Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Traktornovis  (läst 4915 gånger)

habba

  • Inlägg: 12
    • Västergötland
Traktornovis
« skrivet: 30 sep-16 kl 12:41 »
Vi har efter många års letande äntligen köpt vår lilla gård.

Nu behöver vi relativt snart köpa en traktor, men när det gäller det har vi inga kunskaper och behöver lite hjälp.

Eftersom vi inte riktigt vet vad vi vill/behöver ha så är vår tanke är att vi först köper en billig traktor (<40000kr) med plog och harv och använder den ett par år. Efter det vet vi troligtvis bättre vad vi vill ha och köper då ev en bättre/dyrare (eller behåller den vi redan köpt).

Tittar man på blocket så finns det ju en del traktorer till salu, men i de flesta fall följer det inte med redskap (plog/harv), eller så följer det med andra redskap än de jag är ute efter nu. Detta innebär att man kommer behöva köpa plog och harv på en annan annons - och här kommer min okunskap in i bilden:
Hur fäster man redskapen vid traktorn?
Finns det olika fästen?
Hur vet jag att en viss plog kommer passa till en viss traktor?

Tittar man i annonser för både traktorer och redskap så står det aldrig(?) vad det är för typ av fäste. Innebär detta att alla traktorer har någon form av standardfäste? Låter kanske inte helt rimligt att traktorer som är 50-60 år gamla använder samma fästen som nya traktorer. Låter inte heller helt rimligt att det redan för 50-60 år sedan fanns en global standard som alla traktorer följer.... Eller har jag fel?

Och utöver det... Vad behöver vi tänka på förutom att motorn bör gå att starta och att däcken inte är helt slutkörda?

Pettson2

  • Inlägg: 200
    • Skåne
SV: Traktornovis
« Svar #1 skrivet: 30 sep-16 kl 13:00 »
Traktorer har sedan länge haft standardiserade fästpunkter. Men det finns olika storlekar, kort sammanfattat.
Köper du en traktor för en liten gård behöver du redskap anpassade till traktorns storlek, och då passar det.

Självklart som du säger skall traktorn starta och däcken vara användbara. Ta med dig en bekant som har erfarenhet av traktorer när du skall titta på objektet.
Minimum någon som har kunskap om motordrivna fordon och lite erfarenhet av att själv meka. Annars är risken stor att du blir blåst.

"Jag vill mycket som jag helst skulle vilja att jag inte ville". Hjalmar Söderberg.
Men ibland vill jag ändå...

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Traktornovis
« Svar #2 skrivet: 30 sep-16 kl 13:45 »
Man bör ju komma ihåg att om man köper en billig traktor så får man räkna med att det kommer att behövas mekande - både förebyggande underhåll och reparationer - då och då, och det hur bra den än är i förhållande till sitt pris. Om du/ni inte har kunnande och resurser för att meka själv, så vill det till att man har någon i närheten eller bekantskapskretsen som är beredd att hjälpa till utan att det blir hutlöst dyrt. Att Och då är det bra om vederbörande får ha synpunkter på vilken traktor som köps, det kan vara lättare att få hjälp om man väljer en traktor av ett märke som hen har positiva erfarenheter av sedan tidigare.

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Traktornovis
« Svar #3 skrivet: 30 sep-16 kl 20:27 »
Först: Vad ska ni utföra med traktorn? Du har bara skrivit plog och harv (således att plöja och harva). Att få råd om traktor bygger mycket på att vi andra vet vad som är uppgiften.
Det måste inte vara de stora jobben bara. Om jag får rabbla på lite vad jag använt min traktor till: Lyfta vedsäckar med storsäckslyft, flytta snöhögar med snöskopa (lånad av dem som sköter snöplogningen), hämta grus och sand med kärra, flytta massvis med saker på lastpallar med pallgafflarna, köra på uppdrag att plocka rundbalar (ej plastade) med balspjut, göra småbalar med hårdpress (på uppdrag), betesputsa. Det var väl bara vad jag kort kom på nu men jag har inget lantbruk som behöver sköta alla delar (plöja, harva, så, välta, skörda).


