Håller i princip med föregående.
Nu har ju Värmlandsfåren både "roliga färger" och "intressant ull", vilket inte "vita köttraskorsningar" brukar ha.
Att göra använda en Värmlandsbagge på köttrasfår, är vettigare, då får man de trevligare skinnen och ullen samt drar nytta av köttrasens framavlade bättre slaktkropp. Det är så många köttuppfödare jobbar, när de korsar t.ex. Texel eller Dorset med finull.
Men även den sortens uppfödning kräver viss eftertanke i form av urval av avelsdjur och själva uppfödningsprocessen.
Men med ett litet uns av avelsarbete, och bra skötsel, så ger Värmlandsfår statistiskt sett ungefär lika bra slaktkroppar som Finull eller Gute, och bara lite sämre än Gotlandsfår.
Alla fårraser, utan undantag, behöver god skötsel och bra foder för att ge så goda resultat som möjligt, att bara korsa ger möjligtvis hybrideffekt i första generationen, men resultatet i generationerna därefter kan lika gärna bli negativt.
Jag har själv allmogefår av ungefär samma typ som Värmlandsfår, och slaktar 20-25 lamm varje höst på "det stora slakteriet". Medelvikten förra året låg på 18,5 kg och inget lamm var under 15 kg slaktvikt, största lammet vägde 23,5 kg. Alla lammen klassades "R". Året innan klassades två av djuren som "U" (näst bäst), övriga "R".
Några djur hade sålts som livdjur, några djur var årets rekrytering och två lamm hemslaktades, så slaktresultatet var inte resultatet av att jag behöll småvuxna djur hemma.
Hur vill du att slaktdjuren ska vara? För även med ren köttras, som är mycket känsligare för rätt utfodring och har större krav på betets kvalitet, så krävs det en del jobb för att få bästa möjliga slaktkropp. Och jag gissar att med 5 tackor, så satsar ni i första hand inte på att skicka många lamm till slakteri, utan snarare sällskap/hobby/bete?
Om ni inte har genbank, så avla lika gärna renrasigt på de djur som ger bäst resultat: goda mödrar med lamm som växer bra, håll koll på parasiter, och välj noggrant bagge, så får ni ett bra resultat oavsett vilken ras ni har.