Det var just det jag undrade. Ditt upplägg kommer att fungera bra.
Hej
Nu spelar det ingen större roll vilken tråd jag tar upp igen...det kommer som ett brev med posten att även i år så blir det samma frågeställning och samma svar.
Varför jag tar upp en av dessa redan nu?
Jag pressar min honung i stället för att slunga och därför är jag tvungen att skära sönder honungskakorna.
Så medan jag skördade mitt första samhälle i dag så såg jag hur ofta jag stötte på pollenceller (som alltid satt
samlade).
De som slungar sin honung sätter kakorna tillbaks för att samhället skall fylla de inför vintern med sockerlösning.
Under denna tid finns inte mycket pollen alls, om än några, så det som utgör vinterfoder i ett sådant samhälle har alla gånger brist på pollen i en sådan foderram.
Detta är säkert inget nytt, men ändå har jag aldrig stött på att just detta alla gånger gör en skillnad mellan sockerfodring och övervintring på biets egentillverkade honungskakor.
Däri ligger det tveklöst för mig en skillnad i dessa två metoder att förbereda ett samhälle inför vintern.
Själv har mina samhällen utan förluster övervintrat på det de har samlat in och delvis med stöd av sockerlösning...men inte som skall läggas i utslungade ramar utan i de celler som de själva har byggd men som var tomma...sommaren var dålig/samhället var en svärm eller skaksvärm som inte hann samla tillräckligt mycket.
Så jag har skördad en låda i dag i en Warré-kupa och det finns redan tillräckligt med honung kvar inför vintern (och vem vet, jag kanske kan få en låda till?)...oavsett: detta samhälle är slutskördat och redan "invintrat" för i år för min del.
Visst, 12 kg är inte mycket i de flestas ögon ( de står i den småländska skogsbygden, inga raps- eller andra stora monokulturer i närheten) men jag fick en fin svärm förra året, ett fint samhälle i år där Varroan inte är ett bekymmer (än) och jag slipper allt jobb med sockerlösning och matning och lyft och störa mera...
Det finns säkert en betydande andel honung kvar på våran om samhället klarar vintern (där kommer jag inte ha några bekymmer om fodret räcker eller ej, en annars återkommande fråga för många biodlare tidigt på våren har jag förstått).
Resterande honung kan jag i så fall skörda så tidigt som i april kommande år.
Jag gjorde det redan i år med två samhällen och honungen var av
mycket bra kvalitet enligt andra (än bara mig själv :-)).
Bi vet hur man övervintrar inte bara sig själv utan även honung...det hänger jo ihop!
Så kommer då frågan angående melezitose honung ("löss/skogshonung") som är belastande för biets tarm med eventuell Nosema till följd:
Just nu sitter alltså samhället med sommarhonung insprängd med pollendeponier ovanför deras huvuden.
Det finns inte mycket plats för melezitosa vill säga och om, så förbrukas denna jo först med en chans till rensningsflygning tom så sent som slutet av december så som skedde förra året.
Inga större problem mao.
Så finns det de som säger att deras yngelnäste blir full av honung om man inte "sköter" det rätt.
Jag tycker jag att detta kan till en stor del beror på "fel skötsel" som man försöker rätta till i efterhand.
Nu funderar jag fritt med enbart en vag föreställning i sammanhanget...
Men vad händer om samhället i fråga så småningom skulle fylla allt med honung och det kommer färre ungbin?
Klart, mindre skörd!!!
Och därmed går biodlarens liv "under" (eller åtminstone hans reputation som "duktig biodlare").
Men bisamhället?
Färre bin, mindre nektaringång, "man äter sig fri" som kanske redan är de som skall bli vinterbi, är välfödd och så finns det plats för drottningen att lägga ägg igen som skall bli fler vinterbi?
Som sagt, där spekulerar jag fritt...
Däremot är det ingen spekulation (för att återkommer till temat) att den som matar med sockerlösning inför vintern
garanterat inte har några "pollen
depåer" i dessa "honungskakor" för övervintring, eller ännu viktigare, när äggläggningen börjar och larver "kräver": just pollen!
Åtminstone det kan vi väl vara överens om...
för en gångs skull!