Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Funderingar kring åror  (läst 6352 gånger)

Humle

  • Inlägg: 1571
    • Västerbotten
Funderingar kring åror
« skrivet: 29 maj-15 kl 21:13 »
Hej jag funderar på detta med åror. Brukar man vikta årorna så de snudd på är i våg när de sitter i årtullen? Tänker man borde kunna blya i handtaget på så vis blir det lättare att få upp åran ur vattnet. Sen detta med årbladen. Smala/långa eller korta/breda? Raka eller böjda?
Gillar hantverk, snickrar ofta kaffeved.

Sjaunja

  • Inlägg: 5546
    • -
SV: Funderingar kring åror
« Svar #1 skrivet: 29 maj-15 kl 21:30 »
De åror jag använt har haft som en bredare krage upp mot handtaget som löst jämviktsfrågan.

torbjorn

  • Inlägg: 13749
    • Medelpad
SV: Funderingar kring åror
« Svar #2 skrivet: 29 maj-15 kl 23:12 »
Hur årbladen ska se ut beror väl också mycket på vad det är för båt årorna ska användas till, hur båten ska användas och hur stark roddaren är.
Det är ju viss skillnad om det t ex rör sig om en liten julle som bara används för nöjesrodd inne i en skyddad vik, om man vill ha nödfallsåror för att kunna ta sig hem med en större motorbåt vid motorstopp (kanske även i oväder med ovan roddare), eller om man ror i samband med att lägga ut eller ta upp lagner.

mohsart

  • Inlägg: 381
    • Blekinge
SV: Funderingar kring åror
« Svar #3 skrivet: 29 maj-15 kl 23:13 »
Stiltjeåror långa och smala, stormåror korta och breda

/Mats
Riggargesäll, arbetar även med båtbygge och -renoveringar, repslagning och segelsömnad, samt fin- och fulsnickeri.

Have Autism, Will Travel

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: Funderingar kring åror
« Svar #4 skrivet: 01 jun-15 kl 12:03 »
I Österbotten gjorde man åror av klena raka underväxta graner såkallade nieglingar. De skulle väl vara 4-5 tum i rotdiameter beroende på båtstorlek. Man tog ut åran ut stammen så att kärnan kom mitt i åran och bladet gjordes i rotändan. Ofta grovhögg man ämnena i skogen för att de inte skulle bli så tunga att bära hem. Sedan formade man den med bandkniv och skavhyvel och lät dem torka. Bladen var smalare än moderna åror och helt plana utan någon rygg i mitten. Den bladformen ansågs fungera bättre i dåligt väder.
För att åran skulle få någon sorts jämvikt så låt man låomin (den runda delen av åran) bli grövre uppåt och hålla full grovlek (kring 3 tum) ända fram till handtaget som täljdes klenare så att det blev som en tapp som stack ut i ändan på en grov åra.

Tyngdpunkten på åran skall vara en liten bit utanför årtullen för dina armar väger också en del.

Jag har ett par gammaldags motorbåtsåror om du vill se en bild. De hör till en 22 fots snipa. De är förvånansvärt välbalanserade och lätta att ro med fastän de ser grova och åbäkiga ut. Åror till mindre båtar var i princip likadana men mindre.
« Senast ändrad: 01 jun-15 kl 12:46 av TW »
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

GrävlingsJanne

  • Inlägg: 374
    • Uppland
    • Grävlingsnaturprodukter
SV: Funderingar kring åror
« Svar #5 skrivet: 01 jun-15 kl 12:51 »
Precis sådana åror gjorde farfar, gissningsvis på 60talet. Så det var inte bara i Finland. Det här var vid Upplandskusten.
http://www.gravlingsnaturprodukter.se
Bor på Gräsö, sysslar med skyddsjakt, skogsröjning, slipning av knivar, saxar, liar m.m. Säljer lädersmorning, salvor, tjärljus och mycket annat spännande.

grimbart

  • Inlägg: 4821
  • fångstman/jägare söker uppdrag!!!
    • Västergötland
SV: Funderingar kring åror
« Svar #6 skrivet: 01 jun-15 kl 13:16 »
Åror kan man tillverka av 2tum2.
En bit 2tum2 pluggas och limmas på var sida där bladet ska vara.  Sen är det bara att hyvla och slipa till. Lacka det färdiga verket. Mina kostade typ 50kr att tillverka och har hållt 4-5år utan något extra lack...sitter fastskruvade i årtull...ligger i båten från vår till höst. Finare än köpta:)
Fjäderfän och kaniner

Humle

  • Inlägg: 1571
    • Västerbotten
SV: Funderingar kring åror
« Svar #7 skrivet: 01 jun-15 kl 21:03 »
Har faktiskt inte testat sådana traditionella åror som var tjockare mot handtaget för jämnviktens skull. Undra hur vanliga de var egentligen? Har bara rott med de sämsta åror man kan ha ungefär för det var dem som fanns i morfars gamla plastbåt. Ska nog ta och förborra sen dra in en galvaniserad fransk träskruv i vardera handtag det blir alltid något :). Har målat årorna upp till där man ska ha händerna. Ska nog linolja just handtagen för det blir nog bättre för händerna.
Gillar hantverk, snickrar ofta kaffeved.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14450
    • Östergötland
SV: Funderingar kring åror
« Svar #8 skrivet: 02 jun-15 kl 00:24 »
Jag gjorde en grönlandspaddel till kajaken, och blev förvånad över hur bra paddeln greppade i vattnet trots att bladet är mycket smalare än de vanliga köpepaddlarna, och hur trevligt det är med linolja och gran när man hålls i kallvatten.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: Funderingar kring åror
« Svar #9 skrivet: 02 jun-15 kl 10:52 »
Jag skulle tro att på den tiden då folk verkligen rodde på allvar så var de mer kräsna med årorna än vi är i dag. Det var ju vanligt att ro 20 sjömil eller mer med fisk till stan eller hemifrån ut till strömmingsgrynnorna. Om det oturades med vinden kunde säljägare från sydösterbotten ro större delen av hemvägen hem från Gävlebukten.
Enligt gamlingarna var alla åror tjockare mot handtaget förr. Jag känner en gubbe som hjälpte sin far att massproducera sådana åror för försäljning till skogsbolagens flottningsjullar någon gång strax efter kriget.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

 

JS

  • Inlägg: 88
SV: Funderingar kring åror
« Svar #10 skrivet: 28 jul-15 kl 15:04 »
Jag har gjort väldigt många paddlar till främst kanadensare men också kajaker. Jag tycker du har fått jättebra tips här. Balansen i åran är väldigt viktig och som sagt väger dina armar lite så balanspunkten kan vara lite närmare bladet.
Långa smala blad tycker jag är överlägset bäst, iaf för paddlar. På de flesta kanadensarpaddlar brukar jag göra så kallade uttersvansblad. Som är bredare upptill mot skaftet och smalnar av ner mot udden. Jag vet inte hur det fungerar på åror, har inget minne av att jag sett det, men rent logiskt tycker jag det borde fungera. Det gör det lättare att balansera men kanske inte har lika stor effekt på en lång åra.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

533 gäster, 1 användare
ärt

* Forum

* Om tidningen Åter



- Otroligt mycket läsvärda artiklar. Jag väntar alltid med spänning på nästa nummer, en otroligt bra tidning!
/ Pia Elldalen

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser