Pris på kött?

[Eufemia]

Tänkte höra hur mycket ni tar för köttet när ni säljer till privatpersoner??
Lammen slaktas hos ett lokalt slakteri som tar 350:- för det. Då standardstyckas det men man får paketera själv.

[javill]

Vi tar 85:-/kg, slaktvikt styckat halvt eller helt i låda. Slakt och styckning kostar 425:-.

[1640]

jag gjorde en kalkyl på detta för ett tag sen som jag tyvärr inte hittar just nu.
vet iaf att jag kom fram till   tt köttet skulle behöva kosta ca 85kr /kg ex moms (106 inklusive moms )för att betala för tackornas foder, strö  och kraft. byggnader bagge stängsel rekrytering  m.m fanns det inget över till enligt min kalkyl.

lite intressant så skilde det 3 kr i förtjänst mellan höstlamm skickade till slakt och lamm sålda till konsument enligt mina beräkningar. då tillkommer ju en del extra arbete när man ska sälja till konsument.
som jag ser det är det bara lamm som är för dåliga för att gå till slakteriet som är lönsamma att sälja till konsument.
sen är ju inte kanske pengarna allt man får ju väga in sitt eget intresse och engagemang också.

[javill]

jag gjorde en kalkyl på detta för ett tag sen som jag tyvärr inte hittar just nu.
vet iaf att jag kom fram till   tt köttet skulle behöva kosta ca 85kr /kg ex moms (106 inklusive moms )

Tänk på att momsen på mat är 12%. 

[1640]

givetvis tänkte jag ju inte på det 85 + moms =95 kr

[Tjalve]

Tänk på att momsen på mat är 12%. 

Fast slakterierna betalar 25% moms så vad man tar hemma borde bero på hur väl styckat det är.

[PeterHalmstad]

Vi betalar mer än du för slakt och styckning men får det fint packeterat i låda. Förra året tog vi 95-105 kr/kg beroende på styckning. Min erfarenhet är att det inte är svårt att hitta kunder. Och med en mindre besättning har vi ändå inte lönsamhet på det. Jag tycker inte man skall vara rädd för att ta betalt, det är ett väldigt fint livsmedel vi säljer.

[Ville78]

Hmm, det här med prissättning verkar knepigt!!!

Har inte får ännu, med tänker skaffa och förbereder mig som bäst genom att läsa på och planera. Har kollar runt på diverse gårdars hemsidor m m i området jag bor (Uppland). Priserna varierar mellan 80-195 kr/ kg, vilket ju är en ju är en rejäl skillnad i pris. I och för sig skiljer det i hur pass fin styckat köttet är och paketeringen av det, men ändå det är 100% skillnad i pris.

Det jag inte riktigt fattar är vad man utgår från när man kommer fram till sitt kg pris. Känslan jag får är att priset sätts lite på känn utan att man funderar över produktionskostnader och vad som skulle kunna gå att ta betalt, men det kanske är helt fel. Så min fråga är vad fått er att sätta just ert pris.

Hittade den här rapporten på nätet från Slu om alternativa säljkanaler för lamm och nöt kött, bl a köttlådor direkt till konsument:http://pub.epsilon.slu.se/9356/7/isgren_et_al_121218.pdf

 
Får samma känsla av den, priserna sätts lite på känsla och dessutom ligger ju priserna under butikspriserna och att det finns ett utrymme för att ta ut ett högre pris. Nej, jag blir inte riktigt klok på detta.

[Johaniskogen]

När man har fått upp vanan för slaktdjuren så vet man att priset varierar beroende på kvaliteten på just det djuret. Säljer man tio djur så är ju alla tio inte exakt likadana,, sä tänker iaf jag. Kanske har fel

[Själv är bäste dräng]

Om du skall få upp priset måste du leverera något som är värt att betala extra för. Om det sedan är en snygg förpackning, en service som leverans till dörren eller djur uppfödda på speciellt foder sista veckorna, eller något annat, så krävs något för att kunden skall vilja köpa ditt kött dyrare än butikens Svenska kött. Från en butik han ändå besöker för andra matvaror. I en storstadsregion kan det kanske räcka med att köttet kommer från en liten känd besättning.

[Existens]

Fast slakterierna betalar 25% moms så vad man tar hemma borde bero på hur väl styckat det är.

Nej, slakterierna betalar av nån konstig anledning som om det är livdjur ( vilket det iofs är när det kommer dit).  Och det lär dom vilja fortsätta med eftersom dom slipper betala in så mycket moms på det sättet.
Säljer man kött själv så är det alltid 12% moms, om det är mat till människor förstås.

När det gäller prissättning så tar man ju det som det går att få.  Det är ju ingen vits att ta 190 kr/kg och inte sälja nåt.
För mig gick smärtgränsen för finstyckad gris vid runt 55 kr/kg, däröver så försvann för många kunder.

[Ville78]

Nej, jag fattar ändå inte resonemangen runt prissättning av kött. Visst jag är med på att det inte går att ta ute vilket pris som helst och att det finns en smärtgräns. Likaså att det handlar om att ge ett mervärde till skillnad från det svenska kött som säljs i butik.

Det jag inte fattar är varför man säljer till ett pris som inte ger täckning för de utgifter man har som flera skriver om lite här och där på forumet. Är inte det att bita sig själv lite svansen? Som jag tänker är det i sig ett mervärde i att köpa kött från en liten producent, som t ex de som finns här på forumet. De gillar vad de pysslar med, kan sina saker och kan hålla bättre koll på lammen jämfört med stora producenter, som i sin tur borde borga för hög kvalitet på köttet.

Är det inte det man som liten producent borde framhålla. Möjligheten att hålla en hög kvalitet på köttet genom god djurhållning,  genomtänkt avel och foderhållning m m. Att det man ägnar sig åt är ett gott hantverk jämfört med storgårdarna. Lite som att en stol från en skicklig möbelsnickare kostar mer än en från Ikea.

Om man ser det så och dessutom kollar på rapporten från SLU där man framhåller att gårdar som säljer lammlådor ligger lägst i sina priser och att det borde finnas ett utrymme för att höja priset. Är det inte då att nedvärdera sitt kunnande och arbete? Liksom att åta de stora jättarna bestämma priset och inte framhålla och ta betalt för det mervärde man som liten producent kan ge?

Men jag kanske är helt ute och cyklar. Har  ju ingen egen praktisk erfarenhet som sagt

[vallhunden]

Nu tror jag nog att du nedvärderar "storgårdarnas" verksamhet. De är ofta mycket kunniga på det de gör (annars lönar sig inte verksamheten).
De ägnar sig i allra högsta grad åt att "hålla en hög kvalitet på köttet genom god djurhållning,  genomtänkt avel och foderhållning m m".
"Att det man ägnar sig åt är ett gott hantverk jämfört med storgårdarna" är inte alltid givet. "Storgårdarna" har superkoll på foderstater, avelsmaterialet och slaktkropparna som de producerar. De måste också ha superkoll på hälsan på sina djur - annars försvinner vinsten i arbetet!!

Jag tror att "smågårdarna" istället kan göra reklam för att de håller utrotningshotade raser (som inte ger lika bra slaktkroppar, i och för sig) och att man håller naturbetesmark öppen med hjälp av fåren!! (som inte heller ger så där speciellt bra slaktkroppar, heller).

[Själv är bäste dräng]

Det är svårt att säga om du har bättre kött för att du väljer att ta återtag på dina lamm och sälja dem själv. Dina fårfarmarkollegor som inte tar tillbaks köttet kan vara lika små och noga med djurhållningen, men saknar den affärsmässiga ådran.

Dessutom har du svårt att tävla med den tillgänglighet som varor i en butik som kunden ändå besöker har.

Men om alla som säljer själva enades om ett högre pris och en lyxstämpel, så skulle det kanske gå. Men jag tror ändå du måste ha något mer som gör att kunden väljer att betala mer för ditt kött.

[Ville78]

Nää, menade inte att nedvärdera storgårdarna så. Var väl kanske en taskig liknelse att jämföra dem med IKEA.
Däremot tycker jag att det borde vara lättare att hålla en hög kvalitet med liten besättning då det är mindre djur att hålla koll på.

Självklart har det inte heller att göra med om jag tar återtag eller ej hur kvaliteten är på köttet. Var inte så jag menade utan det jag vill åt är att jag tycker det är att bita sig själv i svansen om man säljer kött till ett pris som ger minus eller knappt däröver.

Jag tror att det finns plats för både stora och små gårdar, de kompletterar varandra. Men att man som lite kanske måste hitta en alternativ nisch för att få lönsamhet. Som t ex köttlådor och då tror jag man skall framhålla sin kvalitet och jobba för den för att kunna ta ut ett högre pris. Tror att det finns en grupp som vill betala för detta och är intresserade av hur djuren föds upp etc. Det är dem man måste försöka hitta och jobba emot. Likväl som det finns en grupp som bara vill ha lågt pris och köper de billigaste. Dem kan varken små eller stora bönder i Sverige tillfredsställa. 

Att små gårdar skulle kunna profilera sig med med naturbeten och utrotningshotade raser, kanske kan gå. Sett några som jobbar så när jag surfar runt. Problemet med en sådan lösning är ju att det är samma slakt och styckpris oavsett storlek på slaktkroppen och då rusar ju priset iväg om man skall få ekonomi på det hela. Risken är väl då att det brakar i väg så att det inte går att få några köpare alls.

[Existens]

Men jag kanske är helt ute och cyklar. Har  ju ingen egen praktisk erfarenhet som sagt

Nej, det blir nog lättare att förstå när/om du får egen erfarenhet 

Det går ju såklart att sälja ett antal lådor kött till höga priser som ger både täckning för kostnader och vinst, men ska du sälja så många lådor per år så det blir nåt att leva på eller ta ut en lön, då är det så många som måste säljas, att det blir svårare att hitta tillräckligt många kunder.
Det är trots allt rätt många som säger att dom vill betala mer, men som sen inte gör det när det kommer till kritan.
Sen är det också många som tycker att kött i låda är att betrakta som en slags grossisthandel, och därmed ska vara billigt.
Då kan det nog vara mer lönt att förädla produkterna vidare så man kommer ifrån kötthögen så att säga.  Men då krävs det kunskap och att man verkligen får fram nåt som tilltalar folk.

Så istället för att fundera på allt detta, så väljer man att sälja köttet till ett pris som ger täckning för kostnaderna, och knappt mycket mer.  Det är ju trots allt det som är det vanliga inom lantbruk. Vinst finns sällan med i kalkylerna.

[TiB]

I många brancher är nyckeln till framgång att hålla uppe kompetensen vilket är lättast om man har en viss storlek på verksamheten. En annan nyckel är att hålla ner kostnaderna gent emot konkurrenterna.

Inte fan kan jag ta mer betalt för att jag jobbar själv, trots att jag har koll på varje kund, varje kompressoranläggning och varje maskins egenheter! Spelar ingen roll hur många timmar jag jobbar. Där emot måste jag ha effektivare maskiner, jobba utanför produktionstid, hålla fasta priser på ett sätt som de stora i branchen inte klarar. Jag får slåss med andra medel, att anse sig vara unik hjälper inte.

Kanske är det DÄR som så många små gårdsbutiker går i väggen, de anser sig va mer unika eller bättre på annat sätt och saltar sitt pris av den anledningen? Å andra sidan behöver de ju inte ha mer än ett par kor eller 8 tackorså har de så mycke kött de kan omsätta. Och hur ska de då få rutin på skötsel och omsorg?

Så kanske man inte kan börja ena året och räkna med att ha lärt sig så mycke till nästa, att man kan konkurrera med någon som har 30 års erfarenhet. Och man måste upp i en viss volym för att få lönsamhet men inte så stor att storleken hämmar skötseln. Grundläggande är att verksamheten är anpassad efter gårdens egna förutsättningar, inte efter grannens eller granngårdens. Eller drömmar om hur man VILL det ska va.

[Existens]

Generellt är det ju också så att jordbruk inte är en bransch med snabba pengar.  Det är att år ut och år in traggla på med det man håller på med, som till slut ger pengar på banken. Under förutsättning då att det inte går helt med förlust.
Man ser ju på gamla gårdar som gått i släkten i generationer och man hållit på med t.ex en mjölkproduktion stabilt år ut och år in och gården så småningom är betald, att där finns det pengar över.
Men det räcker ju med att en i kedjan har valt att skaffa fler barn under de senaste 20 åren, så kan det gå åt skogen när nya markvärden gör att man måste ta upp stora lån för att lösa ut syskon.

[TiB]

För en gång skull tycker jag som Existens. 

Traggla på är rätt uttryck. Det gäller det mesta man ger sig på. Jag vet hur många som helst som skurit guld i sina företag och vips, så har de näringsförbud och får låna hustruns kreditkort, bil etc.
Så gift dej rikt, helst med nån som inte har alla hönsen hemma men skaffa för Bövfelen inte en massa barn!

[Ville78]

Shiit! Då har jag gjort fel och satt en skock barn till världen, gift mig fattig och sitter på en släktgård med renoveringsbehov och lån.

Jo att jordbruk är ett tragglande och att man knappast väljer det för att göra snabba pengar. Likaså att det kan gå upp och ner med var man tar in från år till år beroende på skördar, hur väl lamningar går eller vad man nu har för inriktning.

Det är väl det TiB skrev om "kompetens är nyckeln till framgång" och att det är lättast nå den vid en viss storlek på företaget och hålla nere kostnaderna så mycket det går, som jag är ute efter fast förklarar uselt. Det är det jag tycker att det borde gå att sälja alltså den kompetens man bygger upp efter ex antal år förstås.

Läste i senaste Land om en gård som var inriktad på nötkött och hade enbart naturbeten, skipade kraftfoder och hade en djäkla koll på sina djur. . Hade det motigt i början, men nu hade flera fått upp ögonen för deras kött och den kvalitet den höll.

Likaså finns det ett företag här i Uppsala trakten där jag bor som pysslar jordgubbsodling och tar ca; 10 kr mer en alla andra litern för sina gubbar. De säljer av sina gubbar utan problem och visst det är otroligt goda.

Det är det jag menar, ta betalt för kompetens och kvalitet och inte något unik snack. Sen är jag inte så naiv att jag tror att om jag skulle skaffa får i vår så kommer jag ha nåt dit till näst kommande vår. Det kommer så klart ta en massa år för att bygga upp en sådan verksamhet och då gäller det väl att hitta en väg dit utan för stora förluster eller om man har tur nå ett +/- noll resultat.

Det som jag inte fattar är de som verkar köra på med en verksamhet trots att de klagar på att de går med förlust år efter år. Visst de kan man göra om man pysslar med en hobby verksamhet eller bygger upp en verksamhet under några år. Inte kan man köra så i ett företag, då lär man få lägga om sin verksamhet.

En intressant fråga är vad skulle ni säga att var ligger volymen för lammuppfödning utan att skötseln hämmas. Inser att det egentligen är en nästa omöjlig fråga att svara på då det beror på förutsättningar som gård, maskinpark e tc. Men ändå rent hypotetiskt.

[Existens]

Jag kan ju berätta hur jag tog beslutet att lägga ner köttförsäljningen.

Jag sålde runt 100 grisar per år i köttlådor, dvs 200 lådor. Det funkade väl hyfsat, men eftersom jag hela tiden fick skjuta till andra pengar för att det skulle gå, så började jag ju räkna.
Jag tog 1500 kr för en 30-kilos låda med kött, 500 kr för en låda med 8 kg. Då var det färdigstyckat och lådorna vägde alltid sin vikt, det var alltså inte 'en halv gris'.

På det tjänade jag ca 1000 kr per gris, vilket i grisvärlden är rätt hyfsat.

För att klara gården och alla utgifter, så behöver jag ha in ca 250 000 per år, det är alltså 250 grisar.
Det är 10 lådor per vecka.
Måndagen går åt till att köra till slakt. Tisdag ledigt. Onsdag hämta på slakteriet.
Torsdag stycka och Fredag-lördag leverera till kunder.
Kvar är då tisdag och söndag då jag ska sköta resterande jobb på gården, sortera grisar till nästa veckas slakt, ta hand om de 200 levande, passa grisningar och betäckningar.
Samt inte minst SÄLJA och prata med kunder. 5 grisar i veckan säljer sig inte själv.

Ekvationen gick helt enkelt inte ihop. Dygnets timmar räckte inte.  Och när jag hade räknat ut detta så tog jag direkt beslutet att lägga ner.
Min satsning byggde på att det var grisarna som skulle betala gården, tanken var inte att jobba borta och få in pengar, därför var beslutet rätt enkelt. Hade inte jag tagit det, så hade nån annan gjort det.
Har man ett annat jobb som man lever på, då är det ju enklare att bara traska på, utan att räkna på lönsamheten så noga. Kanske är det därför många fortsätter.

[TiB]

En intressant fråga är vad skulle ni säga att var ligger volymen för lammuppfödning utan att skötseln hämmas. Inser att det egentligen är en nästa omöjlig fråga att svara på då det beror på förutsättningar som gård, maskinpark e tc. Men ändå rent hypotetiskt.

Svaret kan inte ens bli hypotetiskt. Det beror på hur betet ser ut, byggnader, andra anläggningar, din disponibla tid, hur du räknar, din omgivning, familj, kapital..........

Har du mark och ladugård för 20 tackor med lamm ska du inte ha mer, har du bara disponibel tid att sköta 8 så ska du bara ha 8. Har du bara råd att köpa 2, så köp 2 etc.........

Nedanstående är elementärt och måste beräknas i överkant:

För att klara gården och alla utgifter, så behöver jag ha in ca 250 000 per år, det är alltså 250 grisar.

Vad som mer är elementärt är att du har en omvärld som sätter pris din insats. Räkna från början som Existens räknade på slutet så sparar du en del möda.

[Charlotte]

En intressant fråga är vad skulle ni säga att var ligger volymen för lammuppfödning utan att skötseln hämmas. Inser att det egentligen är en nästa omöjlig fråga att svara på då det beror på förutsättningar som gård, maskinpark e tc. Men ändå rent hypotetiskt.

Om man lejer in hjälp i lammningstider så kan man förmodligen ha flera hundra utan att kollen och skötseln blir ett dugg lidande.
 Det som krävs vare sig man har 4 eller 400 får är djuröga.
Man måste kunna se om något är ovanligt eller fel bara genom att titta på djuren och flocken tycker jag. Och det är något man tränar upp men en del verkar aldrig få det och andra har det naturligt tror jag.
 Nackdelen med att som mig tex ha 60  tackor och ett jobb på 70 procent utanför gården är ju att man inte alltid är där som en heltidsbonde är.
Nu har jag löst det med nattjobb och semester eller medhjälpare i lamningstider så det funkar för mig. Men annars är det ett elände för allt tycks vilja hända när man inte är hemma annars...
Mvh
Charlotte

[PeterHalmstad]

I Sverige är de flesta fårbönder små. Läste någonstans att medelstorleken är 20 tackor, vet inte om det stämmer. Men det betyder att de flesta inte lever av det (kräver typ 500 tackor) och många har också fåren av fler skäl än ekonomiska. För oss är landskapsvården och allmänt djurintresse större skäl än ekonomi. Men genom att sälja kött och fällar går det åtminstone drygt jämt upp med kostnader (inte arbete).

Men där någonstans tror jag en del av förklaringen finns till att många inte tänker så affärsmässigt som du efterlyser vid prissättning.

[tesåpa]

Om man lejer in hjälp i lammningstider så kan man förmodligen ha flera hundra utan att kollen och skötseln blir ett dugg lidande.

Gissningsvis finns det tusentals erfarna fåraherdar på arbetsmarknaden? Men fårskötsel i liten skala är ju inget som ger någon marginal till anställda. Kanske kan man få bidrag som täcker kostnaderna?

[Charlotte]

Frågan var ju hur många man kunde sköta utan att kollen och skötseln blev lidande.
Har man många får kan man ju leja in folk för kortare perioder. Man får nog vara beredd att lära upp dom själv.
Har man färre så täcker inga bidrag löneanställda, då får man vara vaken själv eller ha snälla släktingar eller grannar som kollar till det hela
Att verkligen ha koll under lamningsperioden sparar in mycket extrajobb och pengar sen har jag märkt.
Mvh
Charlotte

[Ville78]

Hmm, en sak som är lite lustig är att det går att säga att det krävs 400 eller vissa säger 500 får för att man skall kunna försörja sig på heltid. Har för mig att jag också sett någon stans att vid 50 får skall det börja bli lönsamt om man redan har byggnader och maskiner. Men det går inte att säga var gränsen går för antal får går utan att skötseln av dem blir lidande. Båda måste ju bygga på att man antar diverse förutsättningar för att kunna sätta ett antal.

Sen att leja in folk det vet i sjutton om de med stora gårdar har råd med. Kollar jag på de som finns här runt omkring mig så körd de själva oavsett inriktning och får arbetstider därefter. Där av en del om min tankar om man borde kunna hålla en bättre koll på en något mindre besättning.

[javill]

Den enda stora gård jag känner till närmare har 400 tackor och med det jobbar två heltid. Förutom lamm till slakt, säljs livdjur, skinn och skinnprodukter.

[Själv är bäste dräng]

Nu kan jag inga priser längre, men om vi säger att du har 50 tackor och får 75 lamm som du får upp i 25 kilo  och får 25 kr/kilo så har du 47 000 där, sedan någon hundring i tackbidrag, uppe i 52 000. Om du har egen mark och tar eget foder så kan du kanske få ut 50 000 i bidrag. Det är dina intäckter på företaget, ca 100 000. Sedan lär du ha en del utgifter som du inte kommer ifrån även om du fått gård, maskiner och djur. Myndigheterna, dieselförsäljaren, utsäde, el mm lär nog i alla fall knipa 20 000 av bruttot. Sedan har du egenavgifterna och kommunalskatten. Det som blir kvar är 3600 att klara det privata på per månad. Är man en levnadskonstnär så går det väl att leva på den inkomsten, men en normal låginkomsttagare har betydligt mer.

Nu har jag räknat slarvigt, men inte skulle jag satsa på heltid med mindre än 400 tackor. Som existens skrev, skall man få mervärde genom att sälja själv kostar det både tid och pengar. Men föder du dina får på timjan och enbär och säljer som udda delikatess, så går det givetvis att gå ner lite i antal och ändå ligga på en dålig timpenning istället för en usel.

[johan svensson]

25 kg lamm på hösten för 25 kr kg och antagligen ingen pelletsgödning.
Låter som en dröm men det är det inte det är en fantasi.
Scan vill inte ha lamm på hösten ,25 kg slaktvikt är en fantasi kolla scans snitt .
Sköta 400 tackor själv ,kräver miljonbelopp i bara stängsel , riktiga maskiner och mycket skog från farfar så man kan täcka upp underskottet.
Ta eget foder är det lönt när man kan köpa ensilage från konstgödslade vallar för 275 kr per bal.
50000kr i stöd är svårt att få på mark till 50 tackor även om du har höga stödrätter och betesstöd på hela arealen och kompstöd.
Glöm lön, lite  "förmåner " är vad 50 tackor kan ge i överskott .
Det är smidigt att lämna till scan ,problemet är att man måste lägga ut mycket pengar  för att få ut något .
Det funkar inte att skita i gödning ,avmaskning  och div annat ,och sedan lämna till scan när pengarna är slut eller man inte vill ha dem ex under vintern då blir avräkningen på ca 12-15 kr för ett lamm.
Allt som lämnas till ex scan ,Kls måste hålla perfekt kvalitet annars får man inget betalt OCH det är inte så lätt.
Och ännu värre blir det om du bara har höga markstöd  för då blir ju marken så "milövänlig" så 1ha kappt föder en tacka.
Jag har 430 tackor ,har polacker till hjälp vid lammning,svindyra maskiner så jag kan sköta ensilageskörden själv.
Tar ca 6 timmar per dag på vintern att utfodra ca 1200djur.4,5-5 ton foder per dag.
Jobbar lite i skogen på vintern.
Får inte in en årslön på fåren ca 120000 per år .
Ärvt gården ,hållt på i 19 år.
Köttproduktion går knappt ihop sig för någon producent.
Men prova du,lycka till.
Johan

[Själv är bäste dräng]

Lägg sedan till en ny inspektör med nya krav från myndigheterna, och så att man skall stängsla för varg istället för får, så blir det droppen. De flesta som jag känner håller trots allt på för att de vill hålla igång gården och att det succesivt blivit sämre. Det är svårt att veta när man skall ge upp. Och att ge upp innebär så mycket mer än att byta jobb för en vanlig arbetare, man bor ju faktiskt i sitt jobb.

430 tackor = underbetald (Johan)

70 tackor = 70% lönearbete (Charlotte)

15 tackor = Förlust (jag, nu för tiden)

Jo visst Johan, 25 kg då var man nöjd Farmec hittade mest på en massa avdrag. Nu när mina får äter för att hålla öppet kring huset och några magra beten blir betestrycket hårdare och vikterna mindre. Men jag producerar inte mat till de otacksamma längre

[Ville78]

Nää, 50 tackor var inte tänkt som att man skulle kunna leva på. Har för mig att jag sett någon stans att hushållnings sällskapet körde med denna siffra och att det då skulle går att få lönsamhet, kanske t o m ta ut en minimal 50% lön om jag kommer ihåg rätt. Sen hur gammal den idéen är har jag ingen aning om.

Men det är väl lika dant med 400 djur, de lär inte gå ihop sig om man måste göra en massa investeringar för att dra igång och kanske t om köpa låss gård.

För min del handlar det om att eventuellt kunna göra något av en massa naturbeten, men att pyssla med något som inte har förutsättning att ge lönsamhet på sikt, det finns det inga marginaler till.

Till skillnad från min farsa som slutade med djur på 70-talet och sedam bara körde på spanmål så är jag tvungen att ha flera ben att stå på för att det skall gå ihop, precis som i stort sett alla inom lantbruket idag och försöka hitta eventuellt nya vägar att dra in pengar.

[Existens]

Viktigt att tänka på när man numera som det så populärt kallas, ska stå på flera ben, är ju att man analyserar vad som ger vad och vad som kostar vad.

Jag har sen många år slutat fundera på gungor och karuseller, och vill att varje gren ska ge sin bit av lönsamheten.

Jag minns när jag sålde potatis och en stor grönsaksfirma fick anbudet för dom sålde potatisen så billigt. Jag frågade då vad vitsen med det var, och då menade dom att dom tog igen det dom förlorade på potatisen på andra grönsaker.
Jaha.. tyckte jag.. tycker ni det är så roligt att springa och bära potatis så ni gör det gratis?  Vad är det för mening med det?

[Själv är bäste dräng]

Det är smart av dem, Existens. De dumpar priser för att de kan, sedan när konkurenterna som inte klarat det är borta så kan de höja till priser som konkurenterna skulle legat under.

[Existens]

Så var säkert tanken, men då glömmer man att det alltid finns nån som vill vara billigare, så den där framtida höjningen kanske aldrig går att genomföra, och då har man kört med förlust i nåt eller flera år helt i onödan.

Jag gjorde tvärtom.    Höjde priset till en nivå som gav lönsamhet och de som ville fortsätta köpa fick göra det, de andra kvittade om jag förlorade.
Fast det är ju en del faktorer som spelar in när man tar ett sånt beslut, och i mitt fall var det att jag var på gränsen till att försvinna i en våt fläck, så det kändes som det kvittade om kunderna försvann. ( vilket de flesta inte gjorde)

Sens moral: Höj priset innan du är utbränd och struntar i vilket 

[TiB]

Så var säkert tanken, men då glömmer man att det alltid finns nån som vill vara billigare, så den där framtida höjningen kanske aldrig går att genomföra, och då har man kört med förlust i nåt eller flera år helt i onödan.

