1) Ju större desto bättre, om du inte kan få till en flyttbar inhägnad. De kommer nog ha tid att böka upp vilket inhängnad du än bygger till dem, så det beror väl mest på hur mycket bökning du står ut med...
Kör du någon flyttbar elstängselvariant (plast- eller metallstolpar till tråden) så kan du ju komma undan med rätt liten inhängnad om du flyttar den ofta. Tänk på att grisarna antagligen aldrig varit utsatta för eltråd förut, så de kommer behöva stängseltränas. Bygg någon slags liten hage av ordentligt staket med eltråd på insidan, så lär de snart fatta att man inte kan gå genom eltråden hur som helst.
2) Tja, så att båda får plats samtidigt. Det finns ju minimikrav på vilka utrymmen djur ska ha, men vet faktiskt inte exakt hur detta appliceras på utegrisar.
3) Djur för livsmedelsproduktion får väl inte ges några animaliska produkter som grundregel, sedan finns vissa undantag. Har jag för mig, i alla fall. Jag tänker inte uppmana dig eller någon annan att bryta mot lagen, men det är nog få som har egna höns eller grisar som bryr sig ett jota om den lagen. Jag skulle, oavsett om det var lagligt, inte ge några animaliska produkter med ursprung i utlandet. Man vet aldrig vad de har för sig där. Grönsaker och frukt som du inte själv vill äta är väl ett safe bet, bröd och andra snabba kolhydrater ska man vara försiktigare med. Men moderna raser klarar nog att klämma i sig hyfsat mycket högenergifoder utan att bli alltför feta. Det används ju melass och liknande i vissa sammanhang, i alla fall utomlands. Och jag har varit med om grisar som fått överbliven glass som energifoder. Beror på grisarna. Egentligen kan man nog ge dem nästan vad som helst (inom rimliga gränser) utan några negativa hälsoeffekter, om man tycker att ens eget omdöme står över lagen. Kött äter grisar till exempel gärna, det är risken för smittspridning som är kruxet. Krossat korn är bra basföda för grisar, ofta ingår också rågvete. Som proteinfoder brukar man inom grisproduktionen ha koncentrat som oftast innehåller huvudsakligen soja. Åkerböna och rapskaka är vettiga inhemska proteintillskott.
4) Eltråd är väldigt effektivt. Två trådar brukar räcka, till vuxna djur till och med en enda. Två eller tre är väl att rekommendera, höjder kan du säkert googla fram. Understa tråden kanske 15cm från marken och översta 40. Vuxna djur håller sig innanför en enda tråd på 30cm höjd. Tillväxtgrisar är svårare, de hoppar och har sig (fast de får stötar!). Att gå med spett och stolpa för några sommargrisar kan vara överdrivet, och om du använder plast- eller metallstolpar kan du lättare flytta hagen om du vill eller det behövs. Jag har haft någon id´e om att spänna upp trådarna med gummistroppar runt träd som jag aldrig sett i praktiken, men jag tror att det skulle funka bra.
5) Fråga den du köper grisarna av. Ofta har de väl vaccinerats mot vissa sjukdomar redan som små. Gyltor och suggor ska ju vara vaccinerade mot parvovirus, sen finns också rödsjuka och säkert hundra sjukdomar till som jag skulle bli tvungen att slå upp för att kunna berätta något om.
Antar att du ska köpa s.k. tillväxtgrisar, alltså avvanda kultingar i 20-kilosklassen. Då är ju galtarna kastrerade sedan länge, så det ska du ju inte behöva tänka på. Kan du få gyltor så kör på det, de växer aningen snabbare än kastrater. Medan grisarna är små kan man ge dem fri tillgång på foder, men de sista månaderna innan slakt blir de lätt feta om man inte kontrollerar födotillgången. I större besättningar fodrar man tillväxtgrisar/slaktsvin mindre mängder flera gånger per dag för att öka konsumtionen; grisarna tävlar med varann för att om maten och äter mer. Fri tillgång kan faktiskt minska konsumtionen (och därmed tillväxten) jämfört med denna metod. Men kolla upp hur länge innan slakt du måste ge kontrollerade givor!