Lite djupdykning och historia om redskapskopplingen:
I fråga om att koppla redskap så uppfann Harry Ferguson en trepunktslyft med dragkraftsöverföring på 1920-talet (patent) och första maskinerna kom på 30-talet.
"Trepunkt" kommer av att det är tre kopplingspunkter som till redskapet (försök gjordes med två) och dragkraftöverföring. De tidigaste plogarna för traktorer var desamma som för hästar, sådan variant där man har hjul och kanske även en sittplats för kusken. Traktorhjulen (bakhjulen, fyrhjulsdrivna var inte uppfunnet då) får inte mer vikt på sig än traktor själv ger. Bättre mönster och högre (procentuell)belastning minskar slirningen. Med stumma trepunktskopplingen får traktorhjulen belastningen av en plogs nedåtkraft. Problemet är att det alltid måste regleras (höjas/sänkas) - man vill plöja så bra (djupt) som möjligt fast utan att slira. Här kommer "The Ferguson System" in - en avkännare i toppstångsfästet känner trycket som plogen ger mot traktorn. Vid högre tryck lyfter den trepunktslyften så det minskar trycket. Själva lyftmanövern och det lägre plogdjupet ger kraft på bakhjulen så de (förhoppningsvis) inte slirar. Även en säkerhetsdetalj fanns, om trycket blev för högt - man hade kört plogen mot något som inte alls gav med sig - så släpptes trycket och bakhjulen fick endast traktorns belastning - de slirar och ingen olycka sker. På moderna traktorer är detta elektroniskt reglerat och dragkraftsavkänningen sitter i dragarmarna.
En demonstration av att trycket på toppstaget ökar (mannen lyfter i plogen) och hydrauliken lyfter upp. Mannen fortsätter lyfta och det får redskapet att gå i topp.
https://youtu.be/uvtFPwNPgAE?t=87

Ferguson byggde traktorer med David Brown och senare Ford och till slut gjorde egna traktorer, de vi kallar för grållar. Patenten hade väl gått ut under 50-talet och alla traktortillverkare anmanade systemet. Grållen hade vad som blev kallat "kategori 1" i redskapskopplingen (förkortat kat1 eller cat1). Det bestämmer grovleken på tapparna och sprintarna som behövs. För större traktorer behövdes grövre kopplingar och det har lett till att vi har idag upp till kategori 4. Det tillkom en kategori 0 också för småtraktorer. Jag skulle tro att det här inte är vanligt med dragkraftsreglering - man vill bara ha en standard för trepunktskoppling av burna redskap.
Med bussningar kan man gå ner till lägre kategori på redskapen, med reservation för att tapparna kanske inte är långa nog så man får på ringsprinten som låser.
Kategorierna beskriver också hur långt avståndet ska vara mellan dragarmarnas koppling men det är väl si och så med om redskapen byggs rätt. Det är dock nog viktigast för plogen att det är rätt gjort.
Många redskap för de mindre traktorerna har så man kan koppla endera kategori 1 eller 2.

Vanligast är att en traktormodell har en bestämd kategori på trepunktslyften men det finns de med vändbara dragarmar eller som utbyte. Min rekommendation är att skaffa en traktor med kategori 2. Du blir inte begränsad i fråga om redskapen och om det bara är kategori 1 skaffar du bussningar (t.ex. Olssons i Ellös, www.oie.se där man köper reservdelar till gamla maskiner).

Vid harvning (och nästan alla andra redskap) använder man (väl?) inte dragkraftsreglering utan positionsreglering - du ställer en position och den försöker inte mixtra med det. Harvdjupet regleras med inställningar på harven.

Vidare har du koppling till traktorn för vagn och andra dragna redskap. Det är endera ett "jordbruksdrag" vilket är en bom som sticker ut med hål i. Kan även ha en klyka så man trär dragsprinten igenom flera hål. Denna hittar du på i princip alla gamla traktorer (en del grållar har inte det). Som tillbehör under 60-talet kom i Sverige, Storbrittanien och några andra länder "hitchkroken" eller lyftdragkroken. Den är fortfarande den vanligaste kopplingen här förutom riktigt nya och stora maskiner som vi inte behöver gå in på. Finns några storlekar med det är inte standardiserat. Min Massey Ferguson 175 har en rätt så liten hitchkrok och det var svårt att få på en större hitchögla. Andra märken har haft fullstora krokar hela tiden. Fördelarna är att kroken kan fällas ner för att lyfta upp ett redskap och låser sig när man höjer upp den igen (varning: olyckor sker när något gått fel och den inte låst sig, rekommenderas att man går ut och tittar att det blev rätt). Köper man en 60-talstraktor eller mindre 70-talstraktor är det fördel om den har hitchkrok (om man köper redskap som använder det).


Har du tittat någon annanstans än blocket? Vi talar oftast om blocketpriser. Saker är utsatta till ett högt pris och man förväntar sig viss prutmån. Finns annonsen kvar länge så är priset alldeles för högt eller att säljaren inte kan tänka sig pruta. Ibland kan traktorfirmor få någon gammal maskin i inbyte ofta ska de ha en förtjänst på handeln så de är inga fynd men om traktorn är okej så har man en motpart som kanske inte är borta dagen efter om traktorn går sönder. Men finns säkert skräckexempel med handlare också.
För gamla redskap så tycker jag du ska kolla upp vilka auktionsfirmor det finns i området som har gårdsauktioner. Traktorer bjuder folk högt på ändå men redskapen kan det vara så att ingen annan vill ha. Är inte den lokala metallskrothandlaren med så kan man ropa in saker för 25 kr (för annars gör han det!). Det är åtminstone mycket mindre konkurrens än på blocket. Finns handlare som delvis lever på att dammsuga upp saker från auktioner om det ger bra förtjänst nog och så ser man samma maskin veckan efter på blocket till högre pris.

Försök också med bytesaffärer. Kanske du hjälper någon granne med jobb och kan få den där gamla plogen i betalning.

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Traktornovis
« Svar #4 skrivet: 30 sep-16 kl 20:42 »
Som traktornovis kan det delvis vara intressant att titta på vad en f.d. traktorhandlare berättar om tips osv:
https://www.youtube.com/watch?v=jW9-C0mJ67g
Dock är inriktningen oftast mot de i USA som skaffar sig någon litet ställe, köper en modern småtraktor och inte gör riktigt jordbruk (mer betesputsa hästhagarna, göra hål för stolpar till hagar osv.). I Sverige har vi inte riktigt den kulturen, man köper oftare en begagnad jordbrukstraktor av gammal beprövad modell. Marknaden för sådana här små har bara funnits på den kommunala sidan (tänk Hako eller Kubota).

Däremot intressant i den videon så sa han han att kategori 0 i princip försvunnit - även små traktorer har kategori 1. Sen lyfthöjden kanske inte är tillräckligt för något gammalt redskap skulle jag kunna tänka mig.


Desto större en gammal traktor är desto billigare blir den, definitivt per hästkraft men inte sällan även slutpriset. Bönder vill inte ha gamla maskiner och de flesta tycker de traktorerna är för stora. Om dina uppgifter även går bra med en stor traktor så kan du få mycket för pengarna. Små traktorer (som är bra) som Massey Ferguson 135, 240 Volvo T400 eller T430 är riktigt dyra. Men jag skulle inte heller rekommendera något som en grålle om man inte verkligen vet vad man behöver och att det räcker.

habba

  • Inlägg: 12
    • Västergötland
SV: Traktornovis
« Svar #5 skrivet: 30 sep-16 kl 22:23 »
Tack för mycket, och bra, info.

Ja, de användningsområden vi ser just nu är ploga och harva, men behoven kommer säkert att öka. Frågan är bara vad vi kommer vilja/behöva göra längre fram. Det är just detta som är anledningen till att köpa en billig traktor nu. Vi får helt enkelt använda den till det som den duger till medan vi känner efter vad vi ev saknar med den för att efter ett par år kunna (vid behov) lägga mer pengar på nåt annat som uppfyller våra nya krav.

Jag har än så länge inte tittat någon annanstans än på blocket, har bara letat ett par dagar än så länge (fortfarande en vecka till vi ens får gården).

Vi är inte rädda för att meka en del, men det vi köper bör fungera hyfsat till en början.

Så....
Med den här något bristfälliga kravbilden finns det någon som skulle kunna rekommendera (eller avråda från) ett visst objekt i den här sökningen:
https://www.blocket.se/goteborg?q=&cg=1240&w=2&st=s&ps=&pe=5&c=1222&ca=15&is=1&l=0&md=th

 

Tjalve

  • Inlägg: 3214
    • Blekinge
SV: Traktornovis
« Svar #6 skrivet: 30 sep-16 kl 22:41 »
Trepunktslyften är som redan skrivits standardiserad, satsa på kat.II där är hålet i lyftarmarna något mer än 28 mm i diameter så lär du inte få problem. Det blir värre om du köper traktor med frontlastare där finns en uppsjö med olika redskapslåsningar.
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Traktornovis
« Svar #7 skrivet: 01 okt-16 kl 17:23 »
Med att ploga menar du väl att plöja? Snö plogas med en (snö)plog och mark plöjs med en plog.
Skulle det handla om snöplog (fram) så är det tillverkarnas egna infästningar som gäller, endera kapen och svetsen eller köpa traktor med frontsnöplog tillsammans.

Men det jag fiskar efter är lite mer resten - ska ni köpa in tjänsterna? För att bara plöja och harva ger inte så mycket i sig själv. Lite ogräs växer väl upp till slut.
För att plöja är det som sagt bra med dragkraftsreglerande system. Det sållar bort t.ex. Volvo T230/BM Victor och Volvo/BM 35/36. (och bensin/fotogenvarianter som är syskon till dessa: T21,T22,T23,T24,T25,T31,T32,T33,T34, BM 200/210 Teddy).

I fråga om märke så är det reservdelstillgången bra att känna till. För Volvo / BM är det vikande men det finns och traktorskrotar har nog en del. Men nyproduktionen av specialdelar är nog borta. För brittiska märken (speciellt de som är kvar idag) som såldes i enorma volymer över hela världen (Massey Ferguson har licenstillverkats av en hel drös bolag) så finns det nya delar.

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Traktornovis
« Svar #8 skrivet: 01 okt-16 kl 17:45 »
Så....
Med den här något bristfälliga kravbilden finns det någon som skulle kunna rekommendera (eller avråda från) ett visst objekt i den här sökningen:
https://www.blocket.se/goteborg?q=&cg=1240&w=2&st=s&ps=&pe=5&c=1222&ca=15&is=1&l=0&md=th

Är det lite större mark och fältarbete du ska göra så är det nog väldigt mycket traktor för pengarna:
https://www.blocket.se/skaraborg/John_deere_3130_69401910.htm?ca=15&w=2
Den klassar in på det jag skrev om att större traktorer som är billiga. 6-cylindrar är rätt mycket för 92 hk (DIN)
http://konedata.net/traktorit/john-deere/john-deere-3030-3130/ (finsk sida, kolumn med engelska förklaringar)

I det mindre formatet är BM 400 väldigt omtyckt och lastare (även om jag inte känner igen modellen) höjer priset så att den är satt så lågt förvånar mig.
https://www.blocket.se/alvsborg/BM_Volvo_400__67_med_lastare_och_hitchdrag_69377307.htm?ca=15&w=2

https://www.blocket.se/skaraborg/David_Brown_880__66_69258377.htm?ca=15&w=2
Brittisk traktor, stor som BM 400:an. Bytta oljor kan vara fin service men också för att dölja problem. Men många servas innan försäljning med att byta ut filter och oljor.



Vill också varna för att köpa någon traktor som gått runt i en gubbes potatisland bara senaste 20 åren och sedan slänga sig in och maxa iväg på motorn och köra 10 mil eller så hem. Ska jag köra långt med en maskin på väg vill jag känna att den är frisk och bra först. Haveri med olja som måste saneras gör ingen glad.

habba

  • Inlägg: 12
    • Västergötland
SV: Traktornovis
« Svar #9 skrivet: 03 okt-16 kl 11:59 »
Tack så mycket för alla tips. Nu hoppas jag bara på att hitta en inom rimligt avstånd någon gång mycket snart.
(och ja, jag menar givetvis plöja)

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Traktornovis
« Svar #10 skrivet: 03 okt-16 kl 16:24 »
Den där stora John Deere:n hade nog ett bra pris för annonsen är borta. Hur mycket mark är det du ska bruka?

habba

  • Inlägg: 12
    • Västergötland
SV: Traktornovis
« Svar #11 skrivet: 03 okt-16 kl 16:31 »
Det är nånstans kring 1,5-2ha

AndersT

  • Inlägg: 154
SV: Traktornovis
« Svar #12 skrivet: 06 nov-16 kl 09:40 »
Ett par tips, försök hitta någon med kunskap om traktorer som kan följa med när ni ska titta på objekt, pruta, många av annonserna har löjligt höga priser i förhållande till skicket. Fundera på hur stor traktor ni behöver, själv köpte jag en större traktor än jag behövde och kan inte använda den så mycket som jag tänkte mig...

TiB

  • Inlägg: 3494
  • Dräng, på egen gård.
    • Småland
    • maskinochtryckluft.se
SV: Traktornovis
« Svar #13 skrivet: 29 dec-16 kl 10:22 »
1,5-2ha, då kan man ha vad som helst. Man får ändå aldrig in kostnaden för en traktor, såvida det inte är frågan om trädgårdsmästeri/grönsaksodling.
T ex, vad är bränsleåtgången på en Fordson Dexta, BM 320, 36, 650 eller en 90-hästars Deere eller Belarus? Vad kostar maskinparken till dessa olika kategorier? Och vad kostar det att hålla järnet igång?
Kan ni meka och inte bor för avigt till så kanske jag kan fixa en hel uppsättning gamla plogar, harvar, slåtterbalk, hövändare, potatisupptagare....... ja allt utom vagn och press för nästan ingenting men beroende på vad ni ska göra när ni harvat så skulle jag nog lägga ut körningen och slippa bekymrena tills vidare.
Här fick vi uppharvat för en 18-pack ägg och lånar traktor för vedkörning hela dagar för samma pris. Inte nya men lagom stora, hela och friska grejer.


En röst talade till mig ur kaoset och sade;
Le, var glad, ty det kunde varit värre.
Jag log, jag var glad, och det blev värre!


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

451 gäster, 3 användare
xaelanar, javill, sayerbýr

* Forum

* Om tidningen Åter



- En kanontidning på alla vis!
/Michael Andreasson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser