Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Lantras hästar/ Brukshästar  (läst 1285 gånger)

Minicool

  • Inlägg: 85
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
Lantras hästar/ Brukshästar
« skrivet: 13 aug-16 kl 21:49 »
Hej.

Är det sant att lantrashästar inte får några bidrag?
Om man äger tex en Nordsvensk brukshäst och ska lära den arbeta, ställa ut eller tävla. Kanske även föda upp hästar av rasen.

Får man då inga bidrag eller hjälpmedel någonstans ifrån utan får betala allt själv och även betala för att själv lära sig hur man gör eller låta någon annan göra det åt en?

Jag är intresserad av de gammla raserna och arbeta med en brukshäst att dra, men kostar allt så mkt som det verkar?
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)

olivia.k

  • Inlägg: 1206
    • Jämtland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #1 skrivet: 13 aug-16 kl 23:35 »
Menar du eu-stöd så finns inga stöd kopplade till hästar.
Men du kan ju få stöd som gårdsstöd och betesstöd och hästen skall väl leva på bete och grovfoder. Det finns inga krav på betesstöd att det är något speciellt djur som ska beta markerna. Hästar duger.
Vad är det för "bidrag" som andra lantbruksdjur får som du tycker att en nordsvensk också ska få?
Stöden för utrotningshotade husdjursraser är ändå bara kaffepengar.

skogaliten

  • Inlägg: 476
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #2 skrivet: 13 aug-16 kl 23:44 »
Njae...

De svenska (Nordsvensk Brukshäst, Russ och svensk Ardenner) och utrotningshotade svenska hästraserna får bidrag. Men bidragen går till rasföreningarna, som delar ut bidragen i form av fölbidrag. Delar av bidragspengarna och annat stöd, går också till att t.ex. dela ut penning premier till de hästägare som följer utbildningsprogram för hästar, som utför KBI eller andra körprov, eller till lokala organisationer som anordnar utbildningar i t.ex. skogskörning eller jordbrukskörning. Kostnaderna för sådana kurser är ofta betydligt lägre än för lika långa och innehållsrika ridhästkurser...

Det är oerhört viktigt att säkerställa att det betäcks hästar av dessa raser, och att det blir föl, så det är den modellen som valts. Dessutom så ser man från rasorganisationerna till att jobba mycket för att så många ston som möjligt betäcks och fölar. T.ex. hålls språngavgifterna låga.

Samtidigt så känner jag till att rasorganisationerna och BRUNTE (Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté) i många år jobbat för att få till något slags bidrag, eller åtminstone erkännande för brukshästar såsom "djurenheter", men utan att lyckas. Jobbet pågår än, och jag hoppas att åtminstone status som "djurenhet" ( räknas in i underlaget vid beräkning av EU-bidrag m.m.) inte ligger så långt borta.

Kostnader? Tja, att dra hem eget timmer i skogen med en häst man ändå har, och som är utbildad för det, är väl inte så särskilt stor. Valet av utrustning avgör, en gammal timmerkälke i brukbart skick med skaklar kostar några hundralappar och uppåt, en domänsax med svängel och draglinor 2-3 tusen (nytt), en lunningsbåge 3-5 tusen (nytt), vill man ha åttahjuling får man betala 20-30 tusen (nytt)...  Inte heller att harva sitt potatisland kostar speciellt mycket, det går att få tag på begagnade harvar i stort sett gratis...
En tillräckligt bra loksele med bågdäckel, köpt begagnad och eventuellt reparerad av selmakare (behövs oftast men inte alltid), kostar från  ca 3000 för selen, och kanske lika mycket (eller mer) i reparationer. En ny sele från ca 10 tusen till 25 tusen.
Vagnar av olika slag kan kosta hur mycket som helst nästan, men det finns nya rockards som är tillräckligt bra att köpa för under 10.000, begagnat finns att hitta för lägre pris än så.

Hästarna kostar beroende på ras, ålder och utbildningsnivå. En hanterad och kanske tömkörd 1 årig nordsvensk kostar 15-25 tusen beroende på kön och härstamning, en välutbildad körvallack i 8-10 årsåldern kostar kanske 60.000 eller mer, men finns sällan till salu...

