Peakoil

[torbjorn]

I dag ja.
Men allteftersom oljan blir svårare och därmed dyrare att få upp så stiger även priset på oljan och det är då som de syntetiska bränslena blir konkurrenskraftiga.

Helt klart är i varje fall att syntetiska bränslen framställda ur stenkol är många gånger sämre än mineraloljebaserad bensin och diesel ur klimat- och övriga miljösynpunkter.
Det gäller att inte stirra sig blind på att till varje pris få fram icke-fossila bränslen som har helt likvärdiga egenskaper med den bensin och dieselolja som världens motoranvändare är vana vid, utan man får acceptera dels att befintliga motorer kan behöva ändras för att kunna köras på morgondagens bränslen och dels att vi får en uppsjö av olika bränslen som vart och ett inte finns tillgängligt i tillräckliga mängder för att ett enda av dem ska kunna ersätta hela det gamla behovet av t ex bensin eller diesel.

När det gäller syntes av flytande bränslen med Fischer-Tropsch-metoden så är ju den välkänd och beprövad som kristidslösning, då det gäller att till varje pris få fram bränslen utan hänsyn till kostnader eller miljö. T ex Tyskland under andra världskriget, USA i slutet av 40-talet, Sydafrika under apartheid- och sanktionstiden. På senare år är det många som har forskat kring förbättringar av den men de framsteg man har nått är högst marginella. Det har lagts ner mycket forskningsresurser på att komma fram till att det inte går att få de där processerna att fungera mer effektivt än vad de gjorde i Tyskland omkring 1944. Ett kvarstående problem är att om man vill förgasa biomassa i stor skala för att syntetisera den till något bensin- eller dieselliknande, så är det svårt att få fram tjärfri gas. Katalysatorerna som ingår i FT-processen tar snabbt skada av tjäran så det är svårt och dyrt att hålla processen igång med biomassa som utgångspunkt.

För framtiden kan vi vänta oss att diesel (för befintliga motorer byggda för fossil dieselolja) ersätts dels av olika vegetabiliska oljor, t ex rapsolja, antingen i rått eller förestrat tillstånd,  dels av tjäroljedestillat och dels av gasformiga bränslen (biogas, gengas, naturgas) i kombination med 5-10 % fossil diesel som tändbränsle. Vid nyproduktion kan man bygga en dieselmotor för drift på etanol med tändförstärkare (ED95), Scania har redan motorkonstruktioner klara.

Bensinersättningar utgörs framför allt av etanol (E85), för framtiden troligen med de 15 % bensin ersatta med något annat lämpligt kolväte och gengas. Biogas/naturgas har knappast möjlighet att slå igenom i fordonstyper som idag är bensindrivna.

På lite längre sikt kan vi vänta oss dels en övergång till hybridfordon och kolvmotor-elektriska drivlinor som sänker bränsleförbrukningen rätt kraftigt, i synnerhet i stadstrafik, jämfört med vad vi idag är vana vid. Och dels kan vi räkna med en minskning av privatbilisten till förmån för kollektivtrafik och lättare fordon. Beträffande tunga transporter så kommer de med tiden att överföras från gummihjulsfordon till järnväg.

[Vargerik]

För mig och många andra är kärnkraften ett vansinnigt alternativ eftersom vi tänker på våra barn och alla kommande generationers överlevnad. Dessutom är också uranet en begränsad resurs som tar slut om ca 30-40 år.

Googla "toriumreaktor", läs, förstå och begrunda.

[Tomas Skogstjärn]

Avfallet från toriumreaktorn är radioaktivt under 500 år det är illa nog. Vad vi behöver i framtiden är energisnåla lösningar som gör att vi inte behöver förbruka så mycket energi som vi gör idag.

[Vargerik]

Avfallet från toriumreaktorn är radioaktivt under 500 år det är illa nog. Vad vi behöver i framtiden är energisnåla lösningar som gör att vi inte behöver förbruka så mycket energi som vi gör idag.

I en toriumreaktor kan man använda avfall som bränsle, avfall som i annars skulle behöva förvaras i tiotusentals år. Jag tycker det är ett bra dil. Vi behöver alltså kärnkraft för att ta hand om den skit vi redan ställt till med. OCH vi får energi på köpet!

[Tomas Skogstjärn]

Vidhåller fortfarande att 500 år av radioaktivitet är en för lång tid och farlig tid. Därmed utesluter jag toriumraktorn som ett vettigt alternativ för vår energiförsörjning.

[LazarusX]

En saklig objektiv bedömning av de olika möjliga STORSKALIGA energikällorna visar att kärnkraften är överlägsen.

Klara sig utan kärnkraft ja gärna men troligen omöjligt att finna acceptans för eftersom det skulle innebära en mycket drastisk minskning av energianvändningen.

Har mycket länge varit förundrad över att inte fler bygger hus lika som Mats Wolgast. 130m2 i Uppsala tar 1,5 m3 ved för uppvärmningen.

Har länge känt en dragning till en koja i skogen - bekväm och energisnål.

Självförsörjning är enkelt för den som kan.

Kärnkraft kommer vi att få dras med mkt länge på gott och ont. Kanske kan vi se den som en möjlighet till en civiliserad övergång till ett hållbarare och hälsosammare samhälle. Idag är det så att nästan hela den nuvarande befolkningen existerar på grund oljeexploateringen. Tror själv på en minskning av jordens befolkning - helst under civiliserade former med så lite av krig och farsoter som möjligt.

Tänk er tex en tillfällig köldknäpp någon vinter. Det var nära i år tror jag. -40 grader skulle innebära nationell katastrof då elsystemet skulle kollapsa. - 40 utan el !!!!!!!!!!!!!

[Vargerik]

Vidhåller fortfarande att 500 år av radioaktivitet är en för lång tid och farlig tid. Därmed utesluter jag toriumraktorn som ett vettigt alternativ för vår energiförsörjning.

Du lever i en drömvärld.

[K.A.J]

Vargerik kommer nog att få ett häftigt uppvaknande från sin drömvärld inom en inte alltför avlägsen framtid!

[Prometevs]

Den stora faran ligger här http://henrikalexandersson.blogspot.com/2010/08/overdose-next-financial-crisis.html
Vi har framför oss en finansiell kris av gigantiska mått. Vad som kommer i spåren av en sådan kris är svår att förutspå men det lär inte bli muntert. Uttrycket för dagen är Biflation http://en.wikipedia.org/wiki/Biflation.
Sedan har vi naturligtvis muntergöken Orlov, hans svarta östatshumor gör att det blir kul trots hans fruktansvärda budskap http://www.culturechange.org/cms/content/view/674/66/
Sammantaget går vi mot en kollaps och det är lite vi kan göra åt det utom att försöka leva igenom den.
Är det någon som har några förslag på vad vi kan göra?

[K.A.J]

Skaffa en mindre gård gärna vid ett vattendrag där det finns möjlighet att anlägga ett mindre vattenkraftverk, om detta inte är möjligt skaffa energitillförsel ifrån solfångare-solceller och ett mindre gårdsvindkraftverk. Försök intressera flera vänner och bygg gemensamt upp ett överlevnadscentrum där ni är självförsörjande på energi och livsmedel. Detta så snabbt som möjligt medans det finns energiresurser kvar i samhället att bygga solfångare, vindkraftverk mm innan det blir så dyrt att ingen vanlig människa har råd att köpa det. Lär er hur man odlar någon form av energigrödor för drivmedel till en mindre traktor (rappsolja, etanol, biogas etc). Helst skall det finnas så pass mycket skog till fastigheten att det räcker till uppvärmning och eventuellt till ett stirling eller ångkraftverk.
Finns mycket mer att tillägga men det får räcka för i kväll.

[Skytten]

Jag är inte heller förtjust i kärnkraft, men inser att det inte går att panikstoppa den trots dess olösta och farliga avfallsproblem. En toriumreaktor är trots allt något mer sympatisk, svår att göra bomber med, och 500 år är kortare än hundratusentals.

Det finns många teoretiska och i demonstration framställda alternativ, men alternativen är inte bara tekniska problem, utan i hög grad sociala och infrastrukturella.
Tänk att du kunde köpa en bil, som funkade bra, och gick på allt som kunde brinna, bilen var lika sofistikerad som nya bensinbilar. Vem kan serva den? Finns reservdelar lätt att tillgå? Har folk förtroende för att tekniken stannar?
Den tunga skutan vänder inte på en femöring.

Ska minsann komma med ytterligare ett förslag till framtida energilösningar!

