Först: Vad ska ni utföra med traktorn? Du har bara skrivit plog och harv (således att plöja och harva). Att få råd om traktor bygger mycket på att vi andra vet vad som är uppgiften.
Det måste inte vara de stora jobben bara. Om jag får rabbla på lite vad jag använt min traktor till: Lyfta vedsäckar med storsäckslyft, flytta snöhögar med snöskopa (lånad av dem som sköter snöplogningen), hämta grus och sand med kärra, flytta massvis med saker på lastpallar med pallgafflarna, köra på uppdrag att plocka rundbalar (ej plastade) med balspjut, göra småbalar med hårdpress (på uppdrag), betesputsa. Det var väl bara vad jag kort kom på nu men jag har inget lantbruk som behöver sköta alla delar (plöja, harva, så, välta, skörda).
Lite djupdykning och historia om redskapskopplingen:
I fråga om att koppla redskap så uppfann Harry Ferguson en trepunktslyft med dragkraftsöverföring på 1920-talet (patent) och första maskinerna kom på 30-talet.
"Trepunkt" kommer av att det är tre kopplingspunkter som till redskapet (försök gjordes med två) och dragkraftöverföring. De tidigaste plogarna för traktorer var desamma som för hästar, sådan variant där man har hjul och kanske även en sittplats för kusken. Traktorhjulen (bakhjulen, fyrhjulsdrivna var inte uppfunnet då) får inte mer vikt på sig än traktor själv ger. Bättre mönster och högre (procentuell)belastning minskar slirningen. Med stumma trepunktskopplingen får traktorhjulen belastningen av en plogs nedåtkraft. Problemet är att det alltid måste regleras (höjas/sänkas) - man vill plöja så bra (djupt) som möjligt fast utan att slira. Här kommer "The Ferguson System" in - en avkännare i toppstångsfästet känner trycket som plogen ger mot traktorn. Vid högre tryck lyfter den trepunktslyften så det minskar trycket. Själva lyftmanövern och det lägre plogdjupet ger kraft på bakhjulen så de (förhoppningsvis) inte slirar. Även en säkerhetsdetalj fanns, om trycket blev för högt - man hade kört plogen mot något som inte alls gav med sig - så släpptes trycket och bakhjulen fick endast traktorns belastning - de slirar och ingen olycka sker. På moderna traktorer är detta elektroniskt reglerat och dragkraftsavkänningen sitter i dragarmarna.
En demonstration av att trycket på toppstaget ökar (mannen lyfter i plogen) och hydrauliken lyfter upp. Mannen fortsätter lyfta och det får redskapet att gå i topp.
https://youtu.be/uvtFPwNPgAE?t=87Ferguson byggde traktorer med David Brown och senare Ford och till slut gjorde egna traktorer, de vi kallar för grållar. Patenten hade väl gått ut under 50-talet och alla traktortillverkare anmanade systemet. Grållen hade vad som blev kallat "kategori 1" i redskapskopplingen (förkortat kat1 eller cat1). Det bestämmer grovleken på tapparna och sprintarna som behövs. För större traktorer behövdes grövre kopplingar och det har lett till att vi har idag upp till kategori 4. Det tillkom en kategori 0 också för småtraktorer. Jag skulle tro att det här inte är vanligt med dragkraftsreglering - man vill bara ha en standard för trepunktskoppling av burna redskap.
Med bussningar kan man gå ner till lägre kategori på redskapen, med reservation för att tapparna kanske inte är långa nog så man får på ringsprinten som låser.
Kategorierna beskriver också hur långt avståndet ska vara mellan dragarmarnas koppling men det är väl si och så med om redskapen byggs rätt. Det är dock nog viktigast för plogen att det är rätt gjort.
Många redskap för de mindre traktorerna har så man kan koppla endera kategori 1 eller 2.
Vanligast är att en traktormodell har en bestämd kategori på trepunktslyften men det finns de med vändbara dragarmar eller som utbyte. Min rekommendation är att skaffa en traktor med kategori 2. Du blir inte begränsad i fråga om redskapen och om det bara är kategori 1 skaffar du bussningar (t.ex. Olssons i Ellös,
www.oie.se där man köper reservdelar till gamla maskiner).
Vid harvning (och nästan alla andra redskap) använder man (väl?) inte dragkraftsreglering utan positionsreglering - du ställer en position och den försöker inte mixtra med det. Harvdjupet regleras med inställningar på harven.
Vidare har du koppling till traktorn för vagn och andra dragna redskap. Det är endera ett "jordbruksdrag" vilket är en bom som sticker ut med hål i. Kan även ha en klyka så man trär dragsprinten igenom flera hål. Denna hittar du på i princip alla gamla traktorer (en del grållar har inte det). Som tillbehör under 60-talet kom i Sverige, Storbrittanien och några andra länder "hitchkroken" eller lyftdragkroken. Den är fortfarande den vanligaste kopplingen här förutom riktigt nya och stora maskiner som vi inte behöver gå in på. Finns några storlekar med det är inte standardiserat. Min Massey Ferguson 175 har en rätt så liten hitchkrok och det var svårt att få på en större hitchögla. Andra märken har haft fullstora krokar hela tiden. Fördelarna är att kroken kan fällas ner för att lyfta upp ett redskap och låser sig när man höjer upp den igen (varning: olyckor sker när något gått fel och den inte låst sig, rekommenderas att man går ut och tittar att det blev rätt). Köper man en 60-talstraktor eller mindre 70-talstraktor är det fördel om den har hitchkrok (om man köper redskap som använder det).
Har du tittat någon annanstans än blocket? Vi talar oftast om blocketpriser. Saker är utsatta till ett högt pris och man förväntar sig viss prutmån. Finns annonsen kvar länge så är priset alldeles för högt eller att säljaren inte kan tänka sig pruta. Ibland kan traktorfirmor få någon gammal maskin i inbyte ofta ska de ha en förtjänst på handeln så de är inga fynd men om traktorn är okej så har man en motpart som kanske inte är borta dagen efter om traktorn går sönder. Men finns säkert skräckexempel med handlare också.
För gamla redskap så tycker jag du ska kolla upp vilka auktionsfirmor det finns i området som har gårdsauktioner. Traktorer bjuder folk högt på ändå men redskapen kan det vara så att ingen annan vill ha. Är inte den lokala metallskrothandlaren med så kan man ropa in saker för 25 kr (för annars gör han det!). Det är åtminstone mycket mindre konkurrens än på blocket. Finns handlare som delvis lever på att dammsuga upp saker från auktioner om det ger bra förtjänst nog och så ser man samma maskin veckan efter på blocket till högre pris.
Försök också med bytesaffärer. Kanske du hjälper någon granne med jobb och kan få den där gamla plogen i betalning.