Att bygga ett företag för t.ex. skogskörning med häst har oerhört mycket högre investeringskostnader än att hålla en häst för eget bruk. Man behöver flera stycken bra körhästar, bra skogsvagnar, ofta kör man i par med vagnar med skogskran, andra redskap av diverse slag, hästtransport, transport för skogsvagnen, och inte minst tillräcklig utbildning för att kunna köra i skogen.

Annars kostar ju vilken häst som helst pengar att köpa och hålla.
Inköpspriset på brukshästarna är jämfört med med många andra sorters hästar lågt, de absolut finaste selarna kostar mindre än en bättre sadel, så inte är det så fruktansvärt dyrt inte, och så får man börja med begagnat och sakta skaffa sig bättre grejer.

Vill man lära sig att köra "brukshäst", så rekommenderar jag att ta kontakt med Föreningen Nordsvenska Hästen, eller Ardennerföreningen i det län/område där man bor, inom dessa föreningar brukar man anordna utbildningar i körning som en del av verksamheten. På vissa håll kan även JUF eller särskilda brukshästföreningar ordna kurser. Även distriktsföreningar av Sveriges Skogskörare kan ibland anordna körkurser.
Hur mycket och ofta kurser ordnas varierar mellan länen och föreningarna. Vissa kurser hålls med hästar som föreningen tillhandahåller, andra kräver egen häst.
Fram till i år fanns en "kuskutbildning" på Strömsholm. Den har tyvärr lagts ner p.g.a. för litet elevunderlag (för få sökande).

Vill du ha mer direkta tips om vad som finns där du bor, så är du välkommen att skicka PM.

skogaliten

  • Inlägg: 476
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #3 skrivet: 14 aug-16 kl 00:22 »
Menar du eu-stöd så finns inga stöd kopplade till hästar.
Men du kan ju få stöd som gårdsstöd och betesstöd och hästen skall väl leva på bete och grovfoder. Det finns inga krav på betesstöd att det är något speciellt djur som ska beta markerna. Hästar duger.
Vad är det för "bidrag" som andra lantbruksdjur får som du tycker att en nordsvensk också ska få?
Stöden för utrotningshotade husdjursraser är ändå bara kaffepengar.

Du har alldeles rätt i att stöden till utrotningshotade djurraser tyvärr bara räcker till några säckar kraftfoder eller så.

Men det stora problemet för oss som håller på med brukshästar, som faktiskt jobbar i jord/skogsbruket, och som som bor på aktiva lantbruk enligt alla definitioner, är att hästarna, till skillnad från får, nöt, get m.fl. djurraser, inte räknas som djurenheter.

Om man bor i ett stödområde som ger kompensationsbidrag, så måste man ha ett visst antal djurenheter relaterat till areal för att man ska få något kompensationsstöd alls.

I mitt fall, så skulle jag behöva ha 44 tackor för att få kompensationsstöd.
Men jag har ungefär hälften så många, för jag behöver odla foder till både fåren och hästarna, och se till att det finns tillräckligt med bete till bägge djurslagen. I dagsläget så har jag 6 st Nordsvenska Brukshästar, varav två föl, en tvååring som inte arbetar än, och en 18 åring som inte jobbar riktigt fullt. Vi drar fram vindfällen med hästarna, drar ihop mindre gallringar på egen mark till traktorvägen, sladdar gårdsplan, harvar ut gödsel högar i vinterhagen, kör ut vattentunna till betet, kör ibland med en gammal såmaskin för att så i på betena, harvar potatislandet, förutom nöjeskörning av olika slag. Vi kör också in våra unghästar själva för det mesta, så att det ska finnas åtminstone påbörjade hästar att köpa.
 
Om hästarna hade räknats in som djurenheter, likt kor, så hade jag fått kompensationsbidrag, jag kanske skulle behövt ha något fler eller färre tackor, eller kanske behövt behålla en mer häst mer beständigt.

Av praktisk erfarenhet så vet jag att de 4-7 hästar som brukar finnas på gården, i runda slängar äter (betar + grovfoder) lika mycket (eller något mer) som mina 20-25 tackor jag brukar ha över vintern...

För som du säger:

Hästarna betar, och utför samma sorts tjänster med mulen och hovarna på naturbetesmarker som får, getter eller kor, och de behöver grovfoder. I båda fallen, bete och grovfoderproduktion, så håller hästarna marker öppna och bidrar till den biologiska mångfalden. Dessutom är växelbete mellan häst och får ett utmärkt sätt att hålla undan parasiter, och därmed skapa friska beten. Hästarna är dessutom överlägsna fåren vad avser att "trampa sönder" örnbräken.

Men de räknas inte (som djurenheter) i dagsläget, och det tycks mycket ologiskt, i synnerhet som mina, och många andras brukshästar faktiskt nyttjas helt eller oftast delvis i praktiskt arbete på gårdarna.

Det finns ett antal gårdar i Sverige som drivs i princip helt med hästkraft, och det finns ett stort antal gårdar, där traktorn bara gör det tyngsta och knöligaste jobben, och resten med häst. Och många, försörjer sig som hästentreprenörer, de allra flesta med skogskörning, men också med diverse kommunala tjänster som gräsklippning i parker, tömning av papperskorgar och liknande.

Bidrag för att hålla arbetande hästar är svårare att hitta en modell för att hantera.
Var går t.ex. gränsen mellan arbete eller ej? Hur kontrollerar man att hästarna verkligen arbetar? Räcker det att hästen är utbildad och ägs av en utbildad kusk? Det kan ju inte vara rasen som ska avgöra, utan användningen. Om man ska bidrag till arbetande hästar, så är det väl antagligen så att det inte spelar någon roll om det är en arab, en islandshäst, ett halvblod eller ardenner som gör jobbet...

Men det finns sådana bidrag i vissa EU-länder. Åtminstone för något år sedan när jag kollade upp detta, så fanns det sådana bidrag i Österrike, och i något/några land/länder till (har glömt bort var, och orkar inte gräva fram mina anteckningar).

TW

  • Inlägg: 2436
    • Finland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #4 skrivet: 14 aug-16 kl 08:59 »
Hästar är alltid dyra i drift. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara.

På den tiden då hästarna verkligen arbetade på allvar i jordbruket hade man inte fler hästar än man absolut behövde.
Småbrukare som hade någon hektar och 1-3 kor var ofta två eller tre om en gemensam häst. Eller så höll sig en småbrukare med häst och hyrde ut den åt de andra och fick en del av driftskostnaderna för hästen täckta på det viset. Farfar och farmor drev sitt jordbruk på 9 hektar åker och äng och 30 hektar skog med en häst. Småbönder som hade bara en häst brukade samarbeta två och två om plöjningen och harvningen. Det fordrades nämligen två hästar som kände varandra för att dra järnplogen och den stora rullharven. De som hade fullstora bondgårdar kunde ha två hästar eller ibland tre. I skogen körde man alltid med en häst oberoende av hur många man hade. Ingen människa orkar trampa skogsvägarna så breda att parhästar går fram och dessutom var folk rädda om träden och ville inte hugga bredare vägar än nödvändigt.

Man räknade med att hästen åt som två kor så när folk sålde sista hästen och köpte traktor kunde de skaffa två kor till eller odla mer säd. Det var en viktig orsak till att man gick över till traktordrift.

Som du ser så har de flesta nutida brukshästägare oproportionerligt många hästar i förhållande till utfört arbete. Hästarna är mera som hobbydjur. Lantbruksstöden finns till för att upprätthålla en viss inhemsk matproduktion och då har politikerna valt att inte inkludera hästar eftersom de allra flesta är mer eller mindre hobbydjur.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

olivia.k

  • Inlägg: 1206
    • Jämtland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #5 skrivet: 14 aug-16 kl 09:46 »

Men det stora problemet för oss som håller på med brukshästar, som faktiskt jobbar i jord/skogsbruket, och som som bor på aktiva lantbruk enligt alla definitioner, är att hästarna, till skillnad från får, nöt, get m.fl. djurraser, inte räknas som djurenheter.

Om man bor i ett stödområde som ger kompensationsbidrag, så måste man ha ett visst antal djurenheter relaterat till areal för att man ska få något kompensationsstöd alls.

I mitt fall, så skulle jag behöva ha 44 tackor för att få kompensationsstöd.


Det hänger ju mycket på i vilket område man bor. Får du inget kompensationsstöd på 20 tackor måste du antingen ha väldigt mycket mark eller bo i ett området där det knappt delas ut något sådant stöd.
Där jag bor, område 2, skulle 20 tackor och 10 hektar mark ge 2300kr per hektar, dvs 23000kr och 20 tackor på 30 hektar ger 1000kr per hektar, dvs 30 000kr. Jag pratade med en tjej som hade plockat bort mark ur sin ansökan för det gav totalt 50 000kr mer i stöd pga kompensationsstöden.

