Fast det är ju stor skillnad på lugn och tam också. Jag tycker mina, åtminstone den ena, australorpen är lugna, likaså sussexen, men de är inte direkt tama utan lite försiktiga och skygga.
Våra brun lohmann satt i knät på barnen efter bara ett par dagar hos oss, då kom de direkt från en sådan där uppfödning och hade säkerligen inte blivit mycket hanterade.
Leghornen är flaxiga och hjälp-kom-inte-och-ta-mig utom en av dem som alltid sätter sig på armen när man kommer med mat. Tuppen är inte särskilt skraj heller, mer än att han är rätt hispig som tupp, springer runt, kollar här, kollar där, vaktar lite, visar lite gott, sätter på lite, med snygg dans till, men väldigt splittrad och liksom lite nervös att inte vara till lags, lite mellanchef som han är...
Blommehönsen är tama men på sina egna villkor, tuffa höns som inte tar nån skit!