Oavsett hur illa det varit förut så får man efter ett kalhygge en exponerad yta där träden som skall bli timmer och ingå i cykeln tar ca 30 år på sig att täcka ytan så det kan ta upp solljuset på hela ytan
Solljuset är inget problem. Vi har inte brist på solljus på jorden.
Örterna som kommer de första åren och senare sly efter hygge har ingen chans att ta upp all näring som blev kvar i grot och frigjorts i körspåren därmed lakas stor del ut och mycket organiskt material eroderas och förbränns.
Det var inte många rätt där.
Det tar tid för grot att brytas ned så att näringen frigörs, och markvegetationen brukar inte ha några problem att ta hand om det kväve som frigörs. Det är därför hyggen på vanliga marker först täcks av gräs.
Det är en missuppfattning att det sker en kraftig utlakning av näringsämnen från ett hygge. Det är bara i de sydvästra delarna av landet, där vi har en kontinuerlig tillförsel av kväve genom nedfall från luften, som det kan bli ett problem.
Men du missar den största skillnaden mellan "kretslopp's" system och dagens skogsbruk. Om man har 90 års omloppstid så slutavverkar man bara en gång vart 90:e år, och då bara 1/90 av hela arealen. Om du ska avverka 1/3 av volymen vart 5:e år så måste du gallra 1/5 av hela arealen varje år. Hela din skog kommer hela tiden att vara nygallrad!
Dessutom, jag får inte ihop siffrorna.
Om man ska avverka vart 5 år, uthålligt över ett sekel, så ska avverkningen motsvara 5 års tillväxt. Då avverkar man ju bara ca 25-30 m3 per år på vanliga skogsmarker (medelbonitet i Sverige 5,5 m3/ha&år). Och om du ska avverka 1/3 av träden, och det väl är de större träden man avverkar, så kommer de träd som står kvar ha mindre volym än det du tar ut, så det står bara kvar 30-40 m3 per hektar. Det blir en väldigt gles skog, och en så gles skog kan inte producera 5 m3 per hektar per år. Såvida det inte är en ungskog, men då finns ju inget att avverka. Så jag begriper inte hur du egentligen menar att detta ska kunna fungera uthålligt.
