1 istället för 2 lamm

[ulfg]

I min guteflock på 15 djur märker jag en tydlig trend mot att tackorna går över till att föda 1 lamm istället för 2. Hållit flocken i ca 5 år nu, åldersspridning bland tackorna 2-9 år. Det gäller både äldre och lite yngre djur. Vad kan det bero på? De får fri tillgång till ensilage från slutet av oktober och framåt. Ingen större nackdel med enfödslingar för mig, men ställer mig ändå lite frågande till utvecklingen. Hur är det för alla er andra guteägare? Långsam anpassning till mina ganska kuperade och stora betesmarker? Har Birgit någon bra teori?

[vallhunden]

Kan det vara så att djuren är för feta
En fet tacka har fett runt könsorganen inne i magen och det gör att fruktsamheten sjunker. Kan du se denna tendens också på ungtackorna som har lammat, eller blir det så ju äldre djuren blir?? Om det är det senare, så kan det bero på att de är för feta. Lantraser lagrar fettet inne i buken och inte på utsidan...

[Tord_Lj]

Har för mig att det normala är 1 lamm men har för mig att medeltalet är 1,7 lamm. Mina Gutar som jag haft sen 2005 och pendlat från 3 till 8 har fått blandat 1 och 2 lamm, nåt år inget alls.

De går i kuperad terräng, barr- lövskog och en äng.
Äter mycket blåbär-/lingonris, löv, knoppar, bark och barr.
På vintern äter de en hel del toppar av granen som tas ner allteftersom.

Mina äter helst inte ensilage eller hösthö utan föredrar hellre då fjolårshö.

Ger man lite extra pellets som tillskott på vintern får man två lamm har jag märkt...

Kanske inte mycket till hjälp men ändå.

[Fårtokig]

Hej! Har ingen erfarenhet av just gutar men om får äter rödklöver (bete eller ensilage) påverkar det fertiliteten.

[ulfg]

Hej tack för goda, snabba svar från kära kollegor.
Vallhunden kanske är inne på ett spår: visst är mina gutar rätt så breda och trinda. De har rätt mycket fett lagrat invändigt som jag sett från slakt av ett par livdjur. Ingen skillnad i allmänt sjunkande fertilitet från mellanålders till äldre djur. Trodde trinda och präktiga tackor var ett allmänt hälsotecken, men skall kanske omtolka det en smula. Rödklöver kan påverka fertiliteten men det har jag inte varken på betesmarker eller i foder, endast vitklöver. I sig har 1 eller 2 lamm knappt någon betydelse för mig, eftersom jag inte lever ekonomiskt på fåren, utan bara kräver ett nollresultat för grovfodret och arbetstimmarna.

[Birgit]

Trinda o präktiga? Det är nog en ganska ny företeelse att djuren ska vara lika runda året runt.

Har i år fått betydligt färre tvillingar än förra året på gutarna. 75% baggar ca.
Roslagsfåren är tvärt om, de har ynglat som kaniner, dvs. många har fått två, de brukar bara får ett. Teori? Bete, ensilage kvalité, tidpunkt för betäckning osv. Finns nog flera. Jag ger ju som de flesta känner till aldrig kraftfoder till mina djur. Trots detta är de i väldigt bra kondition i år.

Fundera på vad som ändrats genom åren.

[mille]

Angående foder på hösten så har jag märkt en intressant sak hos mina får i år.

Jag hade tre betäckningsgrupper, två som gick inne med hö under betäckningen och en som gick i ligghall med vinterhage och åt ensilage.

Innegrupperna började lamma på utsatt datum och fick förväntat antal lamm (1-3 beroende på ras o ålder) medan utegruppen kom igång ett par veckor senare och nästan alla har fått ett lamm mer än väntat. Många trillingar på de äldre och nästan alla ungtackor har fått två.

Innan betäckning har de gått på samma bete, de togs in samtidigt och vi släppte baggarna på samma dag.

Så fodret under betäckning måste spela stor roll.

[zeina66]

Hej
Fodring före betäckning har betydelse.
Här finns inget vidare höstbete,redan runt 15 sept måste börja fodra fri tillgång på hösilage,ifall någon tacka är tunn får hon pellets. Baggen släpps in 1 nov.
I min flock är det tvillingfödslar på äldre,1 st för ungtackor(tvillingar förra året).
I år har födelsevikten har legat på 4 kg och mer,den minsta vägde 3,6. Tidigare år har lammen varit lite mindre (fodrat  med hö de åren)

Min fårklippare tyckte tackorna var i bra hull 6 v före lammning och veterinären som jag fick besök av till sista tackan som lammade,tyckte de var lite "väl runda" för att vara gutar.

När det är dags att börja fodra ska jag ta en analys av hösilaget så jag får ett hum om värdena

[ulfg]

Av Birgits svar att döma så kan det variera rejält mellan åren på om de vuxna gutarna lammar 1 eller 2 lamm. Med utegångsdrift hänger det väl mycket helt enkelt på hur bra eller dåligt vädret + 100 andra orsaker varit det aktuella året.
Det kan jag leva utmärkt med. Vad jag inte kan leva med är att flera tackor som trots allt födde 2 lamm inte klarade mer än 1 lamm. Det andra lammet av två dog i flera fall direkt efter födseln - orkade inte resa sig. En tacka tappade bägge lammen inom ett dygn. Av 12 lamm efter första halvlek (alla inte klara ännu) överlevde 9 st.Grunnar nu förtvivlat på vad för skit jag åkte på. Selen i två stötdoser fick de på någorlunda rätt tidpunkter och mineral, salt hade de. 
Toxoplasmos i det lilla kraftfoder de fick? Mögel i ensilaget? Fler teorier emottages tacksamt. Dåligt år med svaga lamm för flera med gutar?

[Anette]

Intressant att höra detta. Jag har också Gutar och tycker jag har haft ett uselt lammår. 12 tackor=12 levande lamm och 2 döda. En tacka var inte dräktig.

Jag har funderat mycket på detta och kommit fram till att det beror för min del på en kombination av olika saker.

1. 6 av mina tackor är ungdjur och de brukar bara få ett första året.

2. De två lammen som dog är jag helt säker på hade levt om jag inte missat lammningen. Den ena var en ungtacka som gick ifrån sitt lamm och var helt dum och fattade inte hon hade fått lamm, det andra slarvades bort av två tackor som lammade samtidigt och blandade ihop sina lamm. De fick två var. (De delar fortfarande vårdnaden om sina tre lamm) Så egentligen skulle jag haft två lamm till.

3. Jag har alltid gett fåren en liten näve korn på vintern, inte för att de behövt det utan för att jag ville de skulle komma så jag kunde klappa och kontrollera dem. Förra året fick de inget för de blir så jobbigt bräkiga och stirriga efter kraftfodret. Det har tydligen påverkat lite på fertiliteten. Man kanske ska börja med lite korn igen inför parningstiden men samtidigt är jag lite emot att ge lantrasdjur kraftfoder.

4. Min gamla bagge blev sjuk och fick tas bort strax innan parningstiden. Jag fick i all hast slänga in en ny ungbagge. Detta kanske också har påverkat.

5. Vintern kom tidigt och blev rysligt kall och läskig mitt i parningstiden. Har förmodligen ingen betydelse men man vet aldrig.

Det ska bli intressant och se hur det blir nästa år då tackorna är lite äldre. Det dumma är att jag inte ska ha kvar årets bagge utan det blir en ungbagge i år också.

[hustran]

Hos mig fick nästan alla 2st. var. Gutefår födda 06-08. De klipptes sent och till min fasa kom vintern med kyla och snö strax efter.De frös. Fodret har varit rätt uselt hösilage. Sent skördat från ogödslade vallar som är urgamla säkert 30 år. grovt med rätt mycket spill. Lammen blev trots det starka och fina. Kanske klippningen påverkade som ngn sorts flushing i alla fall. Tror att man varje år grubblar ihjäl sig över resultatet. Kanske de helt enkelt vilar ngt. år. Eller o fasa de kanske väntar sig en dålig sommar hos dig.....naturen är förunderlig.

