Odla utan att plöja?

[Jakobn]

Spannmål är enkelt och roligt att odla. Gör det enkelt för dig. Ta en spade och gräv upp svålen i långa rader så tätt du önskar, vänd gräset ner och jorden upp. Sedan sår du råg i höst (bra att börja med) eller något annat roligt. Svålen förmultnar och blir näring, den ska absolut inte bäras från åkern.

[Jakobn]

Hur har det gått?

[Granelunds odling]

Inte gjort så mycket än.
Lagt en byggplast på en 70 kvadrat gräsmatta kanske.
Får se hur det blir. Lite skeptisk så får kanske försöka plöja eller gräva en bit också i alla fall.

[Travelerhorses]

Testa täckodling.

[Granelunds odling]

Testa täckodling.

Det kör vi i trädgårdslandet.
Men hur ska jag applicera det på spannmål menar du?

[Travelerhorses]

Gör remsor av täckmaterial du planterar säden i.

[Jakobn]

Inte gjort så mycket än.
Lagt en byggplast på en 70 kvadrat gräsmatta kanske.
Får se hur det blir. Lite skeptisk så får kanske försöka plöja eller gräva en bit också i alla fall.

Man har ju inte odlat spannmål med hjälp av plöjning speciellt länge. Läs på om hur man gjorde före plogens tid. Resultaten blev därefter men det kan vara ett bra sätta att komma igång utan stora investeringar i tid och maskiner.

[Maria på Landet]

https://www.youtube.com/watch?v=nNMdWnfjs8s

en intressant serie i ämnet

[Anders S]

Kommentar till hela tråden (med enstaka undantag):

Ni som har dessa yviga idéer kan väl testa dem och sen komma tillbaka hit med en rapport? Jag misstänker att det inte kommer in en enda.

Som vanligt blandas begreppen plöjningsfritt och bearbetningsfritt ihop. Obs att engelska no-till betyder det senare.

Granelund, räkna på jordvolym, t.ex. antal lastbilslass och vad det kostar dig och miljön.

Etablera spannmålsgröda i gammal vall är svårt eller omöjligt.

Med en väl genomtänkt växtföljd med upp till ca ettåriga grödor (spannmål, vall/täckgröda o ev annat) kan man minimera bearbetning rätt ordentligt även i bättre lägen i Sverige. Om det är önskvärt i vårt klimat är en annan sak.

Fukuokas fröbollar är avsedda för ökenklimat. Fukuokas huvudsakliga metod i japanskt klimat baseras på genomtänkt tajming av sådd, skörd, stråtäckning och i viss mån översvämning. Detta med en växtföljd av sommar:ris-vinter:korn-sommar:ris-etc.

Täckodling passar bättre för grönsaksodling än spannmålsodling. Det kräver för stor materialinsats per ytenhet för att vara lämpligt för annat än mycket marginell spannmålsodling. Spannmål som omväxlingsgröda i ett täckodlat grönsaksland kan tänkas, men då bör man inte ha täckodling det året man har spannmål. Det behövs inte. Och jorden bör redan vara i viss kultur. Spannmålssådd i tjockt täcke av något slag kan kanske lyckas men känns tveksamt och kräver som sagt orimligt mycket material. Spannmål är inte heller lämpat att växa i förmultnande material. Då är det bättre med t.ex. potatis, tomat eller pumpa.

[fredde e]

Detta med att lägga ut tidningar skall Du nog fundera på en gång till. Det är nog inte so bra att odla matvaror i giftig trycksvärta och även papper, som innehåller alla möjliga kemikalier. Är det inte större Areal än 100 x 150m som Du skrev, är det väl bäst, Du hyr en större Jordfräs, kör upp allting och gör om det en två gånger i ett år. Då har Du fått ihjäl det mesta ogräs och kan börja odla på riktigt. Sätt inte potatis i gammal vall. Den går inte att äta om Du inte tycker om att tugga gul mask.

[piggetröska]

Om tidningspapper och trycksvärtans giftighet kommer hela tiden olika bud.

En undersökning från 2011 som visar på giftighet citeras ibland.

Undrar om utvecklingen har stått stilla sedan 2011 vad beträffar att minska giftigheten i papper/trycksvärta?

Hur som helst, en tidningsartikel från 2014 berättas om ett marsvin som åt upp  nästan en heltidningssida med färgtryck. Tidningen kontaktade leverantören av trycksvärta och fick följande svar:

I ett mejl från huvudkontoret i Stuttgart förklaras att färgen i trycksvärtan inte innehåller bly eller andra ämnen som klassas som giftiga eller mycket giftiga. Däremot ”modifierad naturharts, sojabaserad alkyd, mineralolja, vegetabilisk olja och kaolin”.

Sedan skedde en uträkning som visade att marsvinets tidningssida hade innehållit 0.03 gram trycksvärta. För att marsvinet skulle bli skadat eller kola vippen så hade det varit tvungen att käka 5 gram trycksvärta, alltså rejält många fler tidningssidor.

Men att jämföra förtäring och odling med varandra är kanske som att jämföra äpplen med apelsiner? Alkyd består tydligen av polyester, som är plast (att det går att göra plast av soja var mer än jag visste), mineralolja är väl ingenting som man dricker till lunchen.

funderar Piggetröskan

www.sydsvenskan.se/2014-03-13/gossi---ett-marsvin-med-smak-for-nyheter

[Kastanjegården Ekosmåbruk]

Det sista jag förstått beträffande tidningspapper är att papper från ex vis vanliga dagstidningar som inte är "plastat" och blankt ska kunna fungera som bra täckmaterial och brytas ned utan att påverka miljön negativt. Jag fick veta detta i en föreläsning och ställde frågor om just trycksvärta och dess giftiga innehåll. Men tydligen ska det vara neutraliserat på senare år.

Men som sagt... Endast papper som inte är blankt eller känns halt som att det vore behandlat. Alltså funkar inte de flesta veckotidningar eller reklamblad men väl en vanlig dagstidning.

[Permission]

Skaffa sån där wellpapprulle på biltema eller något och rulla ut på marken, känns inte som det blir lika mycket plock.

[Anders S]

Som sagt tycker jag täckodling inte har mycket med spannmålsodling att göra. Men vill man täckodla t.ex. potatis och grönsaker, så bör huvudalternativet vara naturligt växtmaterial som halm, gräs och löv. Godartad papp och tidningar kan i mån av tillgång användas som ett skikt i botten, men jag vet inte hur det ställer sig ur miljösynpunkt att använda nytillverkad sådan.

Min egen erfarenhet är att pappskikt kan bli för hårda och täta och att jorden under dem kan bli för torr och inte blir så väl omvandlad och berikad. Det sägs att man ska vattna på papperet efter man lagt ut det, men det kräver mycket vatten. Så här kanske idealt: papper/papp, grus/sand, stråmaterial + bevattning. Då ska man även ha grus eller sand, som håller pappret på plats. Jag tycker det blir enklare och bättre med enbart stråmaterial, även om man behöver ett tjockare skikt av detta.