosfatvärden. Däremot konstaterade jag att marken (idag granskog) var gödslad - för 2000 år sedan.
För södra sverige kan man utgå från att man så smått började gödsla sina viktigaste inägomarker, eller åtminstone trädgårdsodlingarna, under bronsåldern, dvs sisådär 1000 f.Kr. Det är långt ifrån alltid som vi idag uppfattar att dessa marker en gång i tidne varit odlade och gödslade. Men de är ändå något näringsrikare än omgivande mark och kan avslöja sig genom en något annorlunda flora, lite högre andel kvävegynnade växter i vegetationen.
Jag tror att man ofta väljer att bortse från den långsiktiga markanvändningshistorian när man bedömmer en mark av idag. Frances bor, enligt sin profil, i Falköping. Det är en trakt som var uppodlad redan under neolitikum (bondestenålder, 4000-1800 f.kr). Under de 4-6000 år som förflutit sedan dess har markanvändningen hunnit ändras ett hundratal gånger. Varje användning sätter sina spår i jordmånen och i förlängningen vegetationen. Men jag kan förstå länstyrelsetjänstemannen som besiktigade platsen, det är lättare att bara ta ställning till vad som syns idag än att behöva ta ställning till om gärdet gödslades på medeltiden eller ej.....