[Birgit]

Sent skördat från ogödslade vallar som är urgamla säkert 30 år. grovt med rätt mycket spill.

Där har du flushingen! Kraftigt gödslade vallar, kanske ger mer protein, men övriga ämnen (omega 3, mineraler osv.) ökar i ogödslade marker, fåren är mer anpassade för denna typ av foder sedan årtusenden och tillgodogör sig detta bättre.
Kraftfoder kan ju användas som flushing också, men men har andra bieffekter. Urlakning av inre organ, som problem att släppa kalk och mineraler, vilket kan leda till mer problem senare (lammningsförlamning, framfall m.m.).

[vallhunden]

Bland mina tackor valde 20% att bara ha ett lamm i år... Kan det ha med den tidiga kylan att göra? Kan får göra som rådjur, tillbakabilda foster om det ser ut att bli ett dåligt år???

[MonaW]

Där har du flushingen! Kraftigt gödslade vallar, kanske ger mer protein, men övriga ämnen (omega 3, mineraler osv.) ökar i ogödslade marker, fåren är mer anpassade för denna typ av foder sedan årtusenden och tillgodogör sig detta bättre.
Kraftfoder kan ju användas som flushing också, men men har andra bieffekter. Urlakning av inre organ, som problem att släppa kalk och mineraler, vilket kan leda till mer problem senare (lammningsförlamning, framfall m.m.).

Känns bra att läsa vad du skriver Birgit. Jag har alltid haft den sortens hö till mina får och de har verkat må väldigt bra av det och ibland har det t o m verkat som om de blivit flushade av det. Jag har skrivit om det tidigare här och flera menade att man MÅSTE gödsla för att få bra hö. "Min" bonde har bara tagit en skörd varje år och sedan putsat men låtit det ligga kvar. Det har visserligen fått växa något för länge, så det blivit grovt men med fri tillgång så har det fungerat bra ändå. Fåren verkar gilla smaken, de har ratat det grova men hittat tillräckligt med fina strån för att äta sig mätta och få tillräckligt med näring. De har klarat sig i stort sett utan kraftfoder och aldrig haft problem med bristsjukdomar eller lamningar.

[Birgit]

Det är när de tvingas äta de grova stråna de inte blir mätta. De är inte gjorda för att äta dem. Får är främst blad och ört ätare.

[tjotilda]

Trinda o präktiga? Det är nog en ganska ny företeelse att djuren ska vara lika runda året runt.

Har i år fått betydligt färre tvillingar än förra året på gutarna. 75% baggar ca.
Roslagsfåren är tvärt om, de har ynglat som kaniner, dvs. många har fått två, de brukar bara får ett. Teori? Bete, ensilage kvalité, tidpunkt för betäckning osv. Finns nog flera. Jag ger ju som de flesta känner till aldrig kraftfoder till mina djur. Trots detta är de i väldigt bra kondition i år.

Fundera på vad som ändrats genom åren.

Hur fungerar det utan kraftfoder? jag har inga får själv men är väldigt sugen på att skaffa. När jag hade häst gav jag endast hösilage och det fungerade utmärkt. Har dock inte sett så många som väljer bort kraftfodret till får.

[Birgit]

Får har endast under en mycket kort period i deras historia ätit kraftfoder. Kanske generellt 50 år. Alltså inget de behöver eller äter naturligt.
Däremot finns moderna raser som är avlade för att tillgodogöra sig kraftfoder och högproduktivt vallfoder. De kallas köttraser och som namnet anger är de avlade för att ge mycket kött snabbt.

Om man då funderar lite på detta, verkar det väl rimligt att urgamla raser kanske inte mår så bra av en modern foderstat?

Det blir ju lite som mänsklighetens problem, vi äter fel (mat vi inte är anpassade för) och blir sjuka.