Genus är ett akademiskt begrepp för det som tidigare kalladesför könsroll. Enligt genusvetskapen har människan ett biologiskt kön och ett socialt konstruerat genus. Enligt samma vetenskap är även större delen av de egenskaper vi förknippar med manligt och kvinnligt konstruktioner i vilken den så kallade könsmaktordningen tydliggörs, dvs det patriarkala undertryckandet av kvinnan.
Så när vi nu skall laga mat kvinnligt undrar jag iom vi skall göra det med murran eller den sociala konstruktionen?
Jag tror att jag förstår tillräckligt bra vad genus betyder. Samtidigt tror jag då nu att din ursprungliga fråga är ett villospår. Anna-Maj menar inte med "på kvinnligt vis" att det har något med kön eller genus att göra. Hon menar att vi bör odla och hushålla på ett sådant sätt att det är i harmoni med naturen och dessutom närande för den. Vi kan med andra ord tillföra något till naturen med vårt kvinnliga vis. Precis som ett barn närs av sin moder, både genom modersmjölk och genom andra sätt som värme, omtanke, närvaro osv.
Detta ska ses i motsats till det "manliga" som har en mer utsugande och beräknande attityd i det här sammanhanget. När vi odlar på det manliga viset blir jorden utblottad och död i slutändan även fast den tycks vara levande, men endast artificiellt, tekniskt som ett missfoster eller monster.
Jag köpte en blomkål för någon vecka sedan på Lidls, det tyska mathuset i Sverige, och det var billigt, 7 kronor per kilo. Och den var massiv och gigantisk, som den skulle sprängas av sin egen växtkraft. Jag såg den som en symbol för den "manliga" odlingen. Efter några dagar hade jag tröttnat på dess artificiella vitalitet.
Efter att ha skrivit allt detta inser jag ju att du måste ju redan veta allt detta, och din fråga är mer av retorisk natur för att en nybörjare ska kunna få vara med också.
