Funderingar kring solfångarbygge.

[eka]

Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på   )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.

Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.

Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.

[Vattendoktorn fd]

Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på   )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.

Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.

Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.

Jag har arbetat från-74 tom -83 på Kosta glasbruk, inledningsvis som smältningstekniker, därefter med konstruktion. Det är ingen skröna. Kontrollera gärna med Glasforskningsinstitutet i Växjö, om du betvivlar mina ord.

Hälsn Leif

[Filip Skräplund]

Visserligen är glas definitionsmässigt en vätska, men ska det bli någon nämnvärd "rinneffekt" i jordens gravitationsfält måste man troligen vänta i hundratals år.

[Vattendoktorn fd]

Har du funderat på varför det är så på varje fönsterglas efter c:a 10 år?

[Teacher59]

Detta med flytande glas är en skröna. (som även jag gick på   )
Tjockleken på glas i nederändan beror på tekniken hur man drog glas förr.

Angående lödningar och flytning. Alldeles rätt att man nu ej skall löda kontakter beror på att temperaturväxlingar gör att materialen varierar i tjocklek. Det mjuka lödtennet blir deformerat och "fjädrar inte tillbaka". Går det då högre strömmar är risk för överhettning stor. Ej enbart av gnistbildning utan att resistansen ökar i punkten.

Men dessa fenomen kommer nog inte i solfångaren. Värsta som kan hända är att om solfångaren är torr så ökar temperaturen. Omsmältning av lödten sker vid 240 grader. Men enligt tidgare skribent så har lödten för rörabreten högre smältpunkt.
Mordernare lödten för RoHS godkänning har för övrigt något högre smälttemp.

I översta stycket står det något om strömmar...Förekommer inte i en solfångare, kanske i en solpanel.
Skilj på grejorna, solfångare producerar varmvatten och solpanelen producerar elkraft.
Ett vanligt fenomen att folk inte vet vad som är skillnaden och hur de fungerar. Har byggt solfångare sen början av -90-talet och aldrig varit med om att en lödskarv släppt pga värmealstring. Inte ens vid stagnation...Detta säger en hel del om varför man ska välja det tenn som har högst smälttemperatur. Ett av de bästa för solfångare är det som är framtaget till "LECTRA"- lödtången.
Hårdlödning endast i rörskarvarna ner till reglercentralen, på taket så använder man klämringskopplingar. VARFÖR, jo för om du behöver reparera eller bygga ut ditt system så är det mycket lättare med klämringskopplingar där.(Smörj med rörfett) Från solfångaren och ner till reglercentralen användes endast mjukglödgade heldragna rör, med högtemperaturisolering.Armaflex.
Köper man den billiga på ett byggföretag så kommer den nerhasande efter en tid, ungefär som en knästrumpa med dålig resår...
Lägg gärna in frågor i denna spalten, jag svarar så fort jag kan. Nu är det full byggsesång så jag är endast hemma på sena kvällar och nätter.

MVH Lasse - Soltekniker med rätt att bygga

ps. dålig reklam för solgruppen att de inte intresserade sig för dina frågor. Du skulle skickat dem till mig direkt.ds.

[malun]

Jag har arbetat från-74 tom -83 på Kosta glasbruk, inledningsvis som smältningstekniker, därefter med konstruktion. Det är ingen skröna. Kontrollera gärna med Glasforskningsinstitutet i Växjö, om du betvivlar mina ord.

Hälsn Leif

Var inne på GLAFOs hemsida
Hittade detta under skrönor.

Skrönor

? Rinner glaset i fönsterrutorna vid rumstemperatur - väldigt, väldigt långsamt?

! Nej, åtminstone inte på miljarder år.

Glasets viskositet (hur trögflytande glaset är) vid rumstemperatur kan inte mätas. För att beräkna den måste man göra antagandet att den fortsätter att öka enligt en viss kurva när temperaturen sjunker. Sådana kalkyler visar att det skulle ta astronomiskt lång tid för glas att ändra form vid rumstemperatur.

Vid rumstemperatur är glas ett fast material, även om atomerna delvis är oregelbundet placerade på liknande sätt som i en vätska.

Det finns en gammal skröna som säger att beviset för att glas rinner är att gamla fönsterrutor är tjockare nedtill. Det naturliga förklaringen till detta har istället sitt ursprung i hur man tillverkade glasrutor förr i tiden.

Man ställde sig på en plattform och blåste upp en lång cylinder, som sedan klipptes upp och plattades ut till en plan glasskiva. Glaset som från början var nedåt i cylindern blev något tjockare än glaset i övre änden, och glasmästarna satte nästan alltid den något tjockare änden nedåt i fönstret.

[Vattendoktorn fd]

Där ser man,-75, var det ingen skröna, visserligen smälte man inte eller gjorde fönsterglas på Kosta då, men vi "smältardjävlar" var på utbildning på GLAFO och det var det vi fick veta då. Fönsterglas tillverkades då på Emmaboda glasverk, som blev uppköppt av Saint Gobain, och all fönsterglastillverkning skedde då på Pilkington Floatglasverk i Halmstad. Där lät man det flytande glaset flyta ut på en bädd av tenn.

Nog om detta, jag skrev mitt första basic program för att bromsa en flytande glasstråle från platinaröret på en vanna. Avsikten med detta var att "klippa" av en stråle med magnetfält. Det är nämnligen så att den elektriska ledningsförmågan växlar från att vara ett isoleringsmaterial i fast form, men att ledningsförmågan är som vanligt dricksvatten i flytande tillstånd.
En sådan vanna  har jag sett på Hammars flaskglasbruk, där smältan skedde i öppen vanna med elektroder. Då "mängen", flöt på ytan.

Gamla kunskaper är inte alltid beständiga. Den atomfysik jag läste -70, är milsvidd från dagens kunskaper.

Hälsningar Leif

[eka]

I översta stycket står det något om strömmar...Förekommer inte i en solfångare, kanske i en solpanel.

Det vi diskuterat är galvaniska strömmar som uppkommer mellan metaller. Det var dessa jag sökte svar på men som du senare skrev det har blandats metaller och funkat i konstruktioner.

Inte ens vid stagnation...Detta säger en hel del om varför man ska välja det tenn som har högst smälttemperatur. Ett av de bästa för solfångare är det som är framtaget till "LECTRA"- lödtången.

Vilket smältpunkt har detta. Var kan man få tag i detta?

Inte ens vid stagnation...

Vid vilken temperatur inträffar detta med "vanliga" paneler. (ej vakumrör)
Jag kan förvänta mig att jag inte når riktigt dessa temperaturer med egna experiment.

ps. dålig reklam för solgruppen att de inte intresserade sig för dina frågor. Du skulle skickat dem till mig direkt.ds.

Tack och jag hoppas inte mitt "utbrott" togs för hårt.
Har mött alltför många okunniga ambasadörer för solfångare och då även sådana som borde vetat bättre.  

[Teacher59]

Vad jag känner till om lödning o liknande så fungerar tennet som klister emellan kopparn  och aluminiumet i solfångaren. Därför nästintill inga galvaniska strömmar som försvagar..(Kan ha fel där)Orkar inte fördjupa mig mer i ämnet ändå..
Tenn för lödning bör ha en smälttemperatur över 240 Grader, gärna lite högre. Typ "Lectra".För att löda loss delarna som är lödda med sådant tenn krävs högre temperatur än att löda fast.
Stagnationstemperatur i plana solfångare kan nå upp till ungefär 180 grader, möjligen lite högre vid extrem solinstrålning.
Normalt så vid stagnation så kommer man upp till ungefär 120 - 130 Grader. Temperaturen ökar knappast efter detta, men om solfångaren kokar torr kan högre temperatur uppstå. Därav rekomenderas du att använda en säkerhetsventil på 9 Bar i solkretsen. MEN bara där...
Ang. Solgruppens engagemang - Dålig stil. Gäller även din lokala energirådgivare.
Du bör kontakta Studieförbundet Vuxenskolan eller ABF lokalt, de brukar vara bättre på att arrangera kurser i ämnet.
Jobbar själv för Studieförbundet Vuxenskolan..
Maila gärna frågor i ämnet om du vill, hittar det under min flik...
Med sol i sinnet.......Lasse

[ca]

 ohps.  :-Xsom solgruppsmedlem i värmland känner mig träffad av tidigare inlägg .känner inte igen situationen men har du varit på någon informationsträff på brättne bruk,(tex den senaste 21 mars,)så nämns alltid materialkostnaderna för solfångaren Lesol 3:6+AR (1950:-/kvm, drivpaket från 5 200:- mm
solfångarbygge pågår i stort sett var o varannan kväll och även många lördagar.energirådgivningen har dock inte varit inblandad i detta men jag ber om ursäkt om det har blivit olägenheter för dig.även om du tänker meka ihop en absorbator på egen hand så kom gärna in och se hur vi bygger solfångare det kan väl kanske ge dig några tips i ditt projekt. christer i brättne

[eka]

Mina 'erfarenheter' inträffat för några år sedan så läget just nu kan jag inte veta då jag sågade av grenen.

Men jag tar gärna med mig din inbjudan att träffas någon gång.

[Blomme]

Är det någon som har solfångare för uppvärmning av vatten och kan berätta om det lönat sig med en rimlig pay-off tid.

Vad jag förstått fungerar det inte i Sverige, då när vi behöver varmvattnet lyser inte solen (vinter) och när den väl lyser används den bara till duschen (sommar).

[eka]

Då får jag ta och omvärdera Solgruppens arbete.   Förmodligen har jag träffat fel folk.

Tack Christer för att du tog emot oss och tog dig tid, trotts att du hade din kurs. Hoppas på givande utbyte i framtiden.
/eka

[eka]

Är det någon som har solfångare för uppvärmning av vatten och kan berätta om det lönat sig med en rimlig pay-off tid.

Vad jag förstått fungerar det inte i Sverige, då när vi behöver varmvattnet lyser inte solen (vinter) och när den väl lyser används den bara till duschen (sommar).

Jag har inte någon solfångare ännu men grottat länge i problemet: Jag kan bara svara ur min än så länge teoretiska synvinkel.

Att sol alltid lönar sig. Payofftiden beror bara på hur mycket du investerat och hur bra hjälp du fått att göra anläggningen rätt.

Du syftar på att inflödande solenergi enbart kan värma varmvatten till höga temperaturer under några korta sommarmånader. Med en riktig installtion så tar du även tillvara lägre temperaturer om du använder det till att förvärma kallvattnet innan det går in i befintligt system. på så sätt tar du tillvara solen nästan hela året.
När du planerar placering av solfångarna skall du helst resa upp dem så att det är höst och vår solen som värmer bäst. På högsommaren ger de ändå så det räcker.

[louise]

Brukar också fundera på solpanel, alltså de som ger el. Är inte så intresserad av de som ger värme. Men jag tycker det är skittråkigt med teknik. Vad jag undrar är vad ska man ha för solpanel, vad behöver jag mer för tillbehör och hur mycket el ger de? Så att jag kan räkna på nån kostnad.