Vildsvinsskador på slåtterängar - hur göra?

[Terese H]

Hej.

Har tyvärr haft vildsvin som bökat upp delar av slåtterängar. Vill ju inte riskera att få jord med i hö/hösilage. Hur gör man bäst för att plana till marken igen?

Terese

[grimbart]

Spade?

[skräptanten]

Finns några olika sätt, men inget är tyvärr lika effektivt som att plöja. (Och jag gissar att du menar vallar och inte slåtterängar, eftersom du tänker ta hösilage så är det nog inte en gammaldax äng som du slår med lie.)
Börja med att köra över alla uppbökade torvor med tallriksharv, och sen slätar du ut det med ett schaktblad/snöblad. Är det bara små torvor uppvända kan det räcka med den vanliga fjäderharven/C-pinneharven.
Själv har jag inte haft några grisproblem sen mina getter blev så många att alla vallarna måste efterbetas på sensommaren. Min granne förkunnade med dödligt allvar: "Dä ä för att grisa´ inte gillar när di där små getpyllorna fastnar i trynet på dom när di bökar, dä ä samma med påsa-sket, dä får di också i trynet, så då låter di´at va sen!"  Så där fick du två huskurer mot vildsvin: getbajs (fårbajs går nog lika bra) och konstgödsel! (Är dock inte sugen på att debattera konstgödselns vara eller icke vara, jag bara vidarebefodrade ett tips!)

[fredde e]

I Tyskland, där jaktarendatorn betalar för viltskador, står dom med spade och vänder tillbaks tuvorna och trycker fast dom sen med vält. I förebyggande syfte kan Ni ju erbjuda jägare att jaga lite svin. Men vill man göra det, altså hjälpa till i princip, so vill dom ha 800 kr för att sitta en kväll/ natt. Är man so intresserad av pengar måste man nog leva med skadorna.

[kurt]

I Tyskland, där jaktarendatorn betalar för viltskador, står dom med spade och vänder tillbaks tuvorna och trycker fast dom sen med vält. I förebyggande syfte kan Ni ju erbjuda jägare att jaga lite svin. Men vill man göra det, altså hjälpa till i princip, so vill dom ha 800 kr för att sitta en kväll/ natt. Är man so intresserad av pengar måste man nog leva med skadorna.

Det är ju så det borde fungera i Sverige också. Den som har inkomsterna från viltet borde också betala dess kostnader, inklusive allt förebyggande viltskydd.

[fredde e]

So är det ju i Sverige. Den som har inkomsterna bär skadorna. Här som där är det ju landbrukarna, som har inkomst av marken.  Jaktarrendatorer i Tyskland har inga inkomster av jakten. Det kostar bara otroliga pengar. Som tex vitskadorna. Inkomsterna har bonden som får osummor i arrende.

[kretslopp]

Jag har använt snöbladet som jag kört fram och tillbaka med över hela åkern, det har fungerat någorlunda bra.

[Anders S]

Jag gör så här på en tomt på dryga hektaret med övervägande gräsytor typ äng:
Jag vänder tillbaka för hand. Bäst redskap är nog kratta, grävgrep eller kompostgrep (tjuga med minst fyra pinnar),  samt gärna även en ganska kraftig hacka, t.ex. bladhacka. Fyllhammare och spade är onödigt tunga redskap som inte ger riktigt rätt ergonomi för det här jobbet.

Det är en fördel om man kan laga skadorna så fort som möjligt, annars torkar eller växer jordklumparna fast i fel läge.

[Nina W]

Jag brukar læsa Land lantbruk och dær har det stått mycket om vildsvinens hærjningar. En bonde førklarade att svinen inte gillar vanligt valloldlings-græs utan dom vill ha ogræs. Kvickrøtter och maskrosor ær mums! Deras røtter också. Dærfør så pløjer han och sår om oftare æn førr før det ær det enda som hjælper. En annan, en storbonde med hundratals hektar,  gjorde stråk nærmast skogen dær han sådde havre. Dels så gillar svinen havre, och dels så mærkte dom att sækert att då dom høll sig dær så fick dom vara ifred men vandrade dom længre in på hans ægor så blev dom bortjagade.

[fredde e]

Att grisarna vänder upp och ner på grästuvorna beror inte på att dom äter gräs. Dom letar efter mask och annat som finns just under gräsrötterna. Maskar och dylikt trivs ju bättre på en äng än i odlade gräsytor. Dessutom dör ju mycket av det levande under jord genom plöjning.

[Quercus]

Skjut ett par grisar med jämna mellanrum. De dröjer innan de kommer tillbaka.

[kretslopp]

När jag jämnat till dom värsta hålen kör jag med ringvälten för att packa till torvorna.

[Anders S]

Att grisarna vänder upp och ner på grästuvorna beror inte på att dom äter gräs. Dom letar efter mask och annat som finns just under gräsrötterna. Maskar och dylikt trivs ju bättre på en äng än i odlade gräsytor. Dessutom dör ju mycket av det levande under jord genom plöjning.

Jo, men de äter kvickrötter såvitt jag vet. Troligen finns det fler typer av rötter de kan äta. De kan troligen även äta gräs, eftersom tamsvin kan göra det. Tamsvin på vall kan vad jag minns få 1/3 av sitt näringsbehov från att äta gräs och kanske andra vallväxter.

När det gäller mask på odlade ytor så beror det mycket på hur de odlas hur mycket mask det blir. Hos mig bökar de gärna i täckta bäddar och komposthögar, där det finns en hel del mask men även kvickrot på sina ställen. De bökar dock även en hel del i gräsytor, som sköts ungefär som äng, samt i skogsmark.