Minicool

  • Inlägg: 85
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #6 skrivet: 15 aug-16 kl 11:44 »
Tack för alla svar!

När jag tycker en häst är dyr tänker jag på hovslagare flera gånger år och om de äter väldigt mkt foder vintertid. Sen är det alla saker som krävs för ridning, arbete och skötsel. Inte för att jag inte förstår varför en unghäst kan vara dyr. Men jag kan ibland tycka att en outbildad häst är rätt dyr och kräver mkt mer än en utbildad häst i tid och kunskap. Tex såg jag en 7årig kallblod travare som var outbildad och ändå kostade över 30 000kr. Det tyckte jag var mkt men kanske inte? Sen finns ju föl som kostar mellan 30-50 tusen och det förstår jag inte alls summan i riktigt, gäller oftast inte kallbloden då men.

Sen har jag dålig koll på lantraserna nu men vet att det är mkt jobb med papper för att alls få pengar och många krav, ja.
Annars kollade jag upp med kor av de äldre raserna för några år sen och man kunde få upp mot några tusenlappar per djur om det hade rätt avel som skulle bevaras och var intressant att hålla rasen vid liv, fina avelslinjer helt enkelt. Om det krävdes mark vet jag inte men för betesbidrag krävs det säkert.
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)

skogaliten

  • Inlägg: 476
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #7 skrivet: 16 aug-16 kl 01:37 »
Det hänger ju mycket på i vilket område man bor. Får du inget kompensationsstöd på 20 tackor måste du antingen ha väldigt mycket mark eller bo i ett området där det knappt delas ut något sådant stöd.
Där jag bor, område 2, skulle 20 tackor och 10 hektar mark ge 2300kr per hektar, dvs 23000kr och 20 tackor på 30 hektar ger 1000kr per hektar, dvs 30 000kr. Jag pratade med en tjej som hade plockat bort mark ur sin ansökan för det gav totalt 50 000kr mer i stöd pga kompensationsstöden.

Ja, jag bor i den "sämsta sortens" område för kompensationsstöd. Men det gör ju inte att mina magra naturbetesmarker (jag har även för området lite magrare beten än medel) mer näringsrika. Men de är egentligen perfekta till lättfödda hästar, och lantrasfår.

Anledningen till att jag har "för mycket mark" är ju att hästarna ska ha både bete, och vinterfoder...

Alltså hade hästarna räknats som djurenheter, så hade jag antagligen haft tillräckligt många djurenheter.

Och jag vill ju hålla på och bevara kunskapen kring brukshästarna, alltså brukandet av hästarna, och gör det också, då är det väl själva den att hästarna inte räknas...

TW

  • Inlägg: 2436
    • Finland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #8 skrivet: 16 aug-16 kl 09:30 »
Kunskapen om brukshästar behöver bevaras som krisberedskap inför framtiden. Förr eller senare blir det oljekris.
Problemet är väl att ni seriösa brukshästägare är en liten osynlig minoritet som drunknar i en oseriös massa.

De allra flesta hästarna i dag har ingen annan funktion än att vara statusprylar och ridas någon gång ibland. Det tycks vara väldigt viktigt för folks självkänsla att kunna visa upp att man har lyckats genomföra drömmen om en hästgårdslivsstil med ett visst antal hästar trots att ägaren inte hinner använda dem till någonting och inte har råd att sköta dem ordentligt och inte har någon verklighetskontakt överhuvudtaget.
Många av hästägarna betalar ju inte ens för foder och olika tjänster som de köper.

Om jag skulle ha häst skulle det ju vara självklart att beställa vinterns hö redan på våren eller rentav föregående höst med leverans i höbärgningstiden. Då skulle bonden veta hur mycket hästhö han skall bärga och sedan kunna leverera det direkt och få mindre hanterings- och lagringskostnader. Vid leverans skulle jag se till att ha pengarna hopsparade och betala kontant.
Enligt flera bekanta bönder som har sålt hästhö (och enligt vad jag har sett hemma hos hästägare) är normal praksis att hästägaren ringer när som helst under året då höet är fullständigt slut och hästarna hungriga. Köper en mindre mängd hö som inte fyller ladan. Köper på kredit men ofta är höet slut igen innan räkningen är betalad. I ett visst skede måste bonden sluta leverera i väntan på betalning och då får han skällor och så byter hästägaren höleverantör.


I dejtingsammanhang har jag träffat på ett stort antal kvinnliga hästägare som har varit jätteintresserade av mig. När jag frågar sådär försiktigt om det skulle vara tänkbart att få använda hästen till att lunna ut någon stock ur skogen någon gång då får jag alltid bara ovett till svar. Tydligen borde jag förstå att en häst inte får utsättas för någonting som har minsta likhet med arbete. Trots att hästen i mina ögon liknar antingen en nordsvensk eller finnhäst.
Dessa damer har vanligtvis långt gångna planer på att sluta arbeta och leva på sitt hästföretag. Då jag frågar sådär försiktigt vad hästföretaget har eller skall ha för typ av vinstgivande verksamhet för att täcka sina omkostnader då får jag inget svar...... och då brukar jag lika försiktigt påpeka att jag inte har råd att försörja henne. Då försvinner hon och är uppslukad av jorden..... men ibland för jag en utskällning först. 
Det där har hänt 10-15 gånger.

Det finns seriösa hästföretag. Jag känner en familj som driver ett sådant och verkligen lyckas överleva på det......... men de seriösa är ett fåtal..... och då blir det ju lätt så att övriga samhället drar alla hästägare över en kam.
Det är ju synd för brukshästar kommer att behövas i framtiden. Det är nästan säkert.

Jag lyfter på hatten för det lilla seriösa fåtalet som orkar hålla på.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Minicool

  • Inlägg: 85
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #9 skrivet: 17 aug-16 kl 23:34 »
Jag läste på lantrasko att sparade man en tjurkalv som man kastrerade och jobbade med till en arbetsoxe så fanns det bidrag att få för det. Där är tydligen intresset stort för att bevara kunskapen och arbetskraften från djuren.

Borde ju finnas liknande för arbetshäst och varför inte skilja på draghäst som ponny, hobby, trav och finhästar eller riktigt skogsarbete med en kallblodshäst. Kanske även där aveln borde styra och utsatthet som speciellt nordsvensken borde tas fram för att komma tillbaka, som adennern verkar ha gjort i popularitet.

Skulle nordsvenka hästen få mer stöd och kunskapskurser för att lära en arbetshäst, då skulle iaf jag vara intresserad på riktigt.
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)

skogaliten

  • Inlägg: 476
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #10 skrivet: 18 aug-16 kl 18:06 »
Det är alltså föreningen Allmogekon, som ger ett uppmuntrande bidrag på 1000 kr till den som jobbar på att ta fram körbara oxar.

På motsvarande sätt får man en slant när man gör frivilligt körprov för 2-åringar, eller Körbarhetsintyg för Nordsvenska Brukshästar.
Och man får också en slant om fullföljer ett unghästutbildningsprogram för Unghingstar, från hantering t.o.m. inkörning.
Det är rasföreningen som betalar ut och administrerar bidraget. I vilken utsträckning Ardenner eller Russ har liknande premier, vet jag inte.

Men det bidrag du frågar efter, finns för just Nordsvenskar.

Dessutom så använder distriktsföreningarna ofta tillgängliga pengar för att kunna sätta kursavgifter så lågt som möjligt, på av föreningen anordnade körkurser.


Minicool

  • Inlägg: 85
  • En ung tjej med drömmen om en egen lantgård.
    • Västergötland
SV: Lantras hästar/ Brukshästar
« Svar #11 skrivet: 18 aug-16 kl 22:40 »
Verkar som att jag får kolla upp detta med alla lantrasdjur lite mer.

Men just drömmen om en arbetshäst kanske isf inte är så långt borta utan kan bli i framtiden. Sen hänger det ju inte allt på pengarna men mkt gör det ju ändå det idag tyvärr. Lite plus är aldrig fel. Fast för min del behövs en hel del kunskap med innan en egen häst att jobba med blir aktuellt. Men drömma kan man ju alltid.  o:)
Även i de tuffaste motgångarna och mörkret, finns det alltid ett hopp, en väg och ett ljus. =)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser