Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Skendräktig  (läst 18105 gånger)

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
Skendräktig
« skrivet: 15 jul-08 kl 09:39 »
Har en Grand Danois tik på fyra år som blir skendräktig vid varje löp, funderar på om jag skall para henne så att hon får ha en kull,har hört att det skall hjälpa men är lite orolig för att hon kanske är för gammal då hon inte har haft valpar förr.
Är det någon som vet om detta skulle vara ett alternativ?
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

Häxan Härta

  • Gäst
SV: Skendräktig
« Svar #1 skrivet: 15 jul-08 kl 09:49 »
Para henne Inte Jag upplever att tikar som är mycket skendräktiga nästan blir värre om de får valpar. Det måste finnas mycket mycket mer positiva saker som gör att man använder sin tik i avel tycker jag.
 // Rebecka

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
SV: Skendräktig
« Svar #2 skrivet: 15 jul-08 kl 09:54 »
Det är en jättefin och frisk hund med väldigt bra temperament så det hade inte varit något negativt att para henne i vilket fall.
Saken är den att jag har hört att det inte är bra för dom att vara skendräktiga,att dom har lättare att få t.e.x livmoderscancer
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Skendräktig
« Svar #3 skrivet: 15 jul-08 kl 13:43 »
Att inte få valpar, har jag läst, påverkar också risken för cancer, både i juver och livmoder. Det var en veterinär undersökning jag såg på nätet för tt par år sedan.

kaia

  • Inlägg: 84
SV: Skendräktig
« Svar #4 skrivet: 17 jul-08 kl 11:25 »
Min tik var väldigt skendräktig före sin valpkull. Det är bättre nu, men inte helt borta.
Din tik är i äldsta laget för att få sin första kull. Det har med bäckenet att göra, det stelnar med åldern och har hon inte haft valpar redan i den åldern kan det vara trångt. Fråga veterinären vad som gäller i din ras!

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
SV: Skendräktig
« Svar #5 skrivet: 17 jul-08 kl 17:41 »
Det var det jag misstänkte, att hon kan vara för gammal,
vill ju absolut inte att det skall göra mer skada än nytta.Kan tänka mej att Grand Danois kan vara extra känsliga eftersom dom ofta får problem med leder.
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

filurfigur

  • Gäst
SV: Skendräktig
« Svar #6 skrivet: 18 jul-08 kl 10:42 »
För vem är skendräktighet jobbigt?

Hunden mår inte dåligt när den är skendräktig (såvida den inte får rent fysiska bekymmer som mjölkstockning etc). För hunden är skendräktigheten helt naturligt.

Det är vi människor som kan tycka att såna här hormonella beteenden kan vara besvärliga för att vår vardag med hunden kanske inte ser helt ut som vanligt.

Om det är så att du upplever hunden som ängslig under skendräktigheten så testa ett DAP-halsband eller något. Eller acceptera att hunden är hund.   ;)

Margit

  • Gäst
SV: Skendräktig
« Svar #7 skrivet: 18 jul-08 kl 20:27 »
För vem är skendräktighet jobbigt?

Hunden mår inte dåligt när den är skendräktig (såvida den inte får rent fysiska bekymmer som mjölkstockning etc). För hunden är skendräktigheten helt naturligt.

Det är vi människor som kan tycka att såna här hormonella beteenden kan vara besvärliga för att vår vardag med hunden kanske inte ser helt ut som vanligt.

Om det är så att du upplever hunden som ängslig under skendräktigheten så testa ett DAP-halsband eller något. Eller acceptera att hunden är hund.   ;)

Min hund är skendräktig nu...och jag tror inte att hon mår bra. Hon tassar på tå och ber om ursäkt för sin existens.
Hon är enormt känslig och vill inte äta. Promenader är bara att glömma, jag får släpa med henne så att hon får kissa  :-\. Hon slickar på magen så den blir helt hårlös och grisrosa...mjölk i spenarna.

Jag funderar på sterilisering. Men vad är ett DAP-halsband?

vivi850528

  • Inlägg: 106
  • Vem är jag utan mina husdjur?
    • Skåne
SV: Skendräktig
« Svar #8 skrivet: 30 jul-08 kl 16:26 »
Min tik blir också skendräktig vid varje löp men som tur är går det över på en vecka. Men från det att hon slutar löpa tills man börjar se tecken på skendräktigheten så är hon nedstämd. Man blir själv helt deprimerad.

Skulle också vilja veta vad DAP-halsband är.

Har också funderat på kastrering, då jag hört att om man tar valpar på en sådan hund är det slumpen som avgör om det blir bättre, sämre eller oförändrat. Skendräktighet kan också vara ärftligt och vill du att dina valpköpare ska lida igenom det du gör?
Är stolt matte till en Lancashire Heeler, en blandras hund, två bonnakatter och en flock dvärgkochinhönor.

Sia

  • Inlägg: 1237
    • Dalarna
SV: Skendräktig
« Svar #9 skrivet: 03 aug-08 kl 23:42 »
Om man kastrerar så slipper man både skendräktighet, livmoderscancer och livmodersinflammation (som drabbar var tredje tik).
Vill du att hon ska slippa fyllda juver så kan du be vet. skriva ut medicin som man droppar på maten, jätteeffektivt.
D.A.P. är lugnande för hundar som man kan köpa av vet. tydligen väldigt bra till hundar som tex är rädda för fyrverkerier eller bilåkning.
Varför ska man gå upp så tidigt på morgonen? Det är iallafall på kvällen det är som roligast.

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
SV: Skendräktig
« Svar #10 skrivet: 11 aug-08 kl 10:11 »
Om man kastrerar så slipper man både skendräktighet, livmoderscancer och livmodersinflammation (som drabbar var tredje tik).
Vill du att hon ska slippa fyllda juver så kan du be vet. skriva ut medicin som man droppar på maten, jätteeffektivt.
D.A.P. är lugnande för hundar som man kan köpa av vet. tydligen väldigt bra till hundar som tex är rädda för fyrverkerier eller bilåkning.

Ja det är ju sjukdomarna som följer med jag är rädd för,att hon blir lite "tokig" någon vecka står man ju ut med.
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

Attes matte

  • Inlägg: 4331
    • Jämtland
SV: Skendräktig
« Svar #11 skrivet: 27 aug-08 kl 00:23 »
Enligt forskare på SLU så blir risken för cancer INTE mindre för att en tik får valpar, det är en myt. Risken för livmoderinflammation ändras inte heller (har läst att var fjärde tik får livmoderinflammation nån gång i livet), så om det är av dom anledningarna man vill ta en kull valpar på sin tik så tycker jag att man ska tänka om. Kastrera henne istället.
Angående skendräktigheter så påverkar det olika tikar olika mycket. Vissa verkar verkligen lida i flera veckor, äter inte, vill inte gå ut, vill ingenting. Ligger bara i ett hörn. Flera jag känner drar ner kraftigt på fodermängden innan löpen på sina tikar. Detta "hjälper" tydligen bra mot jobbiga löp och skendräktigheter. Kan ju vara en idé att testa i alla fall om tiken blir väldigt påverkad av löp och skendräktigheter.  ;)

/Sara
Renoverings-bloggen: www.flatcoated.se/racksjon
Atte-bloggen: www.flatcoated.se/blog

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
SV: Skendräktig
« Svar #12 skrivet: 28 aug-08 kl 13:20 »
Det där med maten sköter sig själv för hon slutar nästan äta helt och går ner väldigt mycket i vikt.
Det lutar nog åt att det blir en kastrering för det märks att hon inte mår bra.
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

vivi850528

  • Inlägg: 106
  • Vem är jag utan mina husdjur?
    • Skåne
SV: Skendräktig
« Svar #13 skrivet: 01 sep-08 kl 11:19 »
Är det någon annan som märkt förändrat beteende på sin tik pga skendräktigheten?
Har en tik som blivit skendräktig efter nästan alla löp som ändrar beteende.
Först efter löpet blir hon mer och mer deprimerad fram till skendräktigheten då hon inte vill göra något i en vecka, sen går skendräktigheten över och hon blir som en valp/tonåring igen. Hon vill bara leka, flamsa, jaga och lyssnar inte på mej alls.
Jag blir knäpp på henne då hon beter sej så här i typ 2 månader precis som om hon ska ta igen förlorad tid.
Efter dessa två månader är hon min lugna goa hund igen och lyssnar på minsta vink.
Jag funderar starkt på att kastrera henne pga detta.
Är stolt matte till en Lancashire Heeler, en blandras hund, två bonnakatter och en flock dvärgkochinhönor.

Åsbokadorra

  • Inlägg: 283
  • Solen är varm och gräset är grönt!!!
    • Västergötland
SV: Skendräktig
« Svar #14 skrivet: 08 sep-08 kl 21:37 »
Hej! Vi har precis kastrerat vår hund pga att hon mådde så dåligt både före, under och efter löpet. Spudde väldigt mycket galla och som någon sa -ber om ursäkt för dess existens! Det kostar ju en slant men nu mår hon toppen men det ska bli intressant och se hur det fortlöper ;)
Hoppas att hon mår bra även i framtiden! Hon var dålig en dag efter op men sen var hon som vanligt igen! Tiden får utvisa.....
Åsbokadorra i 9 år (genbank)
Nu i väntan på en ny genbanksras, gärna Bjurholm

Meritaton

  • Inlägg: 229
SV: Skendräktig
« Svar #15 skrivet: 08 sep-08 kl 23:10 »
Min tik är också skendräktig under löpen mellan löpen de e då hon är som värst.
Hon har fått 2 kullar valpar men upplever att hon blir värre för varje löp.

Hon vill inte äta, deprimerad, håglös och bara springer runt och gnäller och bär på låtsas bebisar, eller så ligger hon bara still å stirrar in i väggen.

Min en väninna hade liknande problem fast hennes hund va värre. Hon kastrerade hunden och hunden blev en mycket gladare individ.

Va jag vill säga är att en kull valpar inte gör saken bättre utan det alternativ som jag överväger nu är att kastrera henne, då hon lider vid varje skendräktighet eller va de nu e.

Brokullen

  • Inlägg: 440
    • Dalsland
SV: Skendräktig
« Svar #16 skrivet: 11 sep-08 kl 12:54 »
Det är precis så min tik uppför sig också, bara det att när skendräktigheten börjar gå över biter hon ihjäl sina låtsasbäbisar,det blir bara trasor kvar.
Bor på en liten gård med man,2 utflugna+1 barn hemma,2 hästar,2 katter,en olde english bulldog och en grandis, vaktlar, mignonankor, linderödsgrisar och en massa höns.

madnez

  • Inlägg: 4
SV: Skendräktig
« Svar #17 skrivet: 11 sep-08 kl 15:16 »
Mina tikar blir också skendräktiga efter varje löp, min äldsta tik fick en kull valpar, lugnare har hon blivit, men fortfarande skendräktig. Om det är den enda anledningen till att du vill ta en kull på henne så personligen tycker jag inte det är av rätt anledning.

Allra senast 4 år för första kullen tycker jag.

Lindéus

  • Inlägg: 231
    • Canis Lindéus
SV: Skendräktig
« Svar #18 skrivet: 23 sep-08 kl 11:26 »
Rekomendrar att at bort livmodern. Då riskerar du heller inga inflamationer. Att ta valpar pga skendräktighet är inte en lösning.
/Lindeus

Millimetern

  • Inlägg: 14
    • Jämtland
SV: Skendräktig
« Svar #19 skrivet: 11 jan-09 kl 20:29 »
Är det någon annan som märkt förändrat beteende på sin tik pga skendräktigheten?
Har en tik som blivit skendräktig efter nästan alla löp som ändrar beteende.
Först efter löpet blir hon mer och mer deprimerad fram till skendräktigheten då hon inte vill göra något i en vecka, sen går skendräktigheten över och hon blir som en valp/tonåring igen. Hon vill bara leka, flamsa, jaga och lyssnar inte på mej alls.
Jag blir knäpp på henne då hon beter sej så här i typ 2 månader precis som om hon ska ta igen förlorad tid.
Efter dessa två månader är hon min lugna goa hund igen och lyssnar på minsta vink.
Jag funderar starkt på att kastrera henne pga detta.

Jag har en rottweilerkorsning på snart 3 år som jag har haft i drygt nio månader. Hon har löpt två gånger sedan vi tog henne.
Första gången var efter bara en vecka hos oss. Då blev hon helt förändrad under hela löpet plus att hon blev skendräktig.
Hon blev väldigt vaktig och lät mig knappt komma in i sovrummet  >:(
låg helst och tjurade i bädden och man fick som släpa med henne ut under ständigt morrande...Från gårde fick man dra henne och hem mot gården var det hon som drog.

Nu har vi precis gått igenom det andra löpet och den här gången gick det mycket bättre  :D
Så fort hon började visa tecken på löp så drog vi ner matransonen till hälften och sedan en massa motion. Det funkade!!
Den här gången är hon bara lite allmänt tjurig och vill absolut inte lyssna...men inte alls vaktig på samma sätt (det var det som störde mig mest)
och ingen skendräktighet här inte  ;D

Men vi funderar ändå på att kastrera henne då hon redan är en korsning själv och det finns inte en chans att vi skulle vilja ha valpar efter henne...

/Camilla
//Camilla

Lejoninnan

  • Inlägg: 41
    • Västergötland
SV: Skendräktig
« Svar #20 skrivet: 29 jun-09 kl 11:58 »
Hejsan, har två tikar 4 och 12 år. Vi går också igenom detta varje gång. Deras ätvanor går i vågor, vilket jag tycker är ok. De får välja själva. Om de inte äter alls så tar jag till godsaker (kött, kykling, eller dyl) för att hålla magen igång. Men jag har inte märkt något på hälsan annars. Nån deppretion har jag inte märkt. De blir nojiga o de vill ligga brevid mig i sängen o allmänt mer nära. Men jag tycker själv att det är rätt jobbigt med deras hormoner. Så är det ju, o de får stå ut med mina  ::)
Hade jag haft råd skulle jag defenitivt opererat den yngsta, mest för hennes egen hälsa. Det är oroligt detta med canser o inflamation. Den äldre får stå ut med min noja då ock då... kommer springande med termometern och klämmer henne på magen stup i kvarten. Det vore fruktansvärt att missa något.
Den äldre tiken har börjat hoppa över något löp nu, skönt.

lena lindberg

  • Inlägg: 47
    • Blekinge
SV: Skendräktig
« Svar #21 skrivet: 09 okt-09 kl 23:30 »
I Hundsport nr 10/2009 sidan 20 behandlas just skendräktighet.
Där finns att läsa om  receptbelagda droppar att dosera efter vikt som ges i munnen 5 dagar i rad,
Däremot skall man vara säker att tiken inte är dräktig för de kan utlösa missfall.

Med andra ord,  har ni bekymmer med skendräktighet, ring veterinären.

För både er och tiken.

Ha det gott //Lena
Hundar, Hästar, Höns och Åsna
Finska spetsar, stor tvärradig Plymouth Rock, SRF ansluten.

Meritaton

  • Inlägg: 229
SV: Skendräktig
« Svar #22 skrivet: 11 okt-09 kl 12:22 »
Sen senast jag skrev så har jag kastrerat min hund.
Hon är mycket gladare och jämnare i humöret, har en helt annan blick, mera ivrig och glad i blicken.
Tidigare kunde hon ha sina deppiga perioder då hon kunde ligga å stirra in i väggen och vara helt omöjlig att aktivera, samt att hon ibland absolut inte ville gå på promenad. Allt detta är borta nu och hon är så glad och harmonisk hund.

Kan också berätta att en tik som fanns i vår närhet hade haft 3 kullar valpar och hon dog i akut livmoderinflammation då hon va 12 år, hennes dotter dog också i livmoderinflammation, samt en annan 12 årig hund här i närheten dog.

Detta att en kull valpar skulle minimera den risken är bara humbug.

Ska man inte ha valp på sin hund så är de lika bra att kastrera tycker jag. Det är iaf det bästa jag har gjort för min hund och tror också att det hade varit det bästa för de hundar som dog, för symptomena är så diffusa och förädiska.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

560 gäster, 5 användare (2 dolda)
xaelanar, ärt, Okulärbesiktning av Byrålåda

* Forum

* Om tidningen Åter



- Den bästa tidningen någonsin.
/Karl-Lucas

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser