Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Bikarbonat, godis och hö  (läst 5471 gånger)

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
Bikarbonat, godis och hö
« skrivet: 15 jul-13 kl 02:05 »
Har läst en del här om bröd och bikarbonat till getter. Jag provade om mina ville ha bikarbonat när jag läst om det, men det var inte det minsta intressant. Vet att någon här på gettavlan gav sina getter fri tillgång på bikarbonat, så jag gjorde också så. Och nu helt plötsligt går det åt en hel del, fast det har varit helt orört i några månader innan. Det är bara en jag har sett vara där och slicka i sig, men det kan vara alla. Är det klöver de blir för sura i magen av? Vad kan det annars bero på?

Har även sett att några här skriver om (asp?)barkspellets och lusernpellets. Är de bra som lock- och belöningsgodis? Och var får jag tag på det i så fall? Eller finns det något annat lika lätthanterat som pellets som är nyttigare smågodis?

Om jag inte har fått allt om bakfoten så är betfor riktigt nyttigt. Nyttigare än pellets av bark eller lusern? Nyttigare än tackfor? I så fall blir det ett bra lockmedel när jag vill ha in dem på kvällarna. De kommer ju in ändå förr eller senare, men det tar lite tid, speciellt för de yngre bockarna pga att dörren in i boxen är smal. Ger jag dem lockgodis inne så har inte ledarbocken tid att vakta dörren ;)

Hur mycket hö ska man räkna med att det går åt på ett år?

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3924
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #1 skrivet: 20 jul-13 kl 08:49 »
Jajamen, en person som nu mera är avreggad på forat har alltid gett sina hornmonster fri tillgång på bikarbonat, och precis som du sa hon att det bland gick åt mer, ibland mindre. Svårt att spekulera i varför det är så, men det är säkerligen normalt.

Vad gäller lockgodis till getter och speciellt bockar vill det till att välja något som inte kan ge bockarna urinsten, till exempel spannmål som innehåller mycket fosfor. Tackfor går alltså bort, hur det är med fosforhalten i Betfor vet jag inte, inte heller hur det ligger till med de uppräknade sorterna av pellets. Personligen skulle jag inte vilja ge mina getter bark i pelletsform när hela Sverige fullkomligt växer igen av sly, det är ju bara att gå ut och hugga (fråga markägaren först, om en inte har eget).
Bra, och hälsosamt, lockfoder är annars frukt eller grönsaker. Fodermorötter brukar inte vara dyrt. Eller om du är lite ekonomisk smålänning kan du ju berätta läget för någon matbutik och fråga vad de gör av osäljbara frukter och grönsaker?

För egen del använder jag inte lockfoder även om det är en evig trafik in och ut ur lagården p g a mjölkningen, det är hö och vatten som väntar vid direkt inpromenad i lagården, och så kraftfoder efter en stund när allt är klart.
Går de in direkt i en box eller finns det någon stallgång eller liknande innanför dörren, där de kan samla ihop sig? Och vad är anledningen till att du tar in dem på nätterna, du kanske har varg i närheten?

För fullstora getter (du hade dvärgar, va? Går åt lite mindre då.) brukar en räkna 2 kg hö per get och dag under vintersäsongen, typ 200 dagar i den här delen av landet.
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #2 skrivet: 29 jul-13 kl 04:13 »
Skönt att höra att det är fler getter som vill ha bikarbonat ibland. De vet med all säkerhet bättre om det behöver det eller inte, än vad jag kan veta. Så fri tillgång fortsätter jag med :)

Det är alltså fosfor man ska se upp med när det gäller bockarna, typiskt bra att veta! Tackar! ;) Vet du hur mycket fosfor det max kan vara för att det ska vara okej? Har letat efter en tabell med getters näringsbehov, men inte hittat något alls.

Kollade med några butiker en lång och kall vinter för något år sen, inför ev stödmatning av rådjur, om man kunde få kasserade grönsaker. Men nej, de skulle skickas tillbaka till grossisten ??? Så otroligt onödigt och dumt! Och då är jag ändå bara inflyttad smålänning sen några år tillbaka.

Morötter fick de i början, och det blir det i vinter igen. Sly ska de absolut få, men jag vill gärna ha något småttigt och lätthanterligt också, mest för att det är enkelt att hantera för mig. Men det får ju inte vara något skadligt.

Anledningarna till att jag tagit in dem på nätterna är två; myggor och att de skreeek att de ville in. Att bara öppna och låta dörren stå öppen dög INTE, då var det skriiik ändå ;D Så för att de skulle få behålla lite blod själva och för att grannarna skulle få sova har de fått komma in. Men nu helt plötsligt, sen en vecka, har de slutat tjata om att bli insläppta på kvällarna. Kanske var det mina hot om att jag skulle säga till djurskyddsinspektören att komma hit och prata allvar med dem, och att det faktiskt är lag på att de ska vara ute när det är sommar, som hjälpte o:) Kanske insåg de helt plötsligt att det faktiskt är sommar. Eller så var det så att myggorna blev en aning färre. Vet verkligen inte vad som hände, men numera står stalldörren öppen för jämnan, de går ut och in som de behagar, och trivs med det.

Jag har ingen stallgång, men det är som ett litet förrum, med ett bord, innanför dörren, och sen är "boxen" delad i två rum. Nu under sommaren har det varit väldigt dumt när de tvekat i ytterdörren, då hinner ALLA myggorna med in. Det har verkligen varit förskräckligt mycket mygg. När sen alla väl är innanför ytterdörren så står ledarbocken innanför boxdörren, de andra två bockarna på bordet utanför och lilla geten ligger under bordet...inte lätt att få in alla i boxen utan att det blir bråk då :-\ Föredrar därför att ha "godis" i backar inne så att de rusar in. Även om det blir mer fart och spring så blir det betydligt lugnare ändå, inget bråk mellan dem, och jag slipper "knuffa in småbockarna till att få stryk av ledarbocken". Det där lät värre än vad det är, men det är så det känns. De behöver inte få några jättemängder, men någon dl i varje back så att alla hinner få lite.

Vet ju inte vad det är för sorts getter jag har, men de är ca 60 cm i mankhöjd, så de är betydligt större än dvärggetter. Om de är normalstora eller något mellanting har jag inte riktigt lyckats klura ut. När jag kollade hur mycket hö som gick åt i våras så var det lite drygt 1 kg/get/dag. Men nu när du säger 2 kg/get/dag så inser jag att min beräkning nog gjordes när de började få vara ute och det började bli lite grönt. Tur jag frågade! Får nog köpa lite mer än jag tänkt! Hade i och för sig räknat på fler dagar, men hellre lite för mycket än för lite. Har precis rensat ur och städat höloftet efter årtiondens skräpsamlande av förra husägarna, så nu är det dags för höbeställning!

Men först CAE-provtagning, om några timmar. Kanske bäst jag går och lägger mig nu om jag ska orka hålla dem, de lär inte gilla det!

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #3 skrivet: 29 jul-13 kl 10:00 »
"De vet med all säkerhet bättre om det behöver det eller inte, än vad jag kan veta."  Håller helt med!  :)  Beträffande ras kan vi hjälpa till att gissa om du lägger ut ett par bilder.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Torptomten

  • Inlägg: 916
  • Ljuset lyser i mörkret ...
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #4 skrivet: 30 jul-13 kl 13:59 »
Enligt min ringa mening är det kombinationen av fosfor och kväve , som ju finns i säden, som vi skall se upp med.  Att salta  (NaCl) lite,lite på höet gör att getter och bockar dricker bättre!
H/Tt
Djurägare, medmänniska på landsbygden och en liten del av den oändliga Skapelsen.

Motto: Ora et Labora!

Hippievagnen

  • Inlägg: 343
    • Västergötland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #5 skrivet: 01 aug-13 kl 01:21 »
OM betfor skall användas så måste det blötläggas.
Själv så vill jag inte rekommendera att köpa detta då det innehåller en ansenlig mängd tillsatt melass, alltså rent socker!
Det är vansinne att tillästta rent socker i djurmat, det blir bara problem.

Köp då hellre sockerfritt betfoder-produkt, som t.ex KwikBeet eller Speedibeet eller liknande. (riktat mot hästmarknaden) eller SKÖLJ betforen noga så att sockret sköljs bort.

Jag ger mina getter pellets från vetekli, men jag tror att vetekli innehåller en del fosfor om jag inte minns fel(??)

