Men tänk nu lite logiskt.
Oavsett vad man tillverkar en plastpåse av, så verkar det här inte vara en plastpåse för förvaring, utan snarare en påse för att bära hem saker i.
Eftersom den uppenbarligen reagerar på fukt genom att brytas ner, så kan man bara stoppa in väldigt torra saker i den, och ha den i en torr miljö, annars kommer den att gå sönder (=brytas ner).
Den bryts också ner väldigt snabbt enligt påståendena, t.o.m. snabbare än papper, vilket gör mig väldigt skeptisk till nyttan med denna plast.
Om den inte tål fukt, och likt papper kan ätas av t.ex. larver och andra småkryp, vad skiljer den då mot papper?
Jag kan förvara torra saker i torr miljö, med miljövänligt papper runt, whats the point med det här materialet?
Sedan verkar råvarorna vara lite märkliga, svårodlade grönsaker?
Det finns idag, att köpa i närmaste butik, plastpåsar avsedda för att fungera som soppåsar i en plast tillverkad av majsstärkelse, eller även av potatisstärkelse. Inte en jättestark plast, men OK för att förvara mjuka torra saker som kläder i, att svepa om sådant där som "står långt inne i skåpet" och sällan används, korttidsförvara (några dygn) fuktiga matvaror som grönsaker eller bröd och att använda som soppåse.
Naturligtvis är dessa påsar komposterbara, men det tar lite längre tid för dem att förmultna.
Utveckling och forskning runt plaster/konstmaterial från förnyelsebara råvaror pågår för fullt. Olika plaster behöver ha olika egenskaper beroende på vad de ska användas till.
Det är väldigt viktigt att se till miljöeffekterna i HELA livscykeln hos plaster/konstmaterial, inte bara att fokusera en enda egenskap.
I Sverige har vi goda möjligheter att ta fram bra plaster/konstmaterial, baserat på skogsråvara. Stora delar av Sverige passar i många stycken bättre för att producera träd, än för att odla mat. Låt oss då använda de marker som är lämpliga för träd, till träd, och dem som är lämpliga för mat till mat.
Att göra konstmaterial huvudsakligen baserat på sådant som måste odlas på åkermark där även människomat kan odlas är minst sagt tveksamt, även om biprodukter (t.ex. fibrer från sockerutvinning, stärkelse från industripotatis) kan behövas som komplement.
