Korna och klimatet

[Anders S]

https://www.cbd.int/agriculture/2011-121/SwedishboardAgriculture2-sep11-sw.pdf
http://www.vxa.se/Om-oss/Vara-tidningar/Notkott/Nyheter/2015/23-Hog-tillvaxt--ar-bra-for-klimatet/

Grund principen är lika för både ekonomi och klimatgaser. Stoppa in tre enheter foder eller kronor i en lantras/extensiv produktion och få fyra tillbaka. Med en modern ras/intensiv uppfödning så stoppas in fem enheter och få sju tillbaka.

Var någonstans framgår detta i de länkade texterna?

Om detta stämmer, så betyder det att anledningen att kornas rapningar kanske har blivit ett klimatproblem inte kan sökas generellt i en ökad intensitet. Om extensiv uppfödning skulle visa sig vara sämre ur klimatsynpunkt, betyder det att det är något fel på extensiv uppfödning? Den står naturen närmare, kan man väl säga. Alltså närmare den typ av idisslare som jorden är van vid och borde tåla. Om man ändå av klimatskäl vill ha bort extensiv köttproduktion borde man rimligen också vilja bli av med vilda idisslare. Skjuta bort alla älgar, rådjur och hjortar så det mest bara blir träd i skogen. Om man nu inte vill göra det p.g.a. något slags naturvårdstänkande, hur ska man då se på jägare som matar viltet? Gör de rätt för att de höjer intensiteten i viltköttproduktionen eller fel för att det blir ännu fler rapande idisslare i skogarna? Detta är mest avsett som illustration hur konstigt man kan börja tänka om man hajpar klimatfrågan så extremt och ensidigt som nu sker på många håll.

Ang. artikeln som nötkött (vxa.se) refererar: Den är lite svårbedömd då jag inte kommer åt den i fulltext.
Det är en av många artiklar inom området. En sammanställning av många artiklar vore kanske lämpligare att läsa för att få överblick.
Men såvitt jag kan se är den stora skillnaden som man funnit i den artikeln att köttproduktion integrerad med mjölk, alltså kött från mjölkproduktionens överflödiga kalvar, är gynnsammare ur metansynpunkt än kött från köttdjur. Detta kan kanske sägas delvis handla om olika intensitet, men också om mycket annat. Mjölkkor är en annan driftsinriktning än köttkor. Mjölk anses dessutom enligt vissa källor vara klimatsmart.
F.ö.: länken från Nötkött/Växa Sverige till Greppa Näringen är fel. Ska vara:
http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2015-03-20-notkottets-klimatpaverkan-har-kartlagts-i-sverige-och-danmark.html

Jordbruksverkets skrift har jag bara börjat läsa. Följande är intressant: ” Skillnaderna mellan normal och grovfoderrik foderstat i mjölkproduktionen är obetydliga när det gäller utsläpp av växthusgaser.”

[Anders S]

http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf

http://www.hasthalland.se/redovisningar/hastsektorns-klimatpaverkan/
Läs hela rapporten i länken

Kan du sammanfatta vad du tycker vi ska läsa och varför?
Länken till rapporten från hasthalland.se är f.ö. fel. Ska vara så här:
http://hs-n.hush.se/dotnet/GetAttachment.aspx?siteid=82&id=8373

[kentaur47]

För den som verkligen är intresserad kan filmen Cowspiracy rekomenderas. Där framkommer mkt intressanta fakta.
Klart det inte är kornas fel. Det är girighetens fel. Vi kan omöjligt konsumera kött på samma sätt som vi gör i västvärlden i längden.
Men vi ska absolut inte skylla på korna. Kor är underbara och två fjällkor står definitivt på min önskelista.

[Anders S]

Hur stark är kopplingen egentligen mellan stor konsumtion av kokött och klimatproblem?

[Anders S]

http://www2.jordbruksverket.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000822/05_Metanproduktion_fr%C3%A5n_djurens_fodersm%C3%A4ltning__Maria_%C3%85kerlind.pdf

Slutsatserna som Åkerlind och Bertilsson drar i den powerpointpresentation som Karlsdotter länkade till går i hög grad i riktning mot ökad intensitet i djuruppfödningen. Se citat:

Vad kan vi göra för att minska metanavgången
• Högre smältbarhet på fodret
– Mera kraftfoder
Bättre vallfoder – Bättre vallfoder
• Högre utfodringsnivå
• ”Preparat”
– Manipulering av mikrober i våmmen
• Fettillsats

Jag undrar om detta är befogat. Den rapport från Jordbruksverket som Tjalve länkade till sa ju t.ex. som jag tolkade det att andelen grovfoder mot kraftfoder inte var väsentlig för koproduktionens klimatpåverkan.

Kanske kan man här också ana en anledning att frågan om korna och metanet har blåsts upp så mycket. Den kan användas för att argumentera för en utveckling som många är negativa till.

[Karlsdotter]

Om kon får mycket grovfoder så bildas det mer ättiksyra i vommen vilket ger mer metan.
Om kon istället ges mer kraftfoder så bildas propionsyra istället vilket ger mer CO2

Det gör att extensivt uppfödda djur ger mer metangas än de som föds upp mer rationellt. Men genom att skörda grovfodret då det innehåller mest näring så minskar man metanproduktionen. Ger man linfrö istället för soja och palmkärnemjöl så får man både en ökning av omega-3 samt en minskning av meatngasen. Även andra helt svenska kraftfoderalternativ ger en bra metangasreducering så det betyder inte att vi ska importera mer soja bar för att sas.

[Anders S]

Ett fodertillskott innehållande oregano har tydligen kunnat reducera metaproduktionen med 40% hos amerikanska mjölkkor. Undrar om det kommer hålla vid praktisk utprovning.

http://news.psu.edu/story/165343/2010/08/26/unusual-feed-supplement-could-ease-greenhouse-gassy-cows

Hur kan det för övrigt fungera med (tillsats av) örtrikt ängshö jämfört med vanligt vallfoder?

[Karlsdotter]

Ängshöet ska slås efter att gräs och örter har blommat över annars så utarmas ängen snabbt. Så det höet blir för fiberrikt och gynnar fel mikroorganismer i kons mage.
Det är ju inte kon som producerar metanet utan de organismer som bor i vommen. Så det gäller att hålla floran där med organismer som då producerar så lite metan som möjligt.

Om kon kan klara sig på 4-5 kg alfaalfa hö så krävs det minst 10 kilo ängshö för samma innehåll av näring. Det ger mer svårsmälta fibrer som ger mat åt "fel" grupp mikroorganismer

[Anders S]

Min tanke var mest som tillskott - krydda a la oregano.

Det beror väl även på ras och avel hur kon smälter grovfoder?

Grovfoder kan ha olika sammansättning. Vanligt vallfoder domineras av växter som förväxer och hårdnar snabbare och i högre grad än än vad typisk ängsflora gör, om jag inte misstar mig.

Har man gjort försök med ängshö och med olika raser inklusive lantraser, där man mätt metanproduktion?

[Karlsdotter]

Aveln kan ge dig en ko som ger mycket mjölk på enbart grovfoder, men den kan inte påverka vilka mikroorganismer som lever i vommen. Som jag skrev tidigare så är det olika mikroorganismer som bryter ner lättsmält foder eller det mer svårsmälta. Och de pruttar olika ämnen.

Man har gjort försök och det har sagts både i denna tråden och i den andra tråden att mer kraftfoder minskar metangasen.

När man tar vallfoder på rationellt sätt så betar man betet då det är max 10 cm och byter fålla inom någon dag man låter inte kon gå där hela sommaren som man gör med det extensiva. Höet ska skördas innan blomning för att hålla mer näring och mindre växttråd. Tvärt emot det gamla då man såg till antal kilo istället, eller som rekommenderas till lantrasdjuren. Ensilage som tas rätt är sällan mer än max 15 cm och kan då ge tre skördar per år. Men många som tar ensilage mer extensivt för grovfoderuppfödda nöt skördar när det är fullt utväxt gräs.

Det krävs alltså mer åker och mer energi i form av traktorkörning för att hålla nere kons gaser, men frågan är hur det ställer sig då man räknar in produktionen av fodret?

[Nils Engelbrekt]

För den som verkligen är intresserad kan filmen Cowspiracy rekomenderas. Där framkommer mkt intressanta fakta.
Klart det inte är kornas fel. Det är girighetens fel. Vi kan omöjligt konsumera kött på samma sätt som vi gör i västvärlden i längden.
Men vi ska absolut inte skylla på korna. Kor är underbara och två fjällkor står definitivt på min önskelista.

En amerikansk sk "dokumentär" är knappast fakta... Filmen har naturligtvis genererat stora pengar till filmskaparen, som många andra profiterar på klimathypen.

Filmen beskriver en storskalig livsmedelsproduktion i ett ökenlandskap, med amerikanska obefintliga miljölagar. Harmoniserar knappast med resten av världen.
Vattnet tas bland annat upp, vilket är förståligt i en öken.

 Ska visst finnas svenska vatten-kött-undersökningar med, dom tar naturligtvis med REGNET SOM FALLER PÅ ÅKER OCH ÄNG och bakar in det i köttet, högst oseriöst och fullständigt vilseledande. 

[Tjalve]

Min tanke var mest som tillskott - krydda a la oregano.

Det beror väl även på ras och avel hur kon smälter grovfoder?

Grovfoder kan ha olika sammansättning. Vanligt vallfoder domineras av växter som förväxer och hårdnar snabbare och i högre grad än än vad typisk ängsflora gör, om jag inte misstar mig.

Har man gjort försök med ängshö och med olika raser inklusive lantraser, där man mätt metanproduktion?

Hittade ingen artikel som beskrev den mirakel utfodringen.
Det är ingen större fysiologisk skillnad mellan raser utan vissa kan äta mer och producerar därför mer effektivt än andra. Det man måste fatta är att det går åt mindre resurser per producerad enhet vid intensiv uppfödning än vid extensiv.
Varför skulle man lägga så mycket tid på mätning av matangas vid alla tänkbara scenarior? Vet man grunden så räcker det eftersom man inte får betalt eller betalar för metangasen.

[kentaur47]

Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.

1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.

2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.

3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.

4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.

5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.

[Ek]

Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.

1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.

2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.

3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.

4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.

5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.

Då gav du precis fem bra skäl att välja svenska nötkött och mejeriprodukter Vattenfrågan anser jag för svenska förhållande vara en ickefråga. Snarare är problemet för mycket vatten. Utan svenska hagar skulle många djur och växter försvinna. Ärligt talat tycker jag hela debatten blir helt skruvad..Jag ska skämmas för att mina kor dricker vatten medans varenda gubbe i stan tvättar bilen varenda söndag. Undrar just hur mycket vatten det går till pooler och gräsmattor på sommarn.

[Karlsdotter]

Det är väl så att vi är på väg in i sci-fi åldern då djuren lever i områden som är farliga att vistas i och maten består av olik färgade piller som innehåller allt vad som behövs av näring. Vi slutar att jobba för att robotar gör allt och vi blir psykotiska apor i bur.

[Anders S]

Jag föreslår att Kentaur läser Gunnar Rundgrens blogg. Här är ett citat som direkt berör det du skriver.

Vi hör ofta att köttproduktion förbrukar mycket vatten. Men vad de flesta inser inte att man då räknar allt regn som faller på betesmarker som att djurproduktionen har ”förbrukat” det vattnet. Kor, getter eller får som betar naturbetesmark i Hälsingland, Namibia eller Montana går på mark som inte lämpar sig för växtodling då den är för kall, för mager eller för torr. Det skulle därför inte bli mer mat för att man tog bort de djuren, tvärtom.

Den stora delen av markanvändningen sker på sådana marginella marker. Svenska hagmarker ökar dessutom den biologiska mångfalden, de minskar den inte!

Men utökningen av betesmark har på senare tid delvis skett i regnskog, vi har sett hur köttproduktionen expanderar i Amazonas, vilket är negativt för biologisk mångfald och växthuseffekten.

Det är här problemet finns. Inte generellt med kreatursuppfödning.

http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/07/de-tomma-kalorierna-ar-de-stora.html

[Tjalve]

Nils Engelbrekt och övriga intresserade. Absolut beskriver cowspiracy storskalighet, så är det. Dock är fokus globalt och handlar inte alls om enbart USA.
Lite fakta, som den som vill och orkar kan kolla upp, men dessa fakta kommer från filmen. ( Förutom att bli berömd har skaparren Kip Anderson, blivit hotad till livet ett flertal ggr, tror t.o.m han blivit utsatt för ett mordförsök). Filmskaparna har hämtat det mesta av sina fakta från FNs livsmedels och jordbruksorganisationen FAO.

1: Det krävs 3000 l vatten för en vanlig burgare på Mc donalds.

2: 45% av all landmassa används till storskalig boskapsuppfödning.

3.Varje dag utrotas 110 olika arter av djur o insektsarter för att göra plats för uppfödning av kor.

4: Kött och mjölkindustrin använder 1/3 del av den totala mängd vatten som konsumeras.

5: Varje Sekund skövlas 4-8 kvm kilometer regnskog. I första hand för att göra plats åt boskapsuppfödning.

Det är tydligt att många vill misskreditera kor och lantbruket som helhet. Här är en artikel som behandlar vattenförbrukning och kor: http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten
Mer korrekt 292 l vatten för ett kg kött. 

[Skogsvilde]

Det är tydligt att många vill misskreditera kor och lantbruket som helhet. Här är en artikel som behandlar vattenförbrukning och kor: http://www.lantbruk.com/debatt/pinsamt-om-kor-och-vatten
Mer korrekt 292 l vatten för ett kg kött.

Sedan skall man oxå vara medveten om att det mesta av vattnet kommer tillbaka bärandes på nya näringsämnen.

[Anders S]

Hittade ingen artikel som beskrev den mirakel utfodringen.

Nej, det verkar tyvärr tunnt. Det finns en del information om man följer länkarna på sidan jag länkade till, men jag hittar inget publicerat. Det påstås finnas en institutionsrapport, men jag har ännu inte hittat den. Så det är tydligen ingen succé ännu.

Det är ingen större fysiologisk skillnad mellan raser utan vissa kan äta mer och producerar därför mer effektivt än andra.

Och var finns detta publicerat?

Det man måste fatta är att det går åt mindre resurser per producerad enhet vid intensiv uppfödning än vid extensiv.

Det är oklart för mig i vilken grad det material du länkat till stöder detta. Vänligen klargör var i detta material du finner stöd för detta generella påstående.

Dessutom, som redan sagt, kan det du hävdar i så fall frita det intensiva lantbruket från misstankar i just detta fall, men det betyder inte att nu måste lantbruket drivas ännu mer intensivt. Anklagelserna mot extensiv boskapsuppfödning vilar på lös grund. Den är bara en fortsättning på den idisslarekologi som jorden är van vid och bör tåla. Problemet bör sökas någon annan stans.

Varför skulle man lägga så mycket tid på mätning av matangas vid alla tänkbara scenarior? Vet man grunden så räcker det eftersom man inte får betalt eller betalar för metangasen.

Kraven på klimatanpassning för lantbruket ökar. Det kan leda till jättestora kostnader för lantbruk, naturvård, m.m. om det blir fel. Det är väl skäl nog att undersöka ordentligt?

[Anders S]

Kor och andra idisslare har funnits länge. De och deras utsläpp av gaser hör till planeten Jorden. Jordens ekosystem är rimligt att döma vana vid och anpassade till dem. Om de nu blir till ett problem ur klimatsynpunkt, så beror det knappast på att det finns kor eller att de rapar metan när de idisslar. Det måste rimligt att döma bero på något av följande:
1. Det finns mycket mer kor än förut. Detta kan i så fall föras tillbaka på att det finns mycket fler människor och att vi äter mer kött. Alltså befolkningsökning eller om man så vill överbefolkning, samt hög köttkonsumtion, i en del fall klar överkonsumtion.
2. Korna avlas och fodras på ett annat sätt än förut. De drivs hårdare. Foderstaterna komponeras annorlunda. Samma sak gäller deras foderväxter, som övervägande avlas för stor produktion och hög halt av enstaka prioriterade näringsämnen, samt gödslas med konstgödsel i (vad jag uppfattar, inte minst globalt) ökande grad. Det förefaller rimligt att en del av detta kan leda till ökande problem med utsläpp av växthusgaser, bl.a. direkt från korna.

Vad gäller kornas klimatpåverkan och i synnerhet problem med denna, så borde man inrikta sig på sådana bakomliggande orsaker. Att fixera sig vid att korna rapar metan verkar mest vara fördummande och vilseledande.

Jag har inte ännu hunnit sätta mig in i alla detaljer. Här resonerar jag i stället helt allmänt. Jag saknar den här typen av överväganden i den rapportering jag tagit del av.

Jag kom på ytterligare en möjlig anledning att idisslarnas metanproduktion förefaller ha blivit ett problem. Det kan vara så att Jorden sedan en tid belastas kraftigt med extra växthusgaser från eldning av fossila bränslen. Och då blir det för mycket. Varje del i kakan blir då suspekt. Men varför kasta extra mycket misstankar mot en naturlig process som (i huvudsak) sedan årmiljoner tillhör en fungerande balans i ekosfären? Är det inte främst nytillskottet från fossileldningen som stör balansen?