Varför är vete bättre än havre?

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Flera på detta forum säger att vete är bättre mat för hönsen än havre. Men när jag jämför näringsvärdena mellan de båda så verkar havre ha mer av nästan allt.

Havre, näringsvärde per 100 g:

Kalorier (kcal) 389
Lipider 7 g   
Mättat fett 1,2 g   
Fleromättat fett 2,5 g   
Enkelomättat fett 2,2 g   
Kolesterol 0 mg   
Natrium 2 mg   
Kalium 429 mg   
Kolhydrater 66 g   
Kostfiber 11 g   
Protein 17 g   
Retinol   0 IU   Askorbinsyra   0 mg
Kalcium   54 mg   Järn   4,7 mg
Vitamin D   0 IU   Pyridoxin   0,1 mg
Kobalamin   0 µg   Magnesium   177 mg

Vete, näringsvärde per 100 g:

Kalorier (kcal) 338
Lipider 2,5 g   
Mättat fett 0,5 g   
Fleromättat fett 1 g   
Enkelomättat fett 0,3 g   
Kolesterol 0 mg   
Natrium 2 mg   
Kalium 431 mg   
Kolhydrater 71 g   
Protein 14 g   
Retinol   0 IU   Askorbinsyra   0 mg
Kalcium   34 mg   Järn   3,5 mg
Vitamin D   0 IU   Pyridoxin   0,4 mg
Kobalamin   0 µg   Magnesium   144 mg

"Havre innehåller mer fett", menar folk. Och så är det ju. Både när man ser till faktisk fettmängd och fettmängd per proteinmängd (0,41 för havre och 0,18 för vete). (Jag orkade inte räkna fett-per-andra-näringsämnen-mängd.) Är det det extra fettet som gör havren så mycket mer onyttig?

[olivia.k]

Är det som står här helt felaktigt alltså?

"Vete och rågvete är energirika, och hönsen äter dem gärna. Man tror att vete i stora mängder kan öka risken för fjäderplockning, och därför bör du bara ge det i begränsad utsträckning. Mängden vete beror på totalfoderstaten. Börja med 10% och prova dig fram. "

http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST99-03/UST99-03C.HTM

Själv ger jag nån blandning av hel korn och havre men de äter hellre solrosfrön och matrester. Köpefoder har de aldrig fått.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Är det som står här helt felaktigt alltså?

"Vete och rågvete är energirika, och hönsen äter dem gärna. Man tror att vete i stora mängder kan öka risken för fjäderplockning, och därför bör du bara ge det i begränsad utsträckning. Mängden vete beror på totalfoderstaten. Börja med 10% och prova dig fram. "

http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST99-03/UST99-03C.HTM

Själv ger jag nån blandning av hel korn och havre men de äter hellre solrosfrön och matrester. Köpefoder har de aldrig fått.

Haha, ja, där ser man. "Haha":et kommer av att jag finner det smått komiskt att folk tycker så olika. Tur man inte litar blint på någon endas råd utan att kolla runt lite först.

Tack för länken!

[Karlsdotter]

Det är lite som inte visar sig då man bara tar näringsvärden så där rätt av.
Det största hindret mot havren som ett bra foder är innehållet av fiber.

Vete Fiber NDF 150 g/kg ts och osmältbar fiber 20g/kg ts
Havre Fiber NDF 310 g/kg ts och osmältbar fiber 125g/kg ts
Ganska så stor skillnad

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Det är lite som inte visar sig då man bara tar näringsvärden så där rätt av.
Det största hindret mot havren som ett bra foder är innehållet av fiber.

Vete Fiber NDF 150 g/kg ts och osmältbar fiber 20g/kg ts
Havre Fiber NDF 310 g/kg ts och osmältbar fiber 125g/kg ts
Ganska så stor skillnad

För att citera olivia.k: "Man tror att vete i stora mängder kan öka risken för fjäderplockning, och därför bör du bara ge det i begränsad utsträckning. Mängden vete beror på totalfoderstaten. Börja med 10% och prova dig fram. "

Jämför med det som sägs om havre: "Höns gillar havre. Det är fettrikt och har hög andel linolsyra. Om havre ska ingå i större mängder, är det viktigt att den inte har för lågt energiinnehåll. Dålig havre med hög skalhalt har lågt energiinnehåll och ger bara bukfylla. Energiinnehållet kan ökas genom att skala havren. Krossas havren lätt, klarar hönan av att själv plocka ut det bästa och lämna skalen kvar."

Det låter ju knappast som att vete är att föredra av de två?

[prydnadsfåglar]

Vete är sämre än havre (och korn) för hönsen eftersom underskottet av lysin och metionin är störst hos vete, vilket anses öka risken för fjäderplockning och kannibalism. Komplettering med t.ex rapsmjöl och/eller potatis och andra rotfrukter (som man gjorde förr) balanserar kosten. Personligen har jag haft svårt att få hönsen att äta oskalad havre. Bäst gillar de det spannmålsslag de får minst av - oavsett vilket det är för stunden...
Solrosfrö ligger f.ö nära den för höns optimala andelen metionin - rejält mycket bättre än för de 3 sädesslagen. Kanske svaret på frågan som ställs i en annan tråd här på forumet(?)
 

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Solrosfrö ligger f.ö nära den för höns optimala andelen metionin - rejält mycket bättre än för de 3 sädesslagen. Kanske svaret på frågan som ställs i en annan tråd här på forumet(?)

Den frågan ställdes av mig. Och ja, våra höns fullkomligt kastar sig över solrosfrö (och hyser ett betydligt svagare intresse för havren). Men solrosfrön ska man inte ge för mycket av, säger vissa... Medan andra säger att man ska ge dem fri tillgång på det... Man blir ju snurrig av alla råd. 

[Permission]

Det finns ett antal orsaker till varför Havren inte gärna används till fjäderfä, tänk då (kommersiellt).

1. Totalvikten utgörs av ca 30% skal, så om du då tänker dig att du har 1000 kg havre, då har du ungefär mellan 200-300 kg skal i den satsen, i det här fallet pratar vi då om oskalad havre i skördad form.

2.oskalad Havre iblandat i foder upp till en viss procent (minns ej) riskerar att fastna i foderutrustningen, det då pgra att fröna är långa och smala och liksom lätta kan kila fast.

3. Havre finns faktiskt som en ingrediens i de flesta pelleterade färdigfoder som går att köpa, men en för hög iblandning av havre i pelletsen gör att pelletsen faller isär och inte behåller sin pelletsform. (det blir smulor helt enkelt)

Havre är inget dåligt spannmål rent energi eller innehålsmässigt, men ur ekonomisk synvinkel är det i slutändan dyrt som foder till fjäderfä och den höga andelen skal gör även det att havre som enda foderkälla inte är att rekomendera.

äter hönan 100gr havre så måste hon processa upp till 30gr skal som i slutändan inte ger någon nutritionell fördel, en balanserad kost med olika råvaror är ju självklart att föredra.

Det är inte heller svart på vitt vad gäller det att vete bidrar till fjäderplockning, man har gjort tester på detta och kommit fram till att det inte bara beror på Vete utan även på hönsens omgivning och andra sociala faktorer.

Vad som tex talar för att Vete används som huvudsaklig råvara till fjäderfä är att det är ett bra spannmål till ett vettigt pris, havre blir helt enkelt för inneffektivt och dyrt.

Själv kör jag huvudsakligen med ett pelletterat hönsfoder, det är lite dyrare än bara spannmål men innehåller i gengäld allt som hönan behöver, rent spannmål, ärtor, majs, solros mm ger jag bara vid sidan om lite då och då, det skapar stimulans för dem.

[karsan]

Tack för den utredningen, Permission!

I kommersiell produktion är det alltså så att havre blir lite dyrt och besvärligt, p.g.a form och fibrer.  Men hur är det när det gäller höns som hobby? Är det  så att hönsen mår dåligt av mycket fibrer?  Det verkar ju inte så när man ser dem dyka på gräs - gräs innehåller väl en massa fibrer? 

 Man får väl anta att skitarna blir större med mycket fibrer.   När man använder hönsgödseln i  sina småskaliga hobbyodlingar, är det en fördel eller nackdel med större, mer fiberrika skitar?   Spontant tänker jag att det kan vara en fördel - mindre risk för  alltför koncentrerad näring i kompost och jord.

[Karlsdotter]

Visst innehåller det fibrer gräset.
Så NDF värdet i gräs är högre än både vete och havre och ligger på 535g/kg ts MEN den delen som är osmältbar ligger betydligt lägre än den för havre och bara lite högre än för vetet, 48g/kg ts
Så gräs har mer lättsmälta fibrer än de som finns i havren

Havre går ju att gro och ge som en "gräskaka" åt hönsen istället för som frön så kommer man bort från problemet med fibrerna

[Permission]

Jag säger det igen, havren i sig är inte alls ett dåligt spannmål för höns, men.

Om vi tar det igen, du ger din höna 100 gram ren havre, då är det bara ca 70 gram av det som hönan kan tillgodogöra sig eftersom resten är skal, om vi säger att du får tag på "dålig" havre från en dålig skörd så kan det finnas så mycket som 40-50% skal, själva frökärnan är en liten del av totalvikten.

på granngården kan du köpa ren foderhavre 20kg i säck, beräkna att 6 kilo av totalvikten bara består av skal då får du 14 kg kvar, priset per kilo blir i det fallet 9-10 kr.
Jag vill inte betala för 6 kg skal, odlar man eget är det ju en annan sak. 

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Jag säger det igen, havren i sig är inte alls ett dåligt spannmål för höns, men.

Om vi tar det igen, du ger din höna 100 gram ren havre, då är det bara ca 70 gram av det som hönan kan tillgodogöra sig eftersom resten är skal, om vi säger att du får tag på "dålig" havre från en dålig skörd så kan det finnas så mycket som 40-50% skal, själva frökärnan är en liten del av totalvikten.

på granngården kan du köpa ren foderhavre 20kg i säck, beräkna att 6 kilo av totalvikten bara består av skal då får du 14 kg kvar, priset per kilo blir i det fallet 9-10 kr.
Jag vill inte betala för 6 kg skal, odlar man eget är det ju en annan sak.

Då kvarstår frågan: Hade vete för samma pris innehållit mer näringsämnen?

[Permission]

Jag vet inte om jag uppfattat din fråga rätt, men jag försöker.

Om man säger så, havre innehåller en hel del nyttigheter som vetet har mindre utav (lysin), lika som att vetet innehåller en hel del som havret har mindre utav (omsättbar energi).
Havret innehåller tex fler för hönsen svårsmälta kolhydrater, för havre är den delen ca 20% medans det för vete ligger på runt 9-10%, den totala omsättbara energin för vete är högre än den för havre med värden på ca 14,5 MJ/kg resp ca 12,0 MJ/kg.

För att ge något svar på din fråga, hönsen har lättare att ta upp och omsätta energi från Vete än Havre så även om det totala näringsinnehållet kanske skiljer sig och till Havrens fördel så är det inte säkert att havren i slutändan är nyttigare pgra dels skalmängden (30%) och de svårsmälta kolhydraterna.

Både korn, havre, vete och råg innehåller samma typer utav svårsmältbara kolhydrater och där råg har bland den största mängden i %, därför änvänds inte råg som hönsfoder.

Vete är för det mesta den huvudsakliga ingrediensen i de flesta hönsfoder, orsaker till det är då, priset, näringshinnehållet och den omsättbara mängden energi.

Att bara ge hönsen havre är som bäddat för att de ska få näringsbrist och problem i framtiden.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

För att göra det enkelt: Vad fan ska jag mata mina höns med? 

[Karlsdotter]

Bovete men helst skalat

[Permission]

Ett pelleterat allfoder av bra kvalité är det absolut bästa, det innehåller i regel allt som hönorna behöver.

[karsan]

Jag måste lära mig att länka.  Kopiera kan jag. Googlade 'buckwheat for chickens'.  Bovete ska inte ges i stora mängder till höns - och särskilnt inte om de går ute - innehåller nåt som kan ger dem solbränna.


Written by: Dr. Jacquie Jacob, University of Kentucky

Buckwheat is a summer annual grown widely throughout the world. Buckwheat is often grouped with the grains, but it is not a true grain because it is not a grass. Buckwheat has favorable agronomical characteristics. The period from planting to harvest is only 10 to 12 weeks. Buckwheat often yields a better crop on poor soil than the true cereals. Buckwheat can also be included in an organic crop rotation to disrupt the weed cycle. It can be double-cropped with wheat, and it is popular with beekeepers because the resulting honey has a distinctive flavor.
Use in Poultry Diets

The amino acid composition of buckwheat appears to be nutritionally superior to that of cereal grains, but this has not translated into good performance of poultry fed buckwheat-based diets. Buckwheat contains protease inhibitors and tannin, antinutritional factors that appear to inhibit performance. Buckwheat has some potential as a protein supplement to cereal grains. Buckwheat has a high lysine content, which can compensate for the lower lysine levels common in cereal grains.

Although some research shows that broiler feed can be composed of up to 60% buckwheat with no impact on overall body weight of the poultry, there is a reduction in feed efficiency when buckwheat composes so much of the diet. Diets of animals raised outdoors should not include such high levels of buckwheat. Buckwheat contains fagopyrin, a substance that increases skin sensitivity to ultraviolet (UV) light, leading to sunburns. It is recommended that poultry raised outdoors be fed a diet of no more than 30% buckwheat. As the cost difference between organic corn and buckwheat widens, it becomes more economical to include buckwheat in broiler diets.

[pertorparn]

Så det kan vara många olika råd . Jag är uppväxt med höns i mindre skala alltid gett mest havre för när de fått lite förmycket vete så har det blivit mera hack benägna .

[Karlsdotter]

Jag måste lära mig att länka.  Kopiera kan jag. Googlade 'buckwheat for chickens'.  Bovete ska inte ges i stora mängder till höns - och särskilnt inte om de går ute - innehåller nåt som kan ger dem solbränna.

Det finns andra studier/forskning som säger det rakt motsatta. Att upp till 100% av hönsens foder kan bytas ut mot bovete utan negativa effekter, snarare tvärt om. Värpningen ökade och broiler växte lika fort som de gjorde på annat foder än bovetet

[Permission]

Var får man tag på bovete i storförpackning och vad kostar det kg?

[Karlsdotter]

http://www.wermlands-bovete.se/bestall.html
Bovetet säljs i 2 kg påsar.
Bovetemjöl 38 kr/kg, inkl moms.
Bovete, hela korn, skalat 36 kr/kg, inkl moms.
Tatariskt* bovetemjöl 45 kr/kg, inkl moms.
Bovetekross 34 kr/kg, inkl moms.
Fullkornsbovetemjöl 38 kr/kg, inkl moms.
60 literssäck boveteskal, totalt 390 kr inkl moms och frakt.
Fraktkostnad 95 kr för upp till 10 kg.
150 kr för 11-18 kg fraktvikt.
Faktura via e-post är gratis och pappersfaktura kostar 25 kr.
Kontakta oss för framtidiga beställningar av större volymer eller för andra förfrågningar.

[Permission]

Det där är ju bovete avsett för människor.

Väldigt dyrt dessutom om det ska användas som djurfoder.

[Karlsdotter]

Det är ännu dyrare att köpa som djurfoder eftersom det blir special. Det finns att köpa via nån zooaffär som säljer foder till papegojor.

Och om du tittar på länken så säljs bovetet i större förpackningar efter förfrågan så det är mycket möjligt att köpa billigare om man har djur.

[Permission]

men det blir fortfarande ett huga pris per kg, anledningen till att det är så dyrt som djurfoder är framförallt att den marknaden är minimal.

Skulle jag själv få välja vad jag vill ge hönsen och utan att behöva titta på priset så skulle det vara en blandning av huvudsakligen Majs och Ärtor, men dessa foder är betydligt dyrare.

Jag upplever ett det finns ett litet motstånd mot pelleterade färdigfoder, varför?
Ist för pellets så ger man djuren spannmål som man egentligen inte riktigt vet hur det påverkar djuren.

[Anders S]

Jag upplever ett det finns ett litet motstånd mot pelleterade färdigfoder, varför?

Kan det ha att göra med att det här är ett självhushållningsinriktat forum? 

[sonja på slätten]

Jag tror att det är sojan man vill undvika.

[Harry Tiften]

Jag vill inte bli av med  sojan på slätten.

Harry

[Permission]

Soja är inte helt fel, dock inte oarbetad (hel).

Soja innehåller väldigt mycket fett, vilket i fodersammanhang brukar extraheras bort, när detta är gjort återstår ett bra foder med mycket protein i.
Normalt upphettas detta senare för att få bort en del "antinutritionella" substanser, Sojamjöl är en vanligt förekommande (protein)ingrediens i djurfoder.

[Karlsdotter]

Att få tag i svenskodlad soja går inte. Det blir ju importerat och många gånger gmo.

Är man alternativare kanske man inte vill göda monsanto genom att köpa soja som dessutom odlats och fraktats på oetiskt sätt.
Att odla eget foder till djuren ger bättre och friskare djur, ett renare samvete samt bättre smak

[Permission]

Till hönsfoder så utgår ju sojan antagligen även om man odlar den själv då det är ett fåtal som kan processa den till ett passande foder för höns.

Till människor är det en annan sak.

[sonja på slätten]

Som Karlsdotter skrev,  det är inte sojan i sig som är fel,  det är sättet som den odlas, framför allt all giftsprutning som drabbar  hela omgivningen.

[Permission]

Ja jag förstår det, men som jag skrev.

Även om man odlar sin egen soja (det finns faktiskt också en växande produktion i sverige) så är det inget foder som bör rekommenderas eftersom det först efter en del processande blir lämpligt som foder åt fjäderfä.

De flesta kan inte processa sin egenodlade soja så därför så utgår den i princip ur "självhushållet" om det nu är det som är poängen.

[Karlsdotter]

Nä men det är du som undrar varför vi skriver om havren som alternativ till köpefoder. Du undrar varför vi inte bara köper pelleterat foder och ger våra höns, köpefoder som till stor del består av soja från alla världens hörn.

Har man möjlighet så vill man ha så närproducerat foder som möjligt eller ännu bättre odla sitt foder själv om man har plats.

[Permission]

Jag håller helt och hållet med, jag förespråkar inte Soja (kanske lät så?) däremot vill jag försöka klargöra fodrens olika nackdelar och fördelar eftersom detta verkar vara en ständigt återkommande fråga.

Jag ger mina höns huvudsakligen pelleterat foder av den anledningen att det har den bästa sammansättningen, sen odlar jag även egen spannmål på gården men det finns ett flertal nackdelar med att endast basera deras kost på den spannmål vi odlar.

Prio 1 måste ändå vara att husdjuren får så bra som möjligt (för mig är det så).

[Permission]

Som vi säkert har märkt så är det ju inte helt enkelt att hitta ett bra foder till sina fjäderfä.
Under den gröna årstiden är det väl inga problem då de (antagligen) går ute väldigt mycket, men vintertid är det ju ändå viktigt att man kan hålla en lämplig nutritionell nivå på fodret.

[sonja på slätten]

Det som jag tycker är svårt, är att få till en lagom utfodring under vintern, när jag inte vill att de ska värpa. Ett år gav jag solrosfrö ibland, det var en kall vinter, men då blev de alldeles för feta.

[Permission]

Vi alla har väl olika raser av höns, och det man ska ha med sig är att de flesta har olika ursprung och till följd av det olika metaboliska processer.
Ett bra exempel är ju våra inhemska lantraser och de tämligen nyetablerade "prydnadshönsen" och hönsen som under lång tid använts och brukats för produktionslinjen.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Vi alla har väl olika raser av höns, och det man ska ha med sig är att de flesta har olika ursprung och till följd av det olika metaboliska processer.
Ett bra exempel är ju våra inhemska lantraser och de tämligen nyetablerade "prydnadshönsen" och hönsen som under lång tid använts och brukats för produktionslinjen.

Är det verkligen klarlagt att de har olika matsmältningssystem, eller är det mest en hypotes?

Jag ser ett par problem med den hypotesen. Inte minst att två olika, säg, Kochinuppfödare troligtvis inte kommer mata sina höns likadant. En kanske kör med pellets, en annan med havre och snäckskal, och en trejde kanske dessutom låter sina vara frigående i skogen och ger dem massor matrester.

[Anders S]

Angående sojabönor:
Som människoföda anser jag att trovärdiga uppgifter (samt min egen erfarenhet) säger att traditionella östasiatiska fermentationsmetoder (shouyu, tamari, miso, tempeh, tofu etc) är det bästa sättet att förädla sojabönor och göra dem lättsmälta. Jag börjar då undra om något liknande kunde gälla sojabönor som hönsföda, även om det är stor skillnad på matsmältningssystem. En nätsökning med sökfrasen
fermented soy (poultry|chicken) feed
ger intrycket att det kan ligga något i detta.

[Permission]

Är det verkligen klarlagt att de har olika matsmältningssystem, eller är det mest en hypotes?

Jag ser ett par problem med den hypotesen. Inte minst att två olika, säg, Kochinuppfödare troligtvis inte kommer mata sina höns likadant. En kanske kör med pellets, en annan med havre och snäckskal, och en trejde kanske dessutom låter sina vara frigående i skogen och ger dem massor matrester.

Alla hönsfåglar har i det närmaste samma matsmältningssystem, sen skiljer sig deras metabolism (ämnesomsättning) åt.

det är klarlagt, ja

Jag förstod inte riktigt ditt exempel med kochinerna där

Angående sojabönor:
Som människoföda anser jag att trovärdiga uppgifter (samt min egen erfarenhet) säger att traditionella östasiatiska fermentationsmetoder (shouyu, tamari, miso, tempeh, tofu etc) är det bästa sättet att förädla sojabönor och göra dem lättsmälta. Jag börjar då undra om något liknande kunde gälla sojabönor som hönsföda, även om det är stor skillnad på matsmältningssystem. En nätsökning med sökfrasen
fermented soy (poultry|chicken) feed
ger intrycket att det kan ligga något i detta.

Det finns vissa begränsningar med just Soja(bönan) som foder till höns, största marknaden för sojabönan (likt solros, raps) är att ge fett(olja), sojan innehåller ca 20% fett och oljan utvinns huvudsakligen genom att den antingen pressas ur eller separeras på kemisk väg, efteråt återstår antingen sojamjöl eller "soja-kaka".
Sojan i sig innehåller också en del för djuren antinutritionella substanser, men dessa bryts ner genom att man upphettar materialet, på så sätt ökar användbarheten för sojan som djurfoder.
Det utav sojan som huvudsakligen används som foder åt djuren är resprodukterna efter oljeutvinningen, det är då ett foder rikt på protein och Lysin som kan ges till i princip alla våra husdjur.

Sen finns det i bönan ett antal

[Karlsdotter]

Tror att AndersS syftar på att man själv kan odla sojabönor och bereda dem likt beskrivningen och få ett foder som fungerar åt hönsen.
Det gör det möjligt i så fall att odla soja hemma och kunna utnyttja det till fullo.

Vet att det finns nån gammal tråd om att göra egen sojamjölk här på forumet och att man då också utnyttjade resterna som hönsfoder.

Vill man göra resterna/bönkrosset mer lättsmält så kan man ju bre ut det på en plåt och ställa in i ugnen så det blir upphettat

[Permission]

Så förstod jag det också.

soja är tyvär inte färdigförädlat så at det är svårt att odla det i större delen av sverige, jag skulle rekommendera att man odlar gula ärtor som ligger energimässigt ungefär likvärdigt med sojabönorna men som kan ges som foder obearbetade, går att odla över större delen av sverige dessutom.

[Anders S]

Det finns vissa begränsningar med just Soja(bönan) som foder till höns, största marknaden för sojabönan (likt solros, raps) är att ge fett(olja), sojan innehåller ca 20% fett och oljan utvinns huvudsakligen genom att den antingen pressas ur eller separeras på kemisk väg, efteråt återstår antingen sojamjöl eller "soja-kaka".
Sojan i sig innehåller också en del för djuren antinutritionella substanser, men dessa bryts ner genom att man upphettar materialet, på så sätt ökar användbarheten för sojan som djurfoder.
Det utav sojan som huvudsakligen används som foder åt djuren är resprodukterna efter oljeutvinningen, det är då ett foder rikt på protein och Lysin som kan ges till i princip alla våra husdjur.

Som jag förstår det är lämplig typ av fermentering ett bra sätt att oskadliggöra de antinutritionella ämnena. Några länkarna jag fann med sökfrasen (se ovan) talade om det. Det är också meningen med de traditionella östasiatiska fermenteringarna, som åtminstone för människa lär vara bättre än diverse moderna påfund (som däremot förmodligen är lönsammare och rationellare för livsmedelsindustrin och kanhända foderindustrin). De traditionella metoderna låter sig också utföras hantverksmässigt. Men jag vet inte om det finns någon som är ekonomiskt försvarbar när det gäller djurfoder.

Vilka varianter som blir aktuella om oljan redan utvunnits vet jag inte.

Jag ser sojabönsodling och utfodring med sojabönsprodukter som något som rimligen endast har en marginell roll i Sverige. Men om vi gör djurfoder av sojabönor kan vi överväga hur vi bearbetar dem före utfodring.

[Permission]

Det som är gränssättande för inblandning av soja i färdigfoder från tex lantmänne, svenska foder mm är helt enkelt tillgång och efterfrågan, tillgången på soja i sverige är begränsad så det är helt enkelt billigare att producera färdigfoder med ingredienser som främst produceras i sverige.

på kontinenten är däremot sojafoder betydligt vanligare, men där är också priset på restprodukterna billigare.

Vid dåliga skördar i sverige så ökar även importen av utrikes spannmål och annat, detta för att kunna upprätthålla rätt kvalité över tiden.

[Lise]

Varför inte låta hönsen bestämma?  Ge dom så mycket olika som möjligt på vintern när de inte kan hitta nåt eget ute. Men låta bli blanda ihop allt. När jag gör så då väljer mina hönor att äta (av "torrvarorna") typ 60-70% vete, 20% korn, 20% värpkoncentrat. (härutöver matrester, gräsmattahö, snäckskal, grönkål, rotsaker mm) Hel havre nästan inget och kross blir för dyrt att köpa. De är jättefina i fjädrarna så det verkar inte vara nåt problem med den stora veteandelen.

[Permission]

Har man inte färdigfoder så är det jättebra om man kan pytsa upp majoriteten i egna skålar, det underlättar iaf av hygieniska skäl och minskar spill.

Man behöver egentligen inte blanda in så mycket olika råvaror bara man tillgodoser huvuddelen av hönans behov av proteinerna.
Om man då tex ska se det ur en självhushållningssynpunkt så räcker det med ett fåtal spannmål om de vid sidan om får tillgång till mycket annat.

[Inga-Karin E]

Jag har fått lära mig att det också beror på vad man har för sorts höns. Det låter rimligt att de flesta lantrashönor bör ha mycket mindre "kraftig" foder än vad höns som är framdrivna för att värpa ett stort ägg varje dag behöver. Våra blommehöns har bara fått helsäd i olika blandningar + det som de hittar ute. Det har gått fint. Nu är de inte helt frigående så ofta längre och hönsgården har de ätit rättså ren så nu tänkte vi prova att ge dem lite Plym upptill, och så får de ju maskrosor och annat ogräsrens, och matrester.

[Permission]

Plym är ett jättebra allroundfoder.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Plym? Det var en helt ny, spännande term. Får googla.

[Gilbert]

Plym kostar typ 7 SEK/kg mot kanske drygt 1-1:50/kg för spannmål.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Plym kostar typ 7 SEK/kg mot kanske drygt 1-1:50/kg för spannmål.

Happ, där sket det sig.

[Permission]

Nåja, 4 kr kg ca brukar Plym ligga på.

[Gilbert]

Det måste vara länge sedan du köpte hönsfoder, på Lantmännen och granngården ligger priset över 8 sek/kg.

[Permission]

Jag köpte Plym för ca 3 veckor sen.
Kollade priset häromdagen och då låg det på 4,23 kr kg.

Granngården kan man inte räkna med riktigt, det är en skurkedja, lantmännenprodukterna de säljer lägger de på normalt 100% på priset eller mer.

[Gilbert]

Jag har handlat på Lantmännen i Linköping och de har haft samma pris som granngården.

Har du en länk till det priset?

[Permission]

Nej tyvärr, det går att se på lantmännens hemsida om man är inloggad som kund, priset just nu är också 4,23 kr kg + moms ska tilläggas.

[Gilbert]

Pallpris med max rabatt 5:30 /kg.

Jag tror det är mera realistiskt att jämföra säckpris i butik.

Tidigare nämnde någon att en leverantör var billigare än en annan. En säck kostade mindre och personen köpte alltid den.

Problemet var bara att den säcken var på 15 kg och jämfördes med en på 20 kg.

Per kg var faktist 15 kg säcken dyrare än 20 kg säcken.

Känner att det är samma dribbel med siffror här.

[Permission]

Jag köper iaf Plym av lantmännen 25 kg säck, betalar ca 4 kr kg +moms.

Granngården köper jag sällan ifrån, tycker kvaliten är för dålig och för högt kgpris.