Jag gjorde tvärtom.    Höjde priset till en nivå som gav lönsamhet och de som ville fortsätta köpa fick göra det, de andra kvittade om jag förlorade.
Fast det är ju en del faktorer som spelar in när man tar ett sånt beslut, och i mitt fall var det att jag var på gränsen till att försvinna i en våt fläck, så det kändes som det kvittade om kunderna försvann. ( vilket de flesta inte gjorde)

Sens moral: Höj priset innan du är utbränd och struntar i vilket 

Alldeles rätt! Ska det va en dålig affär så är det bättre en konkurrent gör den. För min del försöker jag slåss med sånt som konkurrenterna inte vill ta i. Skickar alltid med något mer.......

[tesåpa]

Dagsnoteringar på lammkött från Nya Zealand (dvs fryst) från Martin Olsson (snabbgrosskedja i Stockholm/Göteborg/Malmö):
"Frenchracks" - 179.90
Lammytterfile - 179.00
Lammrostbiff - 115.00
Lammstek, benfri - 89.00
Moms tillkommer på samtliga priser.

Ska man gå efter de priserna så borde man av konsument kunna ta 180 kronor inkl moms/kg för en låda med blandade styckningsdetaljer.

[Neon Knight]

Intressant läsning. Jag tror det lönar sig bäst att även fortsättningsvis äta upp allt själv.

[TiB]

Fy Zatan! Tror vi gav 100 för Svensk nötstek i butik när vi gjorde ett undantag i våras. Gris (vild eller tam) och rådjur kostar 40.

Å andra sidan skulle det väl kosta mer än 80 kr/kg att ge mig en enkel till NZ. MED ben och allt förståss.

[Existens]

Dagsnoteringar på lammkött från Nya Zealand (dvs fryst) från Martin Olsson (snabbgrosskedja i Stockholm/Göteborg/Malmö):
"Frenchracks" - 179.90
Lammytterfile - 179.00
Lammrostbiff - 115.00
Lammstek, benfri - 89.00
Moms tillkommer på samtliga priser.

Ska man gå efter de priserna så borde man av konsument kunna ta 180 kronor inkl moms/kg för en låda med blandade styckningsdetaljer.

Men steken låg ju på bara 89 kr?

Problemet är alltid att en låda blir ganska mycket. 20 kg skulle ju bli 3600 kr. Det är alltid svårare att motivera nån att hosta upp 3600 kr i en stöt, än att betala 180 kr för en helgmiddag.

Då skulle man fundera över nån form av finansieringsmodell där kunden får betala över tid.

[tesåpa]

Men steken låg ju på bara 89 kr?

Problemet är alltid att en låda blir ganska mycket. 20 kg skulle ju bli 3600 kr. Det är alltid svårare att motivera nån att hosta upp 3600 kr i en stöt, än att betala 180 kr för en helgmiddag.

Då skulle man fundera över nån form av finansieringsmodell där kunden får betala över tid.

Du tänker att man skulle kunna erbjuda avbetalning med typ Klarna?

[Existens]

Ja, precis..  För många är det trots allt en hel del att hosta upp 3000 för kött som kanske räcker i flera månader.

[sofiesaxe]

Intressant. Vi bor i Värmland och betalar 540 för slaktning och styckning. Då hämtar vi en färdig lammlåda men inget är förpackat utan allt ligger i samma låda.
Vi säljer köttet för 125kr/kg och säljer hela lammlådor.
Vi har räknat lite smått på det och vill inte gå med förlust. Helst skulle vi vilja ta lite mer betalt men det är andra året som vi slaktar så vi försöker bygga upp en stabil kundkrets först. Alla som smakat på köttet anser att det är värt att betala dyrt för. Så vi är inte blyga!

[skogsbonne]

vi tar 45 kr/kg för hel eller halvt lamm styckat i påsar