KONSTIGA "GLASBURKAR"!!??

[Skogsbönan]

Häromdagen fick jag hem kokosolja som jag beställt online. Jag reagerade på burkarna som var så lätta och annorlunda.....fast det verkar vara glas....men ändå inte.....?? Det är inte plast vad jag kan se men inte heller vanligt glas.....skitkonstigt!? Har dom börjat med ngt nytt nu som man missat - eller är det glas och plast mixat......? Jätte konstigt....

[torbjorn]

En del glasburkar görs numera med bättre precision och av någon slags höghållfast glas, så man kan tillverka dem med mycket tunnare gods än förr och få dem att hålla ändå.  Det är samma slags glas som i t ex kaffebryggarkannor.

[Skogsbönan]

OK......men "bara" sand, soda och kalk eller annat också?

[torbjorn]

Vet ej, kan tänka mig att det är något liknande borsilikatglas. Se https://de.wikipedia.org/wiki/Borosilikatglas

Sand och kalk är ju inga exakta begrepp, de kan innehålla lite av varje beroende på varifrån de kommer.

[Skogsvilde]

Det är betydligt lättare att förstå om vi får reda på vad för någon kokosolja du köpt.

[Skogsbönan]

Vet ej, kan tänka mig att det är något liknande borsilikatglas. Se https://de.wikipedia.org/wiki/Borosilikatglas

Sand och kalk är ju inga exakta begrepp, de kan innehålla lite av varje beroende på varifrån de kommer.

Jaha....det kundeman ge sig på! Det finns fallgropar vad gäller glas också alltså......ok...får väl läsa på mer om det..... kanske finns många mindre trevliga saker man kan stöta på..... Vad mer om glas vet du? Vad kan det mer tillverkas av?

[Skogsbönan]

Det är betydligt lättare att förstå om vi får reda på vad för någon kokosolja du köpt.

Ska kolla varifrån den kommer..........

[torbjorn]

Jaha....det kundeman ge sig på! Det finns fallgropar vad gäller glas också alltså......ok...får väl läsa på mer om det..... kanske finns många mindre trevliga saker man kan stöta på..... Vad mer om glas vet du? Vad kan det mer tillverkas av?

Se Wikipedia. Som vanligt när det gäller kemifrågor så brukar tyska Wikipedia vara mest innehållsrik. Bl a är det mycket vanligt att glas innehåller bly och andra tungmetaller, en följd av detta är som bekant svårartade markföroreningar på platser där glasbruk har legat.
Den tyska huvudartikeln om glas, https://de.wikipedia.org/wiki/Glas , är bra. Men man bör läsa hela artikeln noga och inte bara skumma den!

[Nordic Vargtand]

Det var i princip bara extra fina glastyper som medvetet innehöll bly och arsenik, tex äkta kristall och liknande i äldre föremål.
Det är i den färdiga glasmassan dock oerhört liten mängd och det skall normalt sett inte kunna lösas ut i skadliga mängder.

Men vissa typer av kristallskålar och liknande bör man kanske inte ha sura livsmedel i under långa perioder, osv.

Äkta Borosilikatglas är betydligt dyrare att framställa än vanligt glas så det är mindre troligt till konservburkar (Äkta compoundglas används nästan bara i laboratorieglas, äkta neonrör, mm Pyrex är inte ett äkta compundglas, det är härdad glas, fanns förr dricksglas i härdat borsilikatglas, men knappast för engångsartiklar.), men det finns enklare sorter som påminner om detta men är billigare att göra.

[Nordic Vargtand]

Såg att Torbjörn skrivit innan, jo, det stämmer.
Idag är det många olika typer som brukar sammanföras i vardagligt språk, handelsnamn, mm till samma grupper men är tekniskt sett helt olika typer av glas.

Bly verkar förekomma i fler produkter.

[Själv är bäste dräng]

Inte för att jag är glasexpert, men vissa glassorter kan väl innehålla uppemot 30% bly? Och pyrex står det ofta på eldfasta laboratorieglas (inte härdade) medan det står duralex på de härdade dricksglasen.

[Nordic Vargtand]

Pyrex och Duralex,mm är fabriksnamn på produkterna, inte en deffinition på vad det är.
Duralex, trempex, mm var iallafall förr härdat glas.

Pyrex eldfasta laboratioriglas var i bättre artiklar tvåkomponent (compound)glas, men i enklare kan det vara annan glasmassa tror jag.
Det är endast äkta compoundglas man kan värma med gasol och liknande utan för och eftervärmning, vanligt glas sprängs om man chock värmer eller chock kyler det.
Pyrex eldfasta ugnsformar är vanligt härdbart glas, påminner något om det som var i gamla bilrutor från 70 talet (trempex ("tjuren"), i sverige) men med litet annan sammansättning på massan så att det tål temperaturväxlingarna bättre. Duralex dricksglas var tillverkade enligt liknande principer som härdade bilrutor, men tål mer på grund av utformningen.


Blyglas kan jag tänka mig om man önskar en segare glasmassa som går att göra tunn lättare med bibehållen hållfasthet.

Arsenik ger ett ännu bättre glas.

[Själv är bäste dräng]

Det du kallar tvåkomponent/compound är det samma som borosilikat?

Mycket av de goa tillsatserna är väl för att få en ljusbrytning/färg man vill ha i prydnadsglas. I laboratorieglas är det ju glasets inerta egenskap man vill åt och borosilikat-glasets låga värmeutvidgning som gör att man kan värma det.

[Nordic Vargtand]

Om man vill kan man säga att Pyrex (av idag) för ugnsformar är ythärdat glas, medan Duralex och Trempex (vet ej om trempex finns kvar idag...) är "fjäderhärdat" glas, nu verkar man inte få länka till videos här utan att det blir bråk, men om ni sett "prins Ruperts droppar" så bygger tex Duralexglas på liknande princip med inre spänningar som fungerar som ett slags fjäder som håller emot yttre påverkan.

Tappar man pyrexformen i stengolvet tex så splittras den i färre men större bitar, likt fönsterglas även om den tål mycket mer (i allafall i reklamen... i realiteten går de ofta tvärt av på mitten om det händer...)

Medan Duralex glasen kan tåla till och med detta, men när de väl går sönder så sprängs det med en skarp knall i tusentals små kubformade bitar.
(som många av er säkert sett...)

Samma med äkta härdade bilrutor. (idag är det ofta något skit i bilrutor så de spricker för ingeting i princip, sedan fortsätter de att spricka i all evighet tills den blir totalförstörd, medan de gamla rutorna av hög kvalitet kan få en liten krater men inget mer. (just vindrutorna var dock under denna period ofta laminerade med plast av säkerhets skäl med glas på var sida, tex VolksWagen rutorna hade plastlaminerad vindruta, men trempex liknande glas i de mindre rutorna, gamla volvo 240 tex hade fullhärdad vindruta. Minns dock ej om den hade laminerad baksida, men har för mig att bakrutan var olaminerad så att man skulle kunna ta sig ut i en nödsituation, tex om man kört genom isen eller liknande)

[Nordic Vargtand]

Borosilikat är glasmassan i sig sammansättning, men compoundglas är två olika typer av borosilikatglas som är laminerade ihop så att det får funktion motsvarande bimetall, därför spricker det inte om man glömmer att eftervärma det.

[Själv är bäste dräng]

Det där lät knepigt Borde väl bli mer spänningar i ett laminerat glas och dessutom svårtillverkat i serieproduktion av allehanda laboratorieglas.

[Skogsbönan]

Oj....snurrigt! Jag som trodde glas var säkert.....Men om det nu mot förmodan skulle innehålla bly så kan det inte på något sätt ge sig på livsmedlet? Då ska det funka att förvara mat i.....men kanske inte upphetta på något vis? Som plast. Frigör mer i kontakt med värme.

[Själv är bäste dräng]

Det glas du normalt kommer i kontakt med läcker inget. Bly stoppar man i kristallglas.

Vill du vara extra säker så kan du syradiska glasen. Normalt så använder man starka syror för att diska laboratorieglas, men använd du vanlig ättiksyra.

[Skogsbönan]

Det glas du normalt kommer i kontakt med läcker inget. Bly stoppar man i kristallglas.

Vill du vara extra säker så kan du syradiska glasen. Normalt så använder man starka syror för att diska laboratorieglas, men använd du vanlig ättiksyra.

OK Tack! Då ska jag köra på det. Tvättar en del annat i matättika så det finns alltid hemma.

[Nordic Vargtand]

Det där lät knepigt Borde väl bli mer spänningar i ett laminerat glas och dessutom svårtillverkat i serieproduktion av allehanda laboratorieglas.

Så sade man mig i allafall när jag kollade upp det, skall vist vara två specialkomponerade glasmassor som stämmer mot varandra.

--------------------------------------

Äkta Bly/arsenik kristall tillverkas idag endast av ett litet fåtal större glasbruk i Europa (asien har jag inte koll på), det är inte alls några stora mängder bly eller arsenik i kristallglas, Arsenik är motsvarande en ensam näve i hela batchen.

Är nästan bara Joska som gör äkta kristall i större skala i Europa idag.
De gör enbart äkta kristall till finare pjäser i slipat eller handblåst glas vad jag vet.

Enligt de jag hört med direkt på fabriken skall det inte lösas ut i livsmedel normalt sett, men man bör inte förvara saker som tex inlagd fisk och liknande mycket långa perioder i finkristallskålarna, men även om man skulle det så är det i princip obefintlig mängd som kan lösas ut enligt tillverkaren.
Har en skål i äkta blykristall, det ger en unik klang när man slår på den och bryter ljuset regnbågs spektra.
De görs idag på grund av specifik efterfrågan från kunder som vill ha äkta kristall.

Jag vet dock ej hur det ser ut i Asien om de använder bly även i billigare glas.

[Skogsbönan]

Kommer det från Asien kan man förvänta sig vad som helst! Där är det 0 koll på kemikalier..... OK jag förstår. Kristall använder jag inte alls till matförvaring utan "vanliga" glasburkar. Typ syltburkar och från butiker som livsmedel varit i...... så jag kanske inte behöver oroa mig för att få med bly i maten!? Eller arsenik.......

[Själv är bäste dräng]

Tror inte det är någon fara.

Hur gör du med locken?

[Skogsbönan]

Jag hittade en hel banankartong på loppis med glaslock som jag använt. Behöver jag täta så har jag använt tyg av lin eller ekobomull och så lägger jag glaslock på. Funkar super! Syltburkar har oftast lock så det är bara återanvända burkar från butik som jag "gör om". Metallock använder jag inte. Dom går till återvinning. MEN det är sällan jag köper livsmedel i glas då jag odlar och vinterförvarar det mesta själv. Men ibland står man utan pga dålig skörd el. annat och då finner man sällan annat alternativ.....

[Nordic Vargtand]

När det gäller Europeiska livsmedel så är det mesta glaset tillverkat i Europa, tex Tyskland och Holland. (mosburkar, mm gjordes i allafall förr ofta i Holland samt en del andra länder i Västeuropa, har för mig att vi i Sverige hade egen tillverkning.).
Inte heller Polen använder gifter i glaset som kan lösas ut när det kommer till matkonserver idag.

Kristallglaset (av Europeisk tillverkning) är det kanske bara en eller två typer som innehåller bly eller arsenik som fortfarande tillverkas, det brukar vara dyra samlarpjäser. Merparten av kristallföremål gör det inte.

Tex Rommarglas och liknande innehåller, mig veterligen inte längre bly i glasmassan.
Det gröna utgörs av järnoxid.