Alternativ.nu
Hantverk => Trä => Ämnet startat av: aston_sol skrivet 16 apr-17 kl 20:43
-
Hat just köpt mig en plan/rikthyvel. En gammal Jonsered med två knivar i kuttern.
Maskinen går bra men jag får ovälkomna skador i tröt vid hyvling. Det är som om det slits bort trä istället för att det skär. Ffa i områden där fiberriktning ändras men även där fibern går helt längsmed. Händer både på nymålad ek o torrare björk.
Antar att det troligaste orsaken är att det är opassande skär men de känns relativt vassa. Kan det bero på inställningar av skären? Val av virke?
Är helt ny på trabearbetning så jag tar tacksamt emot alla tips.
-
Den erfarenhet jag har, är att det är slöa stål eller att man hyvlar för mycket på en gång.
-
Om det är för lite tryck i valsarna och du hyvlar av för lite åt gången kan virket hoppa i maskinen och skadas. Målat virke får absolut inte köras i hyvelmaskin!
-
Så här blir det. Ojämnheterna uppkommer både vid plan och rikt.
-
Du har en extremt svårhyvlad bit som aldrig blir helt slät i någon hyvelmaskin men det borde bli bättre än sådär.
Jag skulle gissa på för ovassa bett. Möjligen också för hög matningshastighet ifall den är inställbar på planhyveln. Möjligen också något litet glapp som gör att planbordet kan vibrera.
Det ordnar sig säkert så ge inte upp!
-
Håller med TW, det här måste vara ett extremt fall av otur i virkesväg. Sådant måste hyvlas med nyslipat stål och på lägsta hastighet
-
Tack för svar! Ska testa att dra ner på hastigheten när jag planar. Verkar som jag kan dra om remmen för driften på valsarna för att ändra hastighet. Ska även testa att rikta långsammare.
Hur gör man med slipning av skär? Någon som vet om man kan skicka skären till någon? Eller lämna in till någon i Värnamo /Ljungby-området
-
Kan du inte testa med en "snäll" bräda för att få en referens?
Känns rimligt att börja med nåt lite enklare när man ska lära sig en ny maskin.
-
Kan du inte testa med en "snäll" bräda för att få en referens?
Känns rimligt att börja med nåt lite enklare när man ska lära sig en ny maskin.
[/quorn]
Ja det kanske även bra idé. Vad är en enkel bräda? Torr? Nysågad? träslag?
-
En enkel bräda ur hyvlingssynpunkt är kvistfri och har rak och enhetlig ådring.
Om brädan är uttagen snett i förhållande till trädets fibrer, så kan det visa sig att den går lättare att hyvla med "rätt" ände före.
-
Så här blir det. Ojämnheterna uppkommer både vid plan och rikt.
Det där är inte alls tecken på ett svårhyvlat ämne - det där är tecken på att det är hög tid att byta stål till nyslipade! Spara gärna ämnet och hyvla ett nytt tag om 2 mm då du bytt stål, så kan du studera skillnaden...
-
Ser ut som en "virvelkvist" och därmed ett svårhyvlat ämne oavsett teoretisk expertis. Vasst stål har föreslagits flera gånger men det skulle ändå ge en "raspig Yta" åt endera hållet.
-
Vasst stål har föreslagits flera gånger men det skulle ändå ge en "raspig Yta" åt endera hållet.
Absolut inte! Vassa hyvelskär ger inte en yta som ens påminner om den där bilden. Jag skulle absolut inte kalla ämnet på bilden för en virvelkvist.
En annan detalj som även den kan spela roll för ytan är vilken kvalité skären är av, beroende på vilket träslag det gäller. Ek eller ask eller lönn tex måste hyvlas med HM, alternativt hårdare. Furu, gran, lärk och de mjukaste lövträden bör däremot gärna ha HSS-skär.
-
Hur gör man med slipning av skär? Någon som vet om man kan skicka skären till någon? Eller lämna in till någon i Värnamo /Ljungby-området
[/quote]
Har du inte hittat någon i hemmaområdet kan du alltid fråga Logosol. (Logosol.se)
-
http://www.perstorpsslip.se/oppettider (http://www.perstorpsslip.se/oppettider) De slipar alla skärande verktyg åt mig. Gratis turbil. Jag tror de kör till Ljungby fraktfritt typ varannan vecka eller så. Bra priser, men framförallt, skickligt yrkesfolk.
-
Har du kollat så stålen sitter lika?
Du kan ta en rak träbit ca 30-40 cm som är hyvlad. Lägg den över kuttern från utmatningsbordet. Lägg den så att den går över stålen med någon cm. Gör ett märke med pennan var utmatningsbordet slutar. Vrid kuttern så att träbiten skjuts fram. Gör ett märke hur långt den går fram. Gör samma med det andra stålet. Nu kan du se om de sitter lika högt. Då kommer strecken på samma ställe.
Om stålen är rätt hyggliga i skärpan kan du ju bryna dem i kuttern. Vrid ner inmatningsbordet. och börja med ett grövre rakt bryne. Använd tunn spädd olja (fotogen el disel). Räkna under tiden du bryner så att du tar lika på stålen. Om stålen sitter långt ner i kuttern kan det vara knepigt. Bryn med finare bryne och ta sedan ett väldigt fint bryne för att få bort råeggen. Det kan vara det knepigaste i brynandet.
Finns där ingen träindustri du kan gå till för att få dem slipade? Här i byggden fans ett listhyvleri som jag fick det gjort hos. Va väldigt noga med att skruva fast ordentligt. Byt skruvar som håller stålen om de börjar bli runda. Rengör noga innan du postar in dem.
Nyslipat blir fint.
I dag på blocket fanns denna: Står under verktyg. Bra grejor. Hyfsat pris.
Verktygsslip/Pelarslip
Säljes av: bengt engström 18 april 10:40
Visa på karta (Öckerö)
3 000:-
Verktygsslip /Pelarslip med tillbehör. Märke Arboga/Ludvigsborgs
-
(:) Städat osakligt inlägg: Håll isär sak och person, diskutera bara sakfrågor. /Torpjens
-
Nyslipat blir fint.
I dag på blocket fanns denna: Står under verktyg. Bra grejor. Hyfsat pris.
Verktygsslip/Pelarslip
Säljes av: bengt engström 18 april 10:40
Visa på karta (Öckerö)
3 000:-
Verktygsslip /Pelarslip med tillbehör. Märke Arboga/Ludvigsborgs
Man får slipa mängder av stål i månaden om en sådan investering skulle löna sig. Bättre då med tex Perstorps Slipservice. Professionellt, till ett bra pris, och ingen fraktkostnad...
-
Man får slipa mängder av stål i månaden om en sådan investering skulle löna sig. Bättre då med tex Perstorps Slipservice. Professionellt, till ett bra pris, och ingen fraktkostnad...
Vad kostar det att slipa stål hos dom? 4 st ca 40cm långa
-
Lämnade in två stål 600 långa till ett listhyvleri där jag alltid lämnat. Men så var där ägarbyte. Fick betala 1000 för den slipningen. Men det var ett rejält hack av en spik.
Slipade härom dagen stålen till kombin och fick nog lägga över en timma med den typ av maskin som finns på blocket.
Fördelen att ha den hemma är att man slipar och postar in. Ingen väntan.
-
Vad kostar det att slipa stål hos dom? 4 st ca 40cm långa
De tar 2:50 per centimeter för omslipning av hyvelstål. Blir ju 400:- plus moms i ditt exempel.
Men du håller ju till långt norr om Fjollträsk, så deras turbilar kör ju inte upp och samlar in hos dig. Kolla med dem vad frakten kan tänkas bli. För min egen del är deras fria turbil en av de tre anledningarna att jag valt att anlita dem Övriga två är kvalitéten på slipningen samt prisbilden. En HM-klinga diameter 315 mm tex med 40 tänder kostar 96:- i omslipning. Likadan klinga i diameter 315 HM40 kostar ju runt 1 200:- i nypris....
-
Lämnade in två stål 600 långa till ett listhyvleri där jag alltid lämnat. Men så var där ägarbyte. Fick betala 1000 för den slipningen. Men det var ett rejält hack av en spik.
Slipade härom dagen stålen till kombin och fick nog lägga över en timma med den typ av maskin som finns på blocket.
Fördelen att ha den hemma är att man slipar och postar in. Ingen väntan.
Hoppsan. Perstorps Slipservice tar inget extra för att köra bort hack i stålen. Ingen väntan om man har extra omgångar liggandes. De hämtar en onsdag hos mig, och returnerar alltid grejorna nyslipade onsdagen därpå.
-
Vad får du då ge för en slipning?
Förmodligen har de ju sin slip kyld. Då kan de ju avverka lite bättre.
På en skola jag gick en gång hade de som en överfräs med ett smärgelliknande stift för att skärpa stålen i rikthyveln. Själva kuttern låstes så att de vid varje slipning kom i samma läge. Denna utrustning skulle jag allt bra gärna vilja ha. Här slipper man ju också att post om kuttern.
-
Vad får du då ge för en slipning?
Avser du hyvelstål med din fråga? Jag ger som sagt 2:50 per cm omslipat hyvelstål.
-
Ja de var ju prisvärt
-
Så här blir det. Ojämnheterna uppkommer både vid plan och rikt.
Kan vara fel vinkel på hyvelstål, samt ovassa, för hög hastighet på matning.
Prova att hyvla furu, får du samma resultat, skicka till slipning. Har du ingen utbildning i träteknik, där lär man sig om maskiner och säkerhet.
Skickat från min ALE-L21 via Tapatalk
-
Apropå utbildning, vad ska man tänka på när man hanterar en planhyvel?
Jag har köpt en begagnad gammal planhyvel (alltså två skär i en vals nedsänkt i "bordsskivan", inte en som gör 90 gradersvinkel) och ska slipa upp stålen och prova den har jag tänkt.
Men är det något att tänka på?
Vilket håll brukar man mata sin bräda in i hyveln? Mot eggarna? Jag tänker om det ska vara fri väg på ena eller andra sidan ifall ett stål hugger och skjuter iväg brädan.
*Slipa stålen i rätt vinkel på Tormeken, återmontera dem rakt och med lagom utstick
*Mata långsamt med en bit furu för att se resultatet och lära känna hyveln
*Akta fingrarna, jämn matningshastighet, använda nån form av matningsverktyg vid behov som med en bordssåg.
-
Det låter som en rikthyvel.
Kan du posta litet bilder och alla eventuella modellbeteckningar på maskinen så vi vet vad det är får typ av maskin och för typ av kutter och kan ge dig vettiga råd?
-
Klart jag kan, men först ska jag knö mig genom Göteborgs eftermiddagstrafik hem till snickarboden :)
Ja nu när jag googlar lite så är det såklart en rikthyvel.
Wikipedia har en förklarande bild:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rikthyvel#/media/File:Jointer.svg (https://sv.wikipedia.org/wiki/Rikthyvel#/media/File:Jointer.svg)
Det är en Inca. Ser ut som på bilden ungefär fast kanske inte i riktigt samma fina skick.
-
Om du tar ut stålen så se till at kilen som håller stålen kommer på samma plats. Vanligt att kuttern är balanserad med kilarna i för att inte få obalans. Spänn noga. Där är ju rätt högt varvtal. När du slipar stålen så se till att du har samma bredd på dem detta också för obalansen. Rengör noga innan du sätter in dem. Räcker att skrapa med kniv. Har de hyvlat fetare trä som furu ligger där gärna en beläggning på både stål o kil. Rengör stålen före slipningen. Är du osäker när du startar upp hyveln kan du ju ha en skiva som skydd som du gömmer dej bakom.
Hyveln skär i inmatnings riktningen. Kolla så att kuttern snurrar åt rätt hål om det är en 380 v maskin.
Kolla borden så att de är parallella både på längd o tvären.
Hoppas du fått en bra maskin i dina ägor.
-
Hyveln skär i inmatnings riktningen.
Hjälpe mig!! OBSERVERA att detta är en garanti för att slita av fingrar och kroppsdelar!! En felvänd kutter i en rikthyvel och omkoppling av faserna i eltillförseln ger plankan en fart av mellan 300 och 5-600 km/h....
En hyvel eller fräs måste ha mot-matning om inga säkra matningsanordningar finns, dvs stålen skär EMOT inmatningsriktningen.
Däremot kan man (jag gör så i vissa fall med sydamerikanska träslag) använda sig av medmatning i tex en bordsfräs, men då MÅSTE man ha ett tillförlitligt mataraggregat.
-
Jag brukar putsa bort kåda av kottern med en trasselsudd eller en bit hushållspapper doppad i sprit. Sprit löser kåda.
Skrapar man med kniv är det lätt hänt att man förstör kanten på kutterkilarna så att spån kan kilas in mellan kilen och bettet. Så hade förra ägaren gjort på min stenberg kombimaskin och det blev dyrt att byta kutterkilar.
Givetvis matar man alltid mot skärriktningen. Ärt skrev säkert fel i hastigheten för han kan snickra det vet jag.
För att ställa in betten på rätt höjd i kuttern tar man en 30-40 cm lång ribba med rak kant och ritar två märken med blyerts vid kanten och lägger ribban på utmatningsbordet med första märket jäms med bordskanten. På min Stenbergare har jag kring 8 mm mellan de två märkena om jag minns rätt men jag tror du skall ha kortare avstånd eftersom din kutter har mindre diameter.
Sedan vrider man på kuttern så att kniven lyfter ribban och drar fram den.
Då ribban alltid dras fram så andra märket kommer till bordskanten var man än provar är kniven jämnhög.
Sedan provhyvlar man och ställer höjden på utmatningsborder tills maskinen rikthyvlar rakt.
-
Givetvis matar man alltid mot skärriktningen. Ärt skrev säkert fel i hastigheten för han kan snickra det vet jag.
Det tvivlar jag inte på. Men för en novis vore det förödande att följa hans råd....
-
Det stämmer...... där ser vi hur ett litet misstag kan spränga ett kärnkraftverk.
-
Tack för svar och bra tips!
Jag har en Inca 343.132. Det står egentligen AF134 på den men det ska enligt uppgift vara en gammal förkastad numreringsvariant som Inca sedan lagt ner. Den kan vara gammal med andra ord. Jag tror den kallades 410 på USA-marknaden. Den kallas planer/jointer och kan förses med en (i brist på bättre ord) låda ovanför kuttern som ordnar tjockleken på brädan också. Den har dock inte jag.
Borden är slitna och repiga men det är ju lättmetall och ska väl kunna gå att polera upp om det verkar behövas framöver.
Stålen är 22 cm långa och ser helt OK ut sånär som på ett mindre hack så jag får väl slipa om det stålet och sen ta ner även det andra till samma vikt så balansen blir rätt? Samma bredd får det nog bli snarare än samma vikt, jag har bra våg på jobbet men tormeken står ju hemma :)
-
Nuså, det tog sin tid men nu har jag slipat stålen och monterat dem.
Stort tack till TW för förklaringen med träbiten med streck på. Funkade fint! Hoppas det är lagom höjd i förhållande till utmatningsbordet nu.
Tack till er andra också såklart.
Nu ska jag bara få fram ström så jag kan prova hur det blev :)
-
Ursäkta trådlånet, men vet någon vad det kostar att ta fram stål med egen profil till listhyvling?
-
Tänkte du till en vanlig rikthyvel?
Vet att logosol kan ta fram till sina hyvlar/fräsar så börja kolla på deras hemsida.
Skickat från min AGM X1 via Tapatalk
-
Nuså, det tog sin tid men nu har jag slipat stålen och monterat dem.
Stort tack till TW för förklaringen med träbiten med streck på. Funkade fint! Hoppas det är lagom höjd i förhållande till utmatningsbordet nu.
Tack till er andra också såklart.
Nu ska jag bara få fram ström så jag kan prova hur det blev :)
Det är bara du kollar så att högsta höjd på stålet tangerar utmatningsbordets höjd. För högt eller lågt kommer ge dåligt resultat.
Skickat från min AGM X1 via Tapatalk
-
Det är bara du kollar så att högsta höjd på stålet tangerar utmatningsbordets höjd. För högt eller lågt kommer ge dåligt resultat.
Skickat från min AGM X1 via Tapatalk
Tack för tipset! Jag ställde in höjderna på stålen igen igår och ska testa igen snart. Jag hade dem för högt i förhållande till utmatningsbordet och det syntes på resultatet.
-
Gammalt inlägg, men precis samma problem som jag har! Kör med vanlig gran, men får ofta sån där "krusig" yta. Har bytt stål ett par gånger till o med. Vill även avråda från köp av Scheppachs rikt- och planhyvel...
-
Prova, som sagt tidigare, att vända på träbitarna och hyvla åt andra hållet för att se om det går bättre. Det gör det ofta.
Ett annat tips är att prova att handhyvla samma träbit och se om den är omedgörlig då också.
Och döm inte ut maskiner som fungerar bra för andra snickare. Kom ihåg det engelska ordspråket "A bad craftsman blames his tools"!
-
Gammalt inlägg, men precis samma problem som jag har! Kör med vanlig gran, men får ofta sån där "krusig" yta. Har bytt stål ett par gånger till o med. Vill även avråda från köp av Scheppachs rikt- och planhyvel...
Krusig yta är oftast felaktigt postade stål, det ena tar lite mer än det andra. Ytterst sällan är kuttern i obalans.