Plöja om bete till hästar?

[tommy f]

Hej!

Funderar på att fixa så att man kan växel beta med hästar till mina får.
Men jag skulle behöva plöja om våra gamla betes marker för att få bättre bete till fåren, men fick förklarat för mig att inte plöja om betena om jag skulle ha vanliga ridhästar där för tydligen skall hästarna inte ha så pass "kraftigt" bete som det blir om man plöjer och sår om vallen? Själv vill jag ju ha bra beten till fåren men funkar det inte med hästarna så blir det ju svårt med växelbete. Tydligen skulle det vara bättre desto äldre vallen var för hästar för att de inte skulle bli för kraftigt? Någon hästkunnig som har mer koll på det?

Är det lika om jag bara sår i? Tänker att en del mark är söndertrampad och kal på vissa fläckar satt jag skulle kunna mylla upp lite med tallriksharven och sedan harva lite lätt och så i, eller blir det lika känsligt?

[kurt]

Om det blir kraftig växt efter omplöjning beror ju på hur mycket näring det finns där och vad man sår för något

[tommy f]

Så sår man om med tex Timotej, Ängsvingel och Rörsvingel och utesluter baljväxter med högt protein så skall det alltså inte vara några problem?

[skogaliten]

...Eller snarare, så beror det på vilka sorters hästar som ska beta på betesmarken, och i vilken ordning man avser att växelbeta.

Jag har en småskalig uppfödning av lättfödda hästar, förutom att jag har en fårbesättning, och dräktiga och digivande hästar behöver mycket foder, och goda näringsvärden. Men lättfödda hästar, som inte är dräktiga eller digivande, skulle riskera att eventuellt få för mycket "tryck" i fodret på de betena som passar för föl och deras mammor. Även växande unghästar behöver ett kraftigare bete. Och det är protein de unga hästarna behöver för att växa och bygga muskler, inte en massa energi.

Observera, att även hästar behöver protein från baljväxter. Vitklöver och kärringtand är lämpliga sorter vid sambete med får. Kärringtanden kan vara känslig för trampskador.
Lite Cikoria, kummin och svartkämpar i blandningen gör betet smakligt både för hästar och får.
De som påstår att det inte ska vara baljväxter till häst, är inte uppdaterade på modern foderlära.


Rent allmänt kan man säga att vissa hästraser, är lättfödda (t.ex. Islandshästar, de flest kallbodsraserna, Shetlandsponny), och andra hästar är svårfödda (Olika sorters fullblod, många andra varmblodiga hästar). Behoven hos hästarna varierar också med arbetsintensiteten.
Ett bra bete (och ett bra grovfoder) innebär att behovet av kraftfoder kan bli noll host hästarna.

Min betesplanering (förutom att minska parasiter) bygger på att hästar och får turas om på betena, så att rätt djurgrupp (beroende på näringsbehov) vid varje givet tillfälle finns på lämplig betesmark. Bland betena finns både ren naturbetesmark, något kultiverade beten, samt återväxtvall.

Några exempel på hur jag gör:

Hästar med mindre näringsbehov, kan t.ex. beta FÖRE fåren, och alltså fungera som levande betesputsar, och sedan kan fåren få näringsrikt återväxtbete.
Eller så släpper jag ett par ston med föl på ett kraftigt bete i början av sommaren, låter fåren komma på återväxten, och har hästar med lägre näringsbehov på samma bete under sensommar/höst.
Någon hage låter jag bli lätt förvuxen på försommaren, så att den passar för hästar med ett mindre näringsbehov, efter hästarna, kan fåren beta återväxt.
Jag låter alltid en grup hästar beta ner den hage som är tänkt som välkomstbete för fåren nästa vår, riktigt ordentligt på hösten, för att minimera mängden parasiter.
Inte sällan tar vi också en skörd på vallbetena om det växer bra. Några rundbalar extra är alltid bra att ha...

Så utan att veta något om vad det handlar om för hästar (ras, ålder, arbete t.ex.), antal hästar per ytenhet, om de är "egna" eller "andras", och om du också tänker skörda vallfoder på ytorna, så blir det svårt att ge kloka råd.

Men att det skulle vara helt olika krav stämmer inte, det handlar snarare om management av betena, och om kunskap om hästar som betesdjur!

[tommy f]

...Eller snarare, så beror det på vilka sorters hästar som ska beta på betesmarken, och i vilken ordning man avser att växelbeta.

Jag har en småskalig uppfödning av lättfödda hästar, förutom att jag har en fårbesättning, och dräktiga och digivande hästar behöver mycket foder, och goda näringsvärden. Men lättfödda hästar, som inte är dräktiga eller digivande, skulle riskera att eventuellt få för mycket "tryck" i fodret på de betena som passar för föl och deras mammor. Även växande unghästar behöver ett kraftigare bete. Och det är protein de unga hästarna behöver för att växa och bygga muskler, inte en massa energi.

Observera, att även hästar behöver protein från baljväxter. Vitklöver och kärringtand är lämpliga sorter vid sambete med får. Kärringtanden kan vara känslig för trampskador.
Lite Cikoria, kummin och svartkämpar i blandningen gör betet smakligt både för hästar och får.
De som påstår att det inte ska vara baljväxter till häst, är inte uppdaterade på modern foderlära.


Rent allmänt kan man säga att vissa hästraser, är lättfödda (t.ex. Islandshästar, de flest kallbodsraserna, Shetlandsponny), och andra hästar är svårfödda (Olika sorters fullblod, många andra varmblodiga hästar). Behoven hos hästarna varierar också med arbetsintensiteten.
Ett bra bete (och ett bra grovfoder) innebär att behovet av kraftfoder kan bli noll host hästarna.

Min betesplanering (förutom att minska parasiter) bygger på att hästar och får turas om på betena, så att rätt djurgrupp (beroende på näringsbehov) vid varje givet tillfälle finns på lämplig betesmark. Bland betena finns både ren naturbetesmark, något kultiverade beten, samt återväxtvall.

Några exempel på hur jag gör:

Hästar med mindre näringsbehov, kan t.ex. beta FÖRE fåren, och alltså fungera som levande betesputsar, och sedan kan fåren få näringsrikt återväxtbete.
Eller så släpper jag ett par ston med föl på ett kraftigt bete i början av sommaren, låter fåren komma på återväxten, och har hästar med lägre näringsbehov på samma bete under sensommar/höst.
Någon hage låter jag bli lätt förvuxen på försommaren, så att den passar för hästar med ett mindre näringsbehov, efter hästarna, kan fåren beta återväxt.
Jag låter alltid en grup hästar beta ner den hage som är tänkt som välkomstbete för fåren nästa vår, riktigt ordentligt på hösten, för att minimera mängden parasiter.
Inte sällan tar vi också en skörd på vallbetena om det växer bra. Några rundbalar extra är alltid bra att ha...

Så utan att veta något om vad det handlar om för hästar (ras, ålder, arbete t.ex.), antal hästar per ytenhet, om de är "egna" eller "andras", och om du också tänker skörda vallfoder på ytorna, så blir det svårt att ge kloka råd.

Men att det skulle vara helt olika krav stämmer inte, det handlar snarare om management av betena, och om kunskap om hästar som betesdjur!

Tack så mycket för ett mycket bra svar!!
Tyvärr har jag ingen koll på hästarnas ras, ålder och annat utan det var mer en tanke att kunna få till ett bra växelbete med fåren, jag ska lusläsa igenom din text några gånger till och försöka skaffa mer info om hästarna i fråga och sedan försöka komma på någon vettig betes planering som kan funka.

Tackar igen för att du tog dig tid att ge ett bra svar på min fråga!!

[WP]

jag ska lusläsa igenom din text några gånger till och försöka skaffa mer info om hästarna i fråga och sedan försöka komma på någon vettig betes planering som kan funka.

Kanske ett dumt råd men det är i all välmening... Hästfolk är hästfolk (och jag en av dem). Var lite försiktig med hur du ställer frågan om hästarna och vad de ska ha för bete. "Vanliga" hästägare som inte har egen mark har aldrig funderat över näringsinnehållet i hagarna utan man tar det man blir tilldelad och kompenserar på lämpligt sätt. Betesplanering är ett meck och du måste i första hand se till att det fungerar för dig. Hästägare som plötsligt kan välja missar ofta helheten med hur marken ska skötas, kostnader och hänsyn till övriga hästar. De läser på i panik men missar en del praktikaliteter som man följt i årtionden.

Kanske cyniskt, det finns många fördelar med att omge sig med bra hästfolk också 😊

Skogaliten gav som vanligt en alldeles ypperlig beskrivning så helt rätt att läsa in sig på den!