Man talar ibland om att förlägga stora solkraftverk i Sahara, och med ångturbiner framställa elektricitet, för transport till Europa.
En möjlig, men ganska svår operation.
I ökenområden som Sahara, finns det en ofantlig mängd sand, som huvudsakligen består av kiseldioxid. Kisel har i många avseenden likheter med kol. Kisel kan bilda polymerer t.ex.
Om man använde Saharas sand och solenergi, skulle man kunna framställa ren kisel. Ren kisel kan lätt självantända, men det finns metoder att förhindra detta, bla genom att polymerisera.
Kisel kunde sedan transporeteras till platser energin behövs. Kisel brinner i såväl syre som kväve, så oxidationsmedel finns det gott om.
Biprodukten blir inte koldioxid, som när våra vanligaste bränslen bränns, utan kiseldioxid eller kiselnitrat, det ena sand det andra en eftertraktad råvara, som man i industriella processer redan framställer genom att bränna kisel. Kisel ger vid förbränning ungefär samma energi som kol.
Man kan tänka sig metoder att även använda kisel som motorbränsle.

Ovanstående är tekniskt genomförbart, men alla andra hinder är långifrån uppfyllda, geopolitiska problem har vi med oljan, men där är det pågående och har pågått, att lösa alla problem för en annan energianvändning, kräver en hel del.
Bara en så enkel sak som när man vill forcera alternativa bränslen, kräver det på varje tappställe, blev det plötsligt långt till mackarna på landet.
En biogasbil kan man köpa, men var tankar man?

Ingen vet vad som kommer att hända efter att oljan blir svåråtkomlig, vill vi löser vi det förmodligen till slut, men med hur mycket vånda?

[Prometevs]

Skaffa en mindre gård gärna vid ett vattendrag där det finns möjlighet att anlägga ett mindre vattenkraftverk, om detta inte är möjligt skaffa energitillförsel ifrån solfångare-solceller och ett mindre gårdsvindkraftverk. Försök intressera flera vänner och bygg gemensamt upp ett överlevnadscentrum där ni är självförsörjande på energi och livsmedel. Detta så snabbt som möjligt medans det finns energiresurser kvar i samhället att bygga solfångare, vindkraftverk mm innan det blir så dyrt att ingen vanlig människa har råd att köpa det. Lär er hur man odlar någon form av energigrödor för drivmedel till en mindre traktor (rappsolja, etanol, biogas etc). Helst skall det finnas så pass mycket skog till fastigheten att det räcker till uppvärmning och eventuellt till ett stirling eller ångkraftverk.
Finns mycket mer att tillägga men det får räcka för i kväll.

Är de det enda alternativet? För att köpa den mindre gården måste man ha råd, vilket långt ifrån alla har. Dessutom måste man ha de kunskaper som krävs för att bli självförsörjande. Hur många års studier och försök behöver man innan man klarar av att vara självförsörjande?

Att köpa en gård och flytta ut löser ju inga problem för det stora flertalet när väl krisen kommer. Sen när krisen kommer, då kommer en massa tuffa grabbar och vill lägga beslag på det som du har arbetat upp på din gård. Vad gör du då? Det finns mer än ett problem som måste lösas och jag tror inte att jag skulle lösa mitt genom att köpa en gård vid ett vattendrag.

Vi skulle behöva hitta en mer omfattande lösning på hur vi ska hantera den kommande krisen. Det behövs resurser, mark, kunskaper och i en krisfas behövs skydd mot yttre våldsverkare. En större samhällslösning skulle nog fungera, typ det Amishfolket har i USA.

[Tomas Skogstjärn]

Hej!
Resursbyar i krisdrabbat samhälle är ett exempel på hur man kan samarbeta för att klara av livet ute på landsbygden i krissituationer. Detta exempel som jag har skrivit finns med i "Hela Sverige ska leva" skrift som heter Ställ om  Sverige. Kolla gärna  på deras hemsida www.stallom.se För övrigt så har en hel reursby större möjligheter att stå emot ett angrepp än vad en enskild gård har. Det är återigen samarbete som gäller.

LOP=lokal omställningsplan

Kris och säkerhet
Resursbyar i krisdrabbat samhälle

I händelse av framtida extra ordinära händelser, kriser och katastrofer i vårt samhälle måste vi vara väl förberedda. Är man mentalt förberedd blir processen enklare, när det gäller omställning i ett krisläge rent praktiskt. För att få allmänheten mentalt förberedd så krävs det stora insatser av information.
Olika byar ute på landsbygden kan ha ganska goda förutsättningar att klara av framtida kriser i samhället. Betydligt värre läge kan det bli i storstadsregionerna. En grundförutsättning i ett krisläge är att samarbeta detta kan man göra genom att starta upp s.k. ”Resursbyar” . Resursbyarna ska vara väl förberedda inför framtida extraordinära händelser, kriser och katastrofer i vår hembygd. Tanken är en resursby ska en hög självförsörjningsförmåga beträffande vatten, avlopp, matförsörjning och energi såsom elektricitet, värme i husen och drivmedel.
Exempel på framtida kriser som vi bör vara förberedda på både lokalt och globalt:
•   Lokala olyckor: Skogsbränder som kan hota hela byar. Olyckor vid farligt godstransporter. Utsläpp från industri osv. Kraftverksdammar som brister av olika anledningar.
•   Klimatförändringar: Växthuseffektens som ger oss varmare klimat påverkar oss även lokalt. Vi kan räkna med större nederbördsmängder under kortare perioder. Detta bidrar till stora översvämningsrisker i både mindre och större vattendrag. Stormar beräknas att öka, 2005 hade vi stormen Gudrun och 2006 stormen Per. Svåra stormar kan lamslå vår elförsörjning under längre tid i ganska stora områden.  Inom ca 25-30 år beräknas Sundsvall samma klimat som Stockholm.
•   Brist på energi: Olja, kol, naturgas och uran är på väg att ta slut eftersom det är en ändlig resurs. Vi har ännu inget som kan ersätta den billiga och stora mängd energi som oljan har givet oss. En fördel är att utsläppen av koldioxid minskar när oljeförbrukningen minskar eftersom den står för en står stor del av den globala uppvärmningen. När det globala oljeflödet minskar så stiger priserna. Detta påverkar i sin tur världsekonomin. Oljeproduktionens kurva har tidigare hela tiden stiget under varje år, numera har den planat ut i ett platåläge. Medans oljeförbrukningens kurva stiger oavbrutet för varje år. Någonstans mellan 2010 – 2020 beräknas vi nå den skärningspunkt då oljeförbrukningen är större än vad oljeproduktionen är. Då kan problemen som oljebristen skapar bli mer påtaglig både lokalt och globalt.  På grund av att vi är så beroende av energi så kan oljebrist skapa försämrad världsekonomi, brist på mat, varubrist av olika slag, politiska sammanbrott, revolter, ökade krigshärdar över hela världen och ökad organiserad brottslighet.
•   Terroristangrepp osv. : Kan drabba oss i Sverige också på grund av energibrist och politiskt kaos. I värsta fall kan kärnvapen ha kommit i orätta händer.
•   Pandemier: Olika former av globala pandemier kan uppstå.
•   Andra katastrofer: Kärnkraftshaverier och kärnbränsle som läcker ut vid transporter och slutförvaring.

Handlingsplan för upprättande av resursby.
Steg 1. Man kan väcka intresse på lite olika sätt för att starta upp en resursby, som t.ex. att annonsera i ortspressen om ett informationsmöte ska hållas i byn. I detta möte informerar man om vad en resursby är och vilka fördelar den har för en hållbar bygd i framtiden. Oftast räcker det inte med en annons utan man kan även ringa runt till olika personer, till föreningar och till olika lokala små företag.  Efter telefonsamtalet skickar man information beträffande resursbyar per post, fax eller mail och bjuder in dem till mötet. Massmedia bör kontaktas redan här i steg 1 för att få god publicitet.

Steg 2. I det här skedet har man bestämt sig för att starta upp en resurby. En arbetsgrupp, kommitté, projekt eller en egen förening bildas för att starta upp resursbyn. I det här läget är det viktigt att många intressenter inom byn deltar. Olika föreningar, kooperativ kan bli delaktiga och finns det aktiva byalag osv. kan de bli en bra resurs. Finns det FRG (frivillig resursgrupp) inom byn så är positivt eftersom de redan hjälper kommunen i händelse av extra ordinära händelser m.m.
Det är oerhört viktigt att få medverkan av det lokala näringslivet i byn för att bygga upp en resursby. Bygden dör utan ett lokalt näringsliv med olika småföretag som t.ex. lokala matproducenter, mataffär, bensinmack, åkeri, turistverksamhet, hotell med konferensverksamhet, hantverkare, tillverkningsindustri och tjänsteföretag. En samverkan mellan näringslivet, föreningarna och kommunen i byarna är mycket viktigt för att skapa en motståndskraftig livsmiljö i händelse av framtida kriser. Dessutom skapar samverkan mellan näringsliv och föreningarna en stabilitet som höjer sysselsättningsgraden i byarna och främjar en god social struktur.

Steg 3. Man börjar med att inventera vilka befintliga resurser byn har och hur dessa kan optimeras och användas på bästa sätt i framtida kristrider. Finns det t.ex. eget fungerande vatten och avloppssystem eller är det anslutet till kommunen. Vilka möjligheter har byn beträffande egen energiförsörjning såsom elektricitet, fjärrvärme och mark för odling av energigrödor.  Samt hur mycket odlingsbar mark det finns och vilka husdjur som kan hållas för matproduktion. Lämpliga grödor som går att odla kan vara spannmål, oljeväxter, vallodling, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär.  Naturen kan också bidra till matförsörjningen i form av örter, rötter, bär och svamp som går att förädla. Olika byggnader för matproduktion, lagerlokaler och husdjursdrift behövs. Skogsmark är en god tillgång för att producera eget byggnadsvirke och för att få tillgång till bioenergi. Finns det lokaler som kan inhysa många människor i krissituation som t.ex. en nedlagt skola osv. Dessa lokaler kan annars användas som vandrarhem som bedrivs som affärsmässigverksamhet. Även byns maskinpark bör inventeras som t.ex. jordbrukstraktorer, hjullastare, skogsmaskiner, grävmaskiner, lastbilar och bussar. Dessutom bör man kartlägga vilka resurspersoner det finns i byn som kan ha olika kunskaper och färdigheter som kan komma till gagn i framtida krissituationer. Det kan vara duktiga hantverkare, mekaniker, läkare, sjuksköterskor, lärare och kunnigt folk inom lantbruk, trädgård och inom skogssektorn.
Inventeringen kan bli ganska omfattande med dokumentering osv. och arbetet med detta kan utföras av långtidsarbetslösa och människor med olika handikapp. Detta kan då skapa sysselsättning och få människor att känna sig behövda. Inventeringen kan också leda till att människor i byn kan upptäcka nya möjligheter för sin framtida försörjning genom att starta upp små företag och ekonomiska föreningar m.m. Eftersom inventeringen lyfter fram vilka möjligheter det finns i byn som sin tur kan utvecklas till nya affärsidéer.  Som t.ex. att odla och förädla mat samt att satsa på turism och att utveckla alternativa energikällor och miljöteknik osv.

Steg 4. Efter inventeringen börjar igångsättandet och uppbyggnaden av resursbyn som blir ett långsiktligt hållbart projekt för byns överlevnad vid kriser. Uppbyggnadsfasen kan skapa en mycket kreativ anda som gynnar etablering av små företag och även då att större företag flyttar dit med sin verksamhet så att nya arbetstillfällen skapas. De olika grundförutsättningarna i byarna kan naturligtvis variera. 
Några exempel på viktiga basfunktioner och näringar som bör prioriteras vid uppbyggnaden av resursbyn:
•   Vatten och avlopp.
•   Livsmedelproduktion.
•   Energiproduktion.
•   Äldre omsorg och skolor osv.
•   Fungerande tele och data kommunikation.
•   Livsmedels butik och bensinmack.
•   Infrastruktur bestående av vägar, järnväg, kustsjöfart och kollektivtrafik.
•   Skogsbruk.
Samarbete och samordning av olika resurser bör vara en ledstjärna vid uppbyggnaden av resursbyn. Då kan man uppnå bra resultat och man höjer då byns självförsörjningsförmåga i händelse av framtida kriser. Samtidigt kan resursbyprojektet skapa en god social struktur där människor bryr sig mera om varandra, vilket leder till att människor känner sig trygga och säkra.  Resursbyar stärker även utvecklingen av lokal och regional ekonomi.
I förlängningen kan även större samhällen använda sig av samma modell som resursbyarna.

Natur & miljökonsult Tomas Skogstjärn

[Prometevs]

Tomas! Finns det nån resursby på riktigt då? Jag skulle gärna åka på studiebesök dit.

[Tomas Skogstjärn]

Hej!
Inte än. Men vi jobbar för att få igång någon. Däremot finns det många omställningsgrupper runt om i landet som jobbar i samma riktning (kolla Hela Sverige ska leva hemsida).
Godnatt Tomas

[Tompas11]

Jadu Tomas, det finns tydligen ingen måtta på vilka fruktansvärda saker som du målar upp i din skrämselpropaganda, som kommer att drabba mänskligheten.
Några exempel:
Skogsbränder, olyckor med farligt gods, giftiga utsläpp från industrin, kraftverksdammar som brister, större nederbördsmängder, översämningar, fler och kraftigare stormar, lamslagen elförsörjning, försämrad världsekonomi, brist på mat, varubrist av olika slag, politiskt sammanbrott, revolter, ökade krigshärdar, ökad organiserad brottslighet, terroristangrepp, globala pandemier, kärnkraftshaverier, läckage av kärnbränsle.

Och lösningen på allt detta är resursbyar!

[Prometevs]

Jadu Tomas, det finns tydligen ingen måtta på vilka fruktansvärda saker som du målar upp i din skrämselpropaganda, som kommer att drabba mänskligheten.
Några exempel:
Skogsbränder, olyckor med farligt gods, giftiga utsläpp från industrin, kraftverksdammar som brister, större nederbördsmängder, översämningar, fler och kraftigare stormar, lamslagen elförsörjning, försämrad världsekonomi, brist på mat, varubrist av olika slag, politiskt sammanbrott, revolter, ökade krigshärdar, ökad organiserad brottslighet, terroristangrepp, globala pandemier, kärnkraftshaverier, läckage av kärnbränsle.

Och lösningen på allt detta är resursbyar!

Det är knappast menat som en lösning. Jag skulle säga att det finns ingen lösning på problemen ovan, det finns ingen återvändo då vi inte har de resurser som krävs för att undvika eller lösa dem. Däremot är det menat som ett livräddningsförsök, en livbåt. Framtiden är så pass osäker att man inte kan kalla det mer än ett livräddningsförsök.

Senast nu på morgonen läser jag i DI http://di.se/

" Fed: Tillväxten i USA bromsar in

USA:s ekonomi växer fortfarande. Men tillväxttakten är lägre, enligt den amerikanska centralbankens senaste konjunkturrapport."

Lägg märke till formuleringen "... växer fortfarande.". Tydligen förväntar man sig inte riktigt att USAs ekonomi ska fortsätta växa.

Molnen hopar sig vid horisonten och ve den som står utan skydd när helvetet brakar loss.

Fast, Tompas11, du kanske har bättre lösningar på problemen. som t ex
1. Sticka huvudet i sanden.
2. Låtsas att det regnar.
3. Släng iväg mer statliga pengar för att få fart på ekonomin.
4. Tryck upp mer pengar.
5. Starta ett krig mot ett ondskans imperium (omskrivning för ett oljeproducerande land).
6. Förslag från läsaren.

Angående Peak-Oil verkar tyskarna ha fattat det här http://www.spiegel.de/international/germany/0,1518,715138,00.html.

Idag blir det mer och mer populärt  att göra riskanalyser och titta på olika riskscenarion inom både det privata näringslivet (arbetsmiljö, råmaterinalförsörjning, kunder etc) till den statliga sektorn där t ex länsstyrelser har i uppdrag att titta på risker vad gäller t ex kraftverksdammar och pandemier. Det är precis vad tyskarna gjort när det gäller Peak-Oil ovan och de är inte ensamma. Riskanalysen är på plats, frågan är vad vi går åt det? 

[Skytten]

Gasledningen i Östersjön ingår väl då i denna riskanalys.
Det är kanske också beslutet att låta kärnkraften få fler år på sig.
Hur i sjutton skulle Tyskland kunna klara sin energi med förnyelsebart, inom en kortare tid?

[Hundens Husse]

Peak oil handlar heller inte, som många som svarat i den här tråden verkar tro (och det är lätt att förledas att tro), enbart om bränsle till motorfordon och kanske elproduktion. Bara för det så hittar jag inte källan just nu men jag såg en siffra som inte låter helt otänkbar och det är att olja ingår i processen i 95% av alla industriellt tillverkade produkter. Så att olja blir svårare och svårare - och alltså också dyrare och dyrare - att utvinna kommer med stor sannolikhet att slå väldigt brett mot hela ekonomin.

[Tomas Skogstjärn]

Håller med dig. Man kan säga att vi numera lever i oljeåldern.