Annars tycker jag att aspbarkspellets är lämpligt att ge som lockfoder, nyttigt och mineralrikt.

lantisen

  • Inlägg: 141
  • Fyrbarnsmamma, shettisägare "bondmora-wannabe".
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #6 skrivet: 01 aug-13 kl 09:17 »
Så intressant! Är det bikarbonat från affären ni ger och hur? En bytta i stallet så att de kan ta när de vill?

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #7 skrivet: 01 aug-13 kl 12:54 »
Bara så du vet, lantisen:  Om du ställer en bytta i getternas box, så kommer de att
välta den
pissa i den
plutta i den
kliva i den
om den sitter fast så kommer de att stånga på den

Det är tufft att vara bytta i ett getstall!  Men fri tillgång är en mycket getvänlig idé
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Hippievagnen

  • Inlägg: 343
    • Västergötland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #8 skrivet: 01 aug-13 kl 12:57 »
hahaha... trollmor, det är så sant!

Jag har gjort krokar i getternas box och hängt upp små hinkar på väggen med lite olika i.
De har lyckats med konststycket att plutta getpluttar i hinkarna, och de har självklart blivit demolerade och deformerade pga att getterna har misshandlat dem.  :P

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #9 skrivet: 01 aug-13 kl 13:03 »
Hihi, Hippievagnen, javisst känner vi igen det där!  Med hornen slår de, särskilt bockarna, in sin doft i alla grunkor, och en mineralfoderbytta är extra utsatt eftersom den så att säga sticker ut!  Jag tänkte att lantisen som snart får hem sina första raggisar kanske bör förvarnas om deras små egenheter!  ;)  En möjlighet är att skydda baljorna med t ex ett gammalt bildäck.

En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

lantisen

  • Inlägg: 141
  • Fyrbarnsmamma, shettisägare "bondmora-wannabe".
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #10 skrivet: 01 aug-13 kl 13:06 »
Ha ha.. tack för tipset!! Förstår att vår tid med getter kommer att bli mycket intressant och lärorik..... men väldigt kul hoppas vi!  :)

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #11 skrivet: 16 aug-13 kl 00:33 »
Fosfor OCH kväve alltså! Är det balansen mellan dem, eller mängden av vart och ett som är det viktiga då?
Tycker de dricker helt okej när de mumsar hö, men jag har inte mätt mängden. När de är ute och röjer i det gröna går det nästan inget vatten alls.

Det verkar som om aspbarkspellets är det lämpligaste smågodiset då. Någon som vet var man får tag på det? Lantmännen borde väl ha?

Vanligt bikarbonat från kryddhyllan i affären är vad jag ger iaf. Jag provade först med sockerkaksformar som jag skruvade fast på väggen och hade bikarbonat och kalk i...de blev naturligtvis demolerade! Hade förstås räknat med det, men det var värt ett försök :D Sen blev det att köpa en mineralkrubba på Lantmännen. Den är i kraftig plast och har hållit hittills iaf, men det är säkert en tidsfråga. Kul beskrivning av vad som händer med en bytta i ett getstall Trollmor! Exakt så har de stackarna det ;D Mineralbaljan har jag hängt upp i ett balsnöre för att slippa klivandet, kissandet och bajsandet iaf...

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #12 skrivet: 16 aug-13 kl 00:37 »
Bilder på 3 av mina monster.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #13 skrivet: 16 aug-13 kl 00:38 »
Resterande två.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #14 skrivet: 16 aug-13 kl 10:44 »
Mineralbaljan har jag hängt upp i ett balsnöre för att slippa klivandet, kissandet och bajsandet iaf...
Då kan de använda den som gunga i stället! ;D

Balansen mellan olika mikronäringsämnen liksom mängden av de enskilda ämnena ändras under livets gång.  Växande, produktion, åldrande, allt har sina speciella behov.  Men i stort sett kan de själva avgöra vad de behöver.  Utom kraftfoder förstås ...  *Inte släppa loss barnen i godishyllan!*  ;)

Fina "monster".  Jag tycker de ser lite dvärggetaktiga ut. :-[
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #15 skrivet: 16 aug-13 kl 23:26 »
Haha...baljan har bara ett hål att fästa snöre i, så det blev en dålig gunga. Men de använder den som en sån där boxarboll som sitter fast i taket emellanåt tror jag ;D Fast baljan sitter fast i väggen, i ett hörn, så den är nog inte riktigt sååå rolig. En sån kanske man skulle skaffa till dem? Den borde väl hålla ett tag iaf?

Det där med att de vet vad de behöver tror jag helt klart på. Åtminstone så länge de inte har någon kraftig brist, för då kan jag tänka mig att det hela sätts ur spel. Tror att vi människor också kan det om vi inte äter så mycket "konstgjorda" ämnen. Egentligen skulle jag föredra "rena" tillskott istället för tex mineralblandningar, men det skulle bli många byttor att byta ut vartefter de blev demolerade ;D Och kanske skulle de låta bli något, som de egentligen behöver, för att det inte smakar tillräckligt bra.

Innan jag hämtade mina getter så hette det att de var dvärggetter. Min gissning är att de är blandning med dvärgar och något annat, annars är de väldigt stora dvärggetter. Tyvärr kommer jag aldrig få veta helt säkert. Men jag måste banne mig ta och mäta mankhöjden på dem någon dag! Gissningen är på ungefär 60 cm, de är iaf betydligt högre än min största hund som är 49 cm.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #16 skrivet: 17 aug-13 kl 04:10 »
;D "vartefter de blir demolerade" ;D  Så sant, så sant.  Det kan nog vara svårt för dem att dosera mikornäringsämnen om man ger em fri tillgång på något som i sig självt inte smakar särskilt mycket, t ex selen.

  Jag håller med, vi kan också.  Jag brukar kunna känna ganska bra vad jag behöver för tillfället, om jag bara låter bli att snaska godis.  "Bara" ...  :P :-[

  Jag fortsätter väl att gissa, då:  "39" är mor till "27" och "40", kanske med "38" som far.  Han är den som ser minst "dvärgig" ut för mina ögon.  "26" däremot ser för mig väldigt dvärgaktig ut.  Född 2009 eller 2010.  "38" är född 2012, eller hur?

  Tja, man får inte roligare än man gör sig.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3924
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #17 skrivet: 17 aug-13 kl 10:24 »
OM betfor skall användas så måste det blötläggas.
Om en ska ge det till hästar, ja. Om idisslare (getter, får och nötkreatur) ska äta Betfor serveras det torrt.
Själv så vill jag inte rekommendera att köpa detta då det innehåller en ansenlig mängd tillsatt melass, alltså rent socker!
Det är vansinne att tillästta rent socker i djurmat, det blir bara problem.

Köp då hellre sockerfritt betfoder-produkt, som t.ex KwikBeet eller Speedibeet eller liknande. (riktat mot hästmarknaden) eller SKÖLJ betforen noga så att sockret sköljs bort.
Jag tror inte att det är farligt att ge getter Betfor, det innehåller 30% tillsatt melass, enligt tillverkaren. "Betstrimlet" innehåller både fibrer och vitaminer, så det är inte som att ge sina djur lättsmälta geléhallon...det är inte heller så mycket fosfor i det!
Jag ger mina getter bl a Betfor, det ingår i den blandning av olika kraftfoder som de mjölkande (eller högdräktiga) tjejerna får, och jag har inte märkt att de skulle må dåligt av det.
Specialprodukter för hästar har en tendens att vara dyra.
Pelleterad aspbark kan en som sagt ge sina djur om en har turen att bo i en del av landet där slyet inte håller på att ta över fullständigt. Känns mer prioriterat att hålla åkerrenar, vägkanter och skog rena från sly, faktiskt. Och har en ingen egen mark finns säkert någon granne som bara blir glad om en hugger bort lite sly och ger till getterna!
Kli är ju bara fibrer, och ingen näring. Getter som får bra grovfoder/bete och sly och kvistar att äta klarar sig utan kli, tror jag. Hästar kanske är en annan sak.

Vad gäller dina getters raser skulle jag gissa, Tizzla, att några av dem har lite dvärgblod i sig, men de vita kan nog vara helt eller delvis jämtget (eller för den delen lantras, det kan vara svårt att se skillnad). Har de mankhöjd runt 60 cm är de vart fall inte renrasiga dvärgar.
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #18 skrivet: 19 aug-13 kl 23:00 »
Precis så Trollmor...om man "bara" låter bli godiset o:) Men det är nog bra med mineralblandningarna ändå då. Fick köpa några kilo nötmineral av en granne, men har tyvärr inte lyckats hitta vad det innehåller. I butik har jag annars bara hittat 22-kilosbaljor och 25-kilossäckar, vilket väl skulle räcka i sisådär 25 år eller så här.

Jag fick tyvärr inte mycket info om mina getter av förra ägaren. Och jag vet inte hur mycket han hade koll på dem då han i sin tur tagit över (de äldre av) dem från ett dödsbo. De öronmärktes hos förra ägaren, med hans SE-nummer, så den vägen kommer jag ingenvart heller.

Det var en get till där och hon hade två killingar i olika ålder, alla tre vita med lite svart. Den minsta var född på juldagen 2012. Den andra, som då måste varit född senast i juli 2012 var jämnstor med min minsta. (De tre körde vi iväg till ett annat hem.)

Därför har jag räknat med att min minsting, "27" (HubbaBubba) blev ett år i juli...på ett ungefär. Hon ska inte ha varit syster till den jämnstora som fick ett annat hem, alltså måste "39" (Jenka) vara mamma till henne. Gissar att Jenka även är mamma till "40" (Toy), men det kan kanske ha varit den andra. Senast jag kollade framtänderna, för ungefär en månad sen, hade han bytt en, och den bytte han nog i maj. Jag har räknat honom som född i början av 2012, februari kanske. (Jenka borde vara hans mamma eftersom den andra geten "fick TVÅ killingar direkt efter varandra" enligt förra ägaren, inte tre i rad.)

"38" (Frej) har bytt två framtänder (för några månader sen) så han borde väl vara ungefär jämngammal med Toy, alltså född i början av 2012, kanske slutet av 2011. Men hans mamma (Loka) hade gått i skogen och levt vilt i åratal ensam. Hon och sonen kom till förra ägaren i vintras när det var massa snö. Borde då ha varit i början av 2013 då det inte var några snömängder att prata om innan dess, åtminstone inte här. Han kan iaf inte vara pappa till någon av de andra. Han ska enligt förra ägaren vara son till "26" (Natt) som hade rymt och uppvaktat vilda Loka. Med vägledning av tänderna borde Natt vara född 2010. Natt är ledaren och den enda bocken som var fullvuxen när jag hämtade dem i april, så han borde vara pappa till alla tre "ungdomarna".

Loka flyttade med hit men fick somna in ganska snart då jag insåg att hon hade rejält ont i sina krokiga ben, hade tänder som satt löst, var mager och inte direkt lade på sig, varken av avmaskning eller vårgrönska. Hennes ålder är helt okänd, men hon hade gått i skogen minst 4-5 år. Veterinären gissade på "gammal" pga hennes tänder. Kanske var alla hennes problem beroende på mineralbrist, men hon mådde dåligt, och var så skygg att det hade varit elakt att prova med någon form av behandling, så hon röjer nu buskar på de evigt gröna ängarna, utan smärta. Hon var en helt annan sort än de andra, så att hennes son ser minst dvärgig ut är inte så konstigt, men att han har så lång päls förstår jag inte. Bifogar en bild på henne nu.

Bra gissning där Trollmor! ;)

Ska se om jag lyckas göra ett citat här!

Om en ska ge det till hästar, ja. Om idisslare (getter, får och nötkreatur) ska äta Betfor serveras det torrt.

Vet du/någon varför det är så med idisslare och betfor? Jag har använt det till häst och det sväller ju ganska rejält när det blir blött, och det borde väl inte vara normalt i en idisslarmage heller? Är det farligt att ge det uppblött till getter?

Vad ger du mer som kraftfoder till dina "producerande" getter Skräptanten?

Håller med dig om att det är smartare att ge dem sly än pellets av bark. De är ju fenomenala på att barka!! Anledningen till frågan var ju inte utfodring utan bara som lite lockgodis, och för att få i dem selen och vitamintillskott i vinter. Men i de mängderna jag kommer ge kanske det (iaf nästan) kvittar vad jag ger dem, det kommer bli små mängder. Samtidigt är det ju bättre med något nyttigt än något onyttigt även om det är lite :)

Tack även för din gissning av ras Skräptanten! Vet du om det finns något gentest för rasbestämning? Så viktigt är det naturligtvis inte, men det är kul att veta så mycket som möjligt om sina skyddslingar. Men huvudsaken de är söta, snälla och röjer på min tomt ;D Och det gör de! Fast jag skulle behöva ett par får som tuggade lite mer gräs också, för gräs har jag mer än gott om!

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #19 skrivet: 20 aug-13 kl 14:05 »
Tänderna är ju säkrare, men det stämmer alltså ganska bra med hornen också.  Då har vi lärt oss det!  :)  "Tandkalendern" tar ju slut vid fyra år.

  På Lokas horn är det en tydlig gräns ungefär mitt på.  Ska vi gissa, att hon vid cirka 2 (3?) års ålder råkade ut för något, som under resten av hennes liv orsakade någon form av näringsbrist?  Jag tycker inte hon ser så väldigt gammal ut, då borde hornen vara längre.  På fertila bockars horn kan man se en tydlig ring för varje höst (kan vara annorlunda för dvärgisar), och på kor lär det ska bli en ring för varje kalv.  Getters horn brukar bli lite mer "allmänt vågiga", och svårare att bedöma åldern ifrån.  Men om du tittar på bilden, så syns det att hornen inte fortsatt att bli bredare hela tiden.  Nedanför denna gräns är det också tydliga ringar, som skulle kunna motsvara dräktigheter, men kanske troligare något annat.

  Nu fantiserar jag helt fritt: "En starkare get smällde till den 2-åriga Loka riktigt hårt, så att höger has skadades.  Det orsakade livslång smärta med hälta och skygghet, vilket i kombination gjorde att hon inte lyckades fylla sin våm med det den behövde för att fungera som den skulle, och så tog även våmfloran stryk, varefter hon aldrig mer lyckades få i sig den näring hon behövde, plus att hon tvingades hålla tillgodo med att beta där det var mera parasiter."

  När jag allra först såg bilden på Loka tänkte jag "mineralbrist?", men vid en närmare titt blev jag osäker.
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #20 skrivet: 20 aug-13 kl 19:39 »
Haha Trollmor jag älskar dina gissningar! ;D Men din första tanke om mineralbrist är nog den troligaste...även om den historian blir lite "tristare".

Det som hände och som påverkade resten av hennes liv var nog inte en annan get som var elak. Snarare det faktum att hon (tillsammans med ett gäng andra getter) rymde och sen levde vilt i skogen, de sista åren helt ensam om jag förstått det hela rätt. De andra getterna blev antingen infångade eller skjutna i skogen, så att hon var skygg berodde nog på överlevnadsinstinkten, hon lär iaf ha överlevt tack vare den.

Eftersom hon levde i skogen i MINST 4-5 år så skulle det kunna vara "årsringar" på hornen, pga bättre näring under somrarna. Hon hann ju bara vara omhändertagen i knappt sista halvåret av sitt liv, annars hade det varit intressant att se vad som hände med hornen. Kanske blev hornen kortare än de skulle ha blivit med bättre foder, för jag tror ändå att hon var rätt gammal. Skygg och smärtpåverkad, men ändå ett äldre djurs kloka ögon ♥ Är det årsringar på hornen så får jag dem till 7 eller 8...och i så fall borde hon ha varit i 10-årsåldern iaf. Men det är också en gissning förstås.

Tror bakbensställningen berodde på näringsbrist/mineralbrist, båda bakbenen var lika illa däran. :'( Frambenen var rakare och inte lika smärtfyllda, men de knäppte för varje steg hon tog, så de var inte heller okej. Tänderna var illa däran de med. Och det du säger om vomfloran stämmer säkert! Bjöd dem på jäst någon gång när hon ännu var kvar, ingen av de andra var det minsta intresserade, hon kastade sig över det! Vågade inte ge några mängder, men kanske hade hon kunnat bli bättre i mage och hull...benen var dock inte i skick för att kunna rädda.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #21 skrivet: 21 aug-13 kl 10:14 »
;D Ja, det blev en liten miminovell, med utgångspunkt från ett foto.  ;D

Troligen är det en kombination av flera faktorer som ger sådana massiva symptom.  Jag fattade inte att hon levt som ett vilt rådjur ute i skogen, självklart är det då troligen årsringar pga vintersvält.  Starkt gjort av henne att överleva över huvudtaget!  :-*
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Tizzla

  • Inlägg: 57
    • Småland
SV: Bikarbonat, godis och hö
« Svar #22 skrivet: 21 aug-13 kl 10:32 »
Är du möjligtvis författare? Annars kanske du skulle prova det? ;)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

554 gäster, 2 användare
Gröfre Slissing, alternaiv

* Forum

* Om tidningen Åter



- För moder jord skull!
/Henrik

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser