Planering för vårens avläggor

[christelle]

Dags att börja fundera på vilka samhällen som ska delas till sommaren. Behöver lite hjälp att värdera samhällena eller ja, om det nu går att värdera utifrån nedanstående observationer?
Jag är inte ute efter svärmtröga eller supervänliga bin, jag vill ha avläggor på de bin som finns här och som är vana med denna miljö och framförallt mig.
Vilka har de bästa förutsättningarna att vara friska, ge bra med honung och överleva vintrarna?
 
Samhälle som inte klotar ordentligt under vintern?

Sh som knappt har någon dödlighet vintertid?

Sh som städar kontinuerligt även vintertid?

Sh som har relativt rena bottnar? Sh som har många döda bin på bottnen?

Sh som i stort sett sitter still hela vintern?

Sh som gör av med mycket litet vintermat?

Sh som gör av med "normal" mängd vintermat?

Sh som tagits som svärmar i hemmabigård? Som svärmar från annan bigård?

Sh som klotar längre på våren även efter att de rensat?

Sh som går ut direkt på våren när pollen finns?

Sh som sitter längst bak i kupan kontra sh som sas sitter mitt i kupan under vintern?


(Har 100 % överlevnad på de fyra vintrar jag haft bin, vet dock inte vad det exakt beror på).

[Thomas_]

Dags att börja fundera på vilka samhällen som ska delas till sommaren. Behöver lite hjälp att värdera samhällena eller ja, om det nu går att värdera utifrån nedanstående observationer?
Jag är inte ute efter svärmtröga eller supervänliga bin, jag vill ha avläggor på de bin som finns här och som är vana med denna miljö och framförallt mig.
Vilka har de bästa förutsättningarna att vara friska, ge bra med honung och överleva vintrarna?
 
Samhälle som inte klotar ordentligt under vintern? ABSOLUT INTE!

Sh som knappt har någon dödlighet vintertid? Ok.

Sh som städar kontinuerligt även vintertid? Nej, de ska sitta i klot då.

Sh som har relativt rena bottnar? ABSOLUT! Städiver är A och O i avel, det ger friska samhällen!

Sh som har många döda bin på bottnen? Beror på vad som är många.

Sh som i stort sett sitter still hela vintern? ABSOLUT, JAAA!

Sh som gör av med mycket litet vintermat? ABSOLUT!

Sh som gör av med "normal" mängd vintermat? Ok.

Sh som tagits som svärmar i hemmabigård? ABSOLUT INTE!!!!

Som svärmar från annan bigård? ABSOLUT INTE!

Sh som klotar längre på våren även efter att de rensat? ABSOLUT!!

Sh som går ut direkt på våren när pollen finns? ABSOLUT!

Sh som sitter längst bak i kupan kontra sh som sas sitter mitt i kupan under vintern? INGEN BETYDELSE!


(Har 100 % överlevnad på de fyra vintrar jag haft bin, vet dock inte vad det exakt beror på).

[olof]

Vill man använda sina egna bin så får man fundera ut en strategi.

Avkastningen är en mycket god indikator på hälsotillståndet så att inte bry som om ifall man får någon honung gör det bara mera komplicerat.

Själv har jag använt försommarens tillväxt och avkastning som mått, t.ex. välj det samhället som dragit in mest honung 1:e juni. Öppna och kolla igenom ynglet, om det finns svärmceller eller har dött yngel (*) eller har dåligt temperament går det bort och du kollar istället på det som dragit in näst mest honung osv.

* Dött yngel kan vara massor av olika orsaker och dels vill man inte avla på dålig motståndskraft och dels vill man inte avla på de som inte städar bort dött yngel. Såklart kallar du på bitillsynare om du misstänker AY.

[christelle]

Tack för svar  Fick lite mer att grunna på tex värdering genom honungsmängd vilket jag inte ens funderat på   

[Thomas_]

Avkastningen är en mycket god indikator på hälsotillståndet så att inte bry som om ifall man får någon honung gör det bara mera komplicerat.

Det är i och för sig ett riktigt påstående, men jag vill hävda att avkastningen kommer på köpet om städiver/utrensning är god. För mig är utrensningsförmågan viktigare än avkastningen. (det är möjligt att jag ser det så i min biodling, eftersom vi i vår Avelsklubb ligger i landets absoluta toppskick gällande honungsskördar överlag, och jag således inte "behöver" ha avkastningen högt upp på kravlistan)

[Små]

... att avkastningen kommer på köpet om städiver/utrensning är god

Så kan det förstås vara, men om honungsproduktionen är hög har allt annat också fungerat bra. Tvärtom är inte lika säkert.

[Thomas_]

Så kan det förstås vara, men om honungsproduktionen är hög har allt annat också fungerat bra. Tvärtom är inte lika säkert.

Nu är det ju allmänt känt att en bigårds yttre förutsättningar genererar samma totala kilo honungsskörd sett över flera års snitt, oavsett antalet bisamhällen. (Ren slättbyggd undantagen) Med andra ord - har man 7 eller 15 samhällen på en plats, så får man samma totalskörd för bigården ändå år efter år. Med ert resonemang måste man då samtidigt se till att ge bisamhället minimal konkurrens från andra kupor för att utvärdera vilket som ger högst avkastning och således är värt att avla på.

[Små]

Nu är det ju allmänt känt att en bigårds yttre förutsättningar genererar samma totala kilo honungsskörd sett över flera års snitt, oavsett antalet bisamhällen.

Jag undrar om det kan vara allmänt känt, eftersom det knappast kan vara så. Prova att lägga till ett par kupor på varje bigård. Har man nått optimalt antal för den platsen, t ex 20, så går visserligen genomsnittsskörden per kupa ner något, från t ex 40 kg ner till 38 kg men skörden per bigård ökar ändå från 800 till 836 kg

[Thomas_]

Fråga valfri yrkesbiodlare. Skörden i ditt exempel hade blivit 800kg totalt oavsett antal samhällen sett över en 5-10 års period. Inte en ökning.

[Små]

Det skulle ha kunnat vara så, om växterna hade haft bara en viss bestämd mängd nektar, och om bina hade haft ett begränsat utrymme att flyga på.

[Små]

Men även om man lägger till två bikupor på en bigård och får mer honung totalt så är det inte säkert att man tjänar på det. Jag tror att det är det ni yrkesbiodlare menar. Ligger man på 40 kg i genomsnitt men de två nya ger kanske bara 18 kg eftersom skörden i de andra minskar så ligger man kanske nära vad som är lönsamt, det kostar ungefär 12- 18 kg att hålla igång en bikupa. Särskilt om man har möjlighet att placera de två nya kuporna i en annan bigård istället, där de ger mer.

[Thomas_]

Men även om man lägger till två bikupor på en bigård och får mer honung totalt så är det inte säkert att man tjänar på det. Jag tror att det är det ni yrkesbiodlare menar.

Nej det får man inte, utan just det faktum att en bigård ger ett konstant skördeutbyte år efter år, oavsett antal samhällen, sett över en 5-10 års period är faktum. Färre samhällen med samma skörd är mer rationellt dessutom.

[christelle]

Nej det får man inte, utan just det faktum att en bigård ger ett konstant skördeutbyte år efter år, oavsett antal samhällen, sett över en 5-10 års period är faktum. Färre samhällen med samma skörd är mer rationellt dessutom.

Smartast då att ha många och utspridda bigårdar så alla sh ges möjlighet till maxad honungsproduktion?
Om en ser till grödorna så torde väl närhet till tex raps ge mer honung åt fler samhällen så det kan ju inte stämma att mängden alltid blir densamma i samma bigård oavsett antal sh. Det kanske är så att det är goda och dåliga år som till slut tenderar att sas jämna ut sig honungsmässigt?

[Små]

Många biodlare placerar ett bestämt antal, t ex 12. Men enda sättet att ta reda på hur många kupor en plats kan bära är ju att lägga till ett par varje år, tills dess att man ser att det inte lönar sig längre. Då tar man bort de två sista. Jag menar att ekonomisk lönsamhet är inte samma sak som att man har nått en punkt där bigården ger lika många kg honung oavsett hur många kupor man har där. Det är omöjligt. Antagligen missförstår vi varandra. När du säger "skördeutbyte" menar du kanske inte antal kg utan överskottet

[Thomas_]

Smartast då att ha många och utspridda bigårdar så alla sh ges möjlighet till maxad honungsproduktion?
Om en ser till grödorna så torde väl närhet till tex raps ge mer honung åt fler samhällen så det kan ju inte stämma att mängden alltid blir densamma i samma bigård oavsett antal sh. Det kanske är så att det är goda och dåliga år som till slut tenderar att sas jämna ut sig honungsmässigt?

Exakt så i smart biodling!

I ett blandat odlingslandskap påverkar inte rapsodlingarna snittet på honungsskörden över 5 års tid för en specifik bigård. Därför skrev jag tidigare i tråden att endast ren slättbygd är undantagen i resonemanget.

Normalt sett så är det just på slätten samhällen flyttas ofta, delvis av samma anledning.