Pris på kött?

[Existens]

Jag kan ju berätta hur jag tog beslutet att lägga ner köttförsäljningen.

Jag sålde runt 100 grisar per år i köttlådor, dvs 200 lådor. Det funkade väl hyfsat, men eftersom jag hela tiden fick skjuta till andra pengar för att det skulle gå, så började jag ju räkna.
Jag tog 1500 kr för en 30-kilos låda med kött, 500 kr för en låda med 8 kg. Då var det färdigstyckat och lådorna vägde alltid sin vikt, det var alltså inte 'en halv gris'.

På det tjänade jag ca 1000 kr per gris, vilket i grisvärlden är rätt hyfsat.

För att klara gården och alla utgifter, så behöver jag ha in ca 250 000 per år, det är alltså 250 grisar.
Det är 10 lådor per vecka.
Måndagen går åt till att köra till slakt. Tisdag ledigt. Onsdag hämta på slakteriet.
Torsdag stycka och Fredag-lördag leverera till kunder.
Kvar är då tisdag och söndag då jag ska sköta resterande jobb på gården, sortera grisar till nästa veckas slakt, ta hand om de 200 levande, passa grisningar och betäckningar.
Samt inte minst SÄLJA och prata med kunder. 5 grisar i veckan säljer sig inte själv.

Ekvationen gick helt enkelt inte ihop. Dygnets timmar räckte inte.  Och när jag hade räknat ut detta så tog jag direkt beslutet att lägga ner.
Min satsning byggde på att det var grisarna som skulle betala gården, tanken var inte att jobba borta och få in pengar, därför var beslutet rätt enkelt. Hade inte jag tagit det, så hade nån annan gjort det.
Har man ett annat jobb som man lever på, då är det ju enklare att bara traska på, utan att räkna på lönsamheten så noga. Kanske är det därför många fortsätter.

[TiB]

En intressant fråga är vad skulle ni säga att var ligger volymen för lammuppfödning utan att skötseln hämmas. Inser att det egentligen är en nästa omöjlig fråga att svara på då det beror på förutsättningar som gård, maskinpark e tc. Men ändå rent hypotetiskt.

Svaret kan inte ens bli hypotetiskt. Det beror på hur betet ser ut, byggnader, andra anläggningar, din disponibla tid, hur du räknar, din omgivning, familj, kapital..........

Har du mark och ladugård för 20 tackor med lamm ska du inte ha mer, har du bara disponibel tid att sköta 8 så ska du bara ha 8. Har du bara råd att köpa 2, så köp 2 etc.........

Nedanstående är elementärt och måste beräknas i överkant:

För att klara gården och alla utgifter, så behöver jag ha in ca 250 000 per år, det är alltså 250 grisar.

Vad som mer är elementärt är att du har en omvärld som sätter pris din insats. Räkna från början som Existens räknade på slutet så sparar du en del möda.

[Charlotte]

En intressant fråga är vad skulle ni säga att var ligger volymen för lammuppfödning utan att skötseln hämmas. Inser att det egentligen är en nästa omöjlig fråga att svara på då det beror på förutsättningar som gård, maskinpark e tc. Men ändå rent hypotetiskt.

Om man lejer in hjälp i lammningstider så kan man förmodligen ha flera hundra utan att kollen och skötseln blir ett dugg lidande.
 Det som krävs vare sig man har 4 eller 400 får är djuröga.
Man måste kunna se om något är ovanligt eller fel bara genom att titta på djuren och flocken tycker jag. Och det är något man tränar upp men en del verkar aldrig få det och andra har det naturligt tror jag.
 Nackdelen med att som mig tex ha 60  tackor och ett jobb på 70 procent utanför gården är ju att man inte alltid är där som en heltidsbonde är.
Nu har jag löst det med nattjobb och semester eller medhjälpare i lamningstider så det funkar för mig. Men annars är det ett elände för allt tycks vilja hända när man inte är hemma annars...
Mvh
Charlotte

[PeterHalmstad]

I Sverige är de flesta fårbönder små. Läste någonstans att medelstorleken är 20 tackor, vet inte om det stämmer. Men det betyder att de flesta inte lever av det (kräver typ 500 tackor) och många har också fåren av fler skäl än ekonomiska. För oss är landskapsvården och allmänt djurintresse större skäl än ekonomi. Men genom att sälja kött och fällar går det åtminstone drygt jämt upp med kostnader (inte arbete).

Men där någonstans tror jag en del av förklaringen finns till att många inte tänker så affärsmässigt som du efterlyser vid prissättning.

[tesåpa]

Om man lejer in hjälp i lammningstider så kan man förmodligen ha flera hundra utan att kollen och skötseln blir ett dugg lidande.

Gissningsvis finns det tusentals erfarna fåraherdar på arbetsmarknaden? Men fårskötsel i liten skala är ju inget som ger någon marginal till anställda. Kanske kan man få bidrag som täcker kostnaderna?

[Charlotte]

Frågan var ju hur många man kunde sköta utan att kollen och skötseln blev lidande.
Har man många får kan man ju leja in folk för kortare perioder. Man får nog vara beredd att lära upp dom själv.
Har man färre så täcker inga bidrag löneanställda, då får man vara vaken själv eller ha snälla släktingar eller grannar som kollar till det hela
Att verkligen ha koll under lamningsperioden sparar in mycket extrajobb och pengar sen har jag märkt.
Mvh
Charlotte

[Ville78]

Hmm, en sak som är lite lustig är att det går att säga att det krävs 400 eller vissa säger 500 får för att man skall kunna försörja sig på heltid. Har för mig att jag också sett någon stans att vid 50 får skall det börja bli lönsamt om man redan har byggnader och maskiner. Men det går inte att säga var gränsen går för antal får går utan att skötseln av dem blir lidande. Båda måste ju bygga på att man antar diverse förutsättningar för att kunna sätta ett antal.

Sen att leja in folk det vet i sjutton om de med stora gårdar har råd med. Kollar jag på de som finns här runt omkring mig så körd de själva oavsett inriktning och får arbetstider därefter. Där av en del om min tankar om man borde kunna hålla en bättre koll på en något mindre besättning.

[javill]

Den enda stora gård jag känner till närmare har 400 tackor och med det jobbar två heltid. Förutom lamm till slakt, säljs livdjur, skinn och skinnprodukter.

[Själv är bäste dräng]

Nu kan jag inga priser längre, men om vi säger att du har 50 tackor och får 75 lamm som du får upp i 25 kilo  och får 25 kr/kilo så har du 47 000 där, sedan någon hundring i tackbidrag, uppe i 52 000. Om du har egen mark och tar eget foder så kan du kanske få ut 50 000 i bidrag. Det är dina intäckter på företaget, ca 100 000. Sedan lär du ha en del utgifter som du inte kommer ifrån även om du fått gård, maskiner och djur. Myndigheterna, dieselförsäljaren, utsäde, el mm lär nog i alla fall knipa 20 000 av bruttot. Sedan har du egenavgifterna och kommunalskatten. Det som blir kvar är 3600 att klara det privata på per månad. Är man en levnadskonstnär så går det väl att leva på den inkomsten, men en normal låginkomsttagare har betydligt mer.

Nu har jag räknat slarvigt, men inte skulle jag satsa på heltid med mindre än 400 tackor. Som existens skrev, skall man få mervärde genom att sälja själv kostar det både tid och pengar. Men föder du dina får på timjan och enbär och säljer som udda delikatess, så går det givetvis att gå ner lite i antal och ändå ligga på en dålig timpenning istället för en usel.

[johan svensson]

25 kg lamm på hösten för 25 kr kg och antagligen ingen pelletsgödning.
Låter som en dröm men det är det inte det är en fantasi.
Scan vill inte ha lamm på hösten ,25 kg slaktvikt är en fantasi kolla scans snitt .
Sköta 400 tackor själv ,kräver miljonbelopp i bara stängsel , riktiga maskiner och mycket skog från farfar så man kan täcka upp underskottet.
Ta eget foder är det lönt när man kan köpa ensilage från konstgödslade vallar för 275 kr per bal.
50000kr i stöd är svårt att få på mark till 50 tackor även om du har höga stödrätter och betesstöd på hela arealen och kompstöd.
Glöm lön, lite  "förmåner " är vad 50 tackor kan ge i överskott .
Det är smidigt att lämna till scan ,problemet är att man måste lägga ut mycket pengar  för att få ut något .
Det funkar inte att skita i gödning ,avmaskning  och div annat ,och sedan lämna till scan när pengarna är slut eller man inte vill ha dem ex under vintern då blir avräkningen på ca 12-15 kr för ett lamm.
Allt som lämnas till ex scan ,Kls måste hålla perfekt kvalitet annars får man inget betalt OCH det är inte så lätt.
Och ännu värre blir det om du bara har höga markstöd  för då blir ju marken så "milövänlig" så 1ha kappt föder en tacka.
Jag har 430 tackor ,har polacker till hjälp vid lammning,svindyra maskiner så jag kan sköta ensilageskörden själv.
Tar ca 6 timmar per dag på vintern att utfodra ca 1200djur.4,5-5 ton foder per dag.
Jobbar lite i skogen på vintern.
Får inte in en årslön på fåren ca 120000 per år .
Ärvt gården ,hållt på i 19 år.
Köttproduktion går knappt ihop sig för någon producent.
Men prova du,lycka till.
Johan

[Själv är bäste dräng]

Lägg sedan till en ny inspektör med nya krav från myndigheterna, och så att man skall stängsla för varg istället för får, så blir det droppen. De flesta som jag känner håller trots allt på för att de vill hålla igång gården och att det succesivt blivit sämre. Det är svårt att veta när man skall ge upp. Och att ge upp innebär så mycket mer än att byta jobb för en vanlig arbetare, man bor ju faktiskt i sitt jobb.

430 tackor = underbetald (Johan)

70 tackor = 70% lönearbete (Charlotte)

15 tackor = Förlust (jag, nu för tiden)

Jo visst Johan, 25 kg då var man nöjd Farmec hittade mest på en massa avdrag. Nu när mina får äter för att hålla öppet kring huset och några magra beten blir betestrycket hårdare och vikterna mindre. Men jag producerar inte mat till de otacksamma längre

[Ville78]

Nää, 50 tackor var inte tänkt som att man skulle kunna leva på. Har för mig att jag sett någon stans att hushållnings sällskapet körde med denna siffra och att det då skulle går att få lönsamhet, kanske t o m ta ut en minimal 50% lön om jag kommer ihåg rätt. Sen hur gammal den idéen är har jag ingen aning om.

Men det är väl lika dant med 400 djur, de lär inte gå ihop sig om man måste göra en massa investeringar för att dra igång och kanske t om köpa låss gård.

För min del handlar det om att eventuellt kunna göra något av en massa naturbeten, men att pyssla med något som inte har förutsättning att ge lönsamhet på sikt, det finns det inga marginaler till.

Till skillnad från min farsa som slutade med djur på 70-talet och sedam bara körde på spanmål så är jag tvungen att ha flera ben att stå på för att det skall gå ihop, precis som i stort sett alla inom lantbruket idag och försöka hitta eventuellt nya vägar att dra in pengar.

[Existens]

Viktigt att tänka på när man numera som det så populärt kallas, ska stå på flera ben, är ju att man analyserar vad som ger vad och vad som kostar vad.

Jag har sen många år slutat fundera på gungor och karuseller, och vill att varje gren ska ge sin bit av lönsamheten.

Jag minns när jag sålde potatis och en stor grönsaksfirma fick anbudet för dom sålde potatisen så billigt. Jag frågade då vad vitsen med det var, och då menade dom att dom tog igen det dom förlorade på potatisen på andra grönsaker.
Jaha.. tyckte jag.. tycker ni det är så roligt att springa och bära potatis så ni gör det gratis?  Vad är det för mening med det?

[Själv är bäste dräng]

Det är smart av dem, Existens. De dumpar priser för att de kan, sedan när konkurenterna som inte klarat det är borta så kan de höja till priser som konkurenterna skulle legat under.

[Existens]

Så var säkert tanken, men då glömmer man att det alltid finns nån som vill vara billigare, så den där framtida höjningen kanske aldrig går att genomföra, och då har man kört med förlust i nåt eller flera år helt i onödan.

Jag gjorde tvärtom.    Höjde priset till en nivå som gav lönsamhet och de som ville fortsätta köpa fick göra det, de andra kvittade om jag förlorade.
Fast det är ju en del faktorer som spelar in när man tar ett sånt beslut, och i mitt fall var det att jag var på gränsen till att försvinna i en våt fläck, så det kändes som det kvittade om kunderna försvann. ( vilket de flesta inte gjorde)

Sens moral: Höj priset innan du är utbränd och struntar i vilket 

[TiB]

Så var säkert tanken, men då glömmer man att det alltid finns nån som vill vara billigare, så den där framtida höjningen kanske aldrig går att genomföra, och då har man kört med förlust i nåt eller flera år helt i onödan.

Jag gjorde tvärtom.    Höjde priset till en nivå som gav lönsamhet och de som ville fortsätta köpa fick göra det, de andra kvittade om jag förlorade.
Fast det är ju en del faktorer som spelar in när man tar ett sånt beslut, och i mitt fall var det att jag var på gränsen till att försvinna i en våt fläck, så det kändes som det kvittade om kunderna försvann. ( vilket de flesta inte gjorde)

Sens moral: Höj priset innan du är utbränd och struntar i vilket 

Alldeles rätt! Ska det va en dålig affär så är det bättre en konkurrent gör den. För min del försöker jag slåss med sånt som konkurrenterna inte vill ta i. Skickar alltid med något mer.......

[tesåpa]

Dagsnoteringar på lammkött från Nya Zealand (dvs fryst) från Martin Olsson (snabbgrosskedja i Stockholm/Göteborg/Malmö):
"Frenchracks" - 179.90
Lammytterfile - 179.00
Lammrostbiff - 115.00
Lammstek, benfri - 89.00
Moms tillkommer på samtliga priser.

Ska man gå efter de priserna så borde man av konsument kunna ta 180 kronor inkl moms/kg för en låda med blandade styckningsdetaljer.

[Neon Knight]

Intressant läsning. Jag tror det lönar sig bäst att även fortsättningsvis äta upp allt själv.

[TiB]

Fy Zatan! Tror vi gav 100 för Svensk nötstek i butik när vi gjorde ett undantag i våras. Gris (vild eller tam) och rådjur kostar 40.

Å andra sidan skulle det väl kosta mer än 80 kr/kg att ge mig en enkel till NZ. MED ben och allt förståss.

[Existens]

Dagsnoteringar på lammkött från Nya Zealand (dvs fryst) från Martin Olsson (snabbgrosskedja i Stockholm/Göteborg/Malmö):
"Frenchracks" - 179.90
Lammytterfile - 179.00
Lammrostbiff - 115.00
Lammstek, benfri - 89.00
Moms tillkommer på samtliga priser.

Ska man gå efter de priserna så borde man av konsument kunna ta 180 kronor inkl moms/kg för en låda med blandade styckningsdetaljer.

Men steken låg ju på bara 89 kr?

Problemet är alltid att en låda blir ganska mycket. 20 kg skulle ju bli 3600 kr. Det är alltid svårare att motivera nån att hosta upp 3600 kr i en stöt, än att betala 180 kr för en helgmiddag.

Då skulle man fundera över nån form av finansieringsmodell där kunden får betala över tid.