Odla stor potatis

[Transport]

Hur gör dom som odlar stora bakpotatisar?
Svårt att hitta entydlig information om detta.
En del säger sorten.
Andra säger gödning.
Vissa säger små sättpotatis.
Någon säger stor sättpotatis.
En säger stort mellanrum mellan potatisarna.
Somliga säger skörda sent.

Hur gör man för att få så stor potatis som möjligt.

[Lena III]

rätt sort, stor sättpotatis, långt emellan och sen upptagning 

[sɹǝpuɐ]

Gott om plats håller jag med om.

Om det blir många potatisar så blir de små. Om det blir få blir de större. Under förutsättning att det är bra förhållanden i övrigt.

Hur många potatisar det blir beror delvis på hur många "ögon" potatisen har. Få ögon, få potatisar och troligen stora. Det kan man fixa genom att dela sättpotatis och sätt glest. Eller genom att helt enkelt skära bort ögon och sätta glest.

[Ex.]

Ja, man ska ha små potatisar som ger få knölar, och sätta med större avstånd.

Sort får man ju se till att välja en som verkligen blir klar vid ungsbakning, och förr var det ju King Edward som gällde ,men nu har dom nog tagit fram nya som funkar.
Att ha en som tar 3 timmar i ugn för att bli klar, och ändå inte är ordentligt mjuk, är ju ingen hit.

Sen är det ju det här med bladmögel... Ska dom växa och bli stora måste blasten vara frisk hela hösten...

[christelle]

Har använt stora Asterix som bakpotatis sen nåt år tillbaka och den är både godare och smakrikare än de köpta bakpotatisarna. Vad det beror på är oklart men kanske för att den egenodlade Asterixen är obesprutad, inte har lång lagringstid, inte har transporterats eller nåt annat positivt i hanteringen som påverkat smaken.
Den odlas på grundgödslad (hästgödsel/torv) ganska djup jord, förgros inne, normalt rad- och plantavstånd, kupas x flera och en och annan övervintrar varje år i jorden och ger ofta en mycket bra skörd sommaren efter sättningen.

[Ex.]

Hur gör du för att få Asterix färdig i ugnen?

Att göra gratäng på den är ju hopplöst.. stenhård även efter 1 timme..

[christelle]

Hur gör du för att få Asterix färdig i ugnen?

Att göra gratäng på den är ju hopplöst.. stenhård även efter 1 timme..

Innan jag bakar dem skär jag ett kryss i varje potatis med en vass kniv och skär igenom hela potatisen tills knivspetsen stöter mot underlaget, brukar sen lägga dem på en saltbädd så de kommer en bit, om än liten, upp från underlaget.

[Anders S]

Rosamunda och Matilda brukar jag ha när jag gör potatis i ugn, men jag gör klyftpotatis eller vad det heter. Jag skär klyftor eller bitar och steker dem i långpanna, gärna ihop med lök. Rosamunda och Matilda är mjöliga och kan bli stora så de är nog bra att baka. Sen finns kanske andra sorter som är ännu mer utpräglade bakpotatisar.

Sen skörd stämmer på sätt och vis: plantan behöver ha blasten kvar länge (4 månader?). Då kan man skörda när blasten börjar ge sig.

Stora sättpotäter med få ögon är kanske en idé. Men få ögon lär vara viktigare än stora sättor.

[lilla e]

Gödsla när den har bildat småpotatisar, väldigt små. Gödslar man för tidigt så bildas många potatisar och näringen räcker troligen inte till för att de ska bli stora.

[Anders S]

Det låter som du menar konstgödsel. Jag funderar på vad som funkar ekologiskt. Kanske nån sorts ekologisk konstgödsel, som jag inte är insatt i eller helt simpelt torkad hönsgödsel, men vad blir det för kvalitet? Kanske väl omsatt gödselvatten eller kompostte. Kanske mogen smulig kompost som sprids direkt före kupning (så den myllas). Kanske täckodling som är så sammansatt att täckmaterialet börjar brytas ned på allvar och ge näring en bit in på säsongen, men det blir ingen precision.

[lilla e]

Det spelar ingen roll vilket ursprung gödseln har utan hur kvävet är bundet. Hönsgödsel eller urin tror jag ger kväve i lättlöslig from som växterna snabbt kan ta upp. Använder du dynga från andra djur och med strö så måste den komposteras minst ett år för att ge ifrån sig mer kväve än vad som krävs för att bryta ner den (så att näringen kan tas upp av växterna).

[Anders S]

Jag är med på det men jag skulle tro att det blir en kvalitetsskillnad beroende på gödselmedel. Det är skillnad på att ha allt kvävet lättlösligt eller att det till stor del är relativt växttillgängligt men inte så mycket lättlösligt. Den första varianten finns i konstgödsel (kanske med något undantag), och i varierande omfattning i färsk gödsel utan för mycket strö, särskilt i hönsgödsel. Jag vet inte hur det är med urin, men den är nog mer lättlöslig än fastgödseln.
Den andra varianten finns i komposterad gödsel. Där är kvävet fastare bundet och frigörs efterhand. Men i mogen kompost har kolrikt material brutits ned och konsumerar inte kväve. Kolet har delvis bränts bort, delvis förenats med kvävet i relativt stabil humus.
Den första varianten kan ge en kvävechock, den andra en mildare effekt.
Sen kanske andra ämnen än kväve och gödselns mikrobiologiska innehåll spelar en roll också.

[Anders S]

Forts:
Men hur det nu än är med dessa detaljer så är det intressant med en metod till om man vill få stora potatisar: genom att gödsla i rätt tid. Ska man gräva upp några plantor för att se när det är rätt tid för att gödsla, eller kan man se det ändå?

[rastafari]

Har odlad Asterix i en blandning av tång och vass . Ingen jord alls.
Skördade sent . De blev enorma .
Har sparat till utsäde för kommande odling i samma stil .

[poze]

i min leriga jord så har jag kört upp en fåra som blev som ett dike av armerad betong.., sättorna täcktes med kompost och ensliage, kupades efter midsommar vilket gjorde att det blev bara 3-4 potatisar på 600-1000g per planta. där jorden var i bättre kultur och där det också var möjligt att kupa med befintlig jord vart det "normala potatisar" 10-20 st (kanske 2-3kg per planta)

efter 3 år med samma resultat är min lekmannaslutsats att under vegetativa tillväxten skall det vara dåliga förhållanden så att få anlag sätts för att sedan under sensommar/höst ges bättre förutsättningar (som redan nämnts men i tråden). har inte spelat någon som helst roll på storlek på sättpotatisen allt från små eller delade till gigantiska sättor ger samma mängd ungefär

ensilage och klipp från vall/gräsmatta/gröngödsling har fungerat i 7 år (från förra gården med lättare jord) med kokfasthet, hållbarhet(över året ibland)  och smak.. odlar mellan 300-500 kg per år..

[ullad]

Har blivit lärd att små sättpotatisar ger få men stora potatisar medan stora sättpotatisar ger många små.
Man kan även dela stora sättpotatisar bara det finns något "öga" kvar på varje bit.
Lycka till!

[hjärtstilla]

sätt potatisen glest, ta nån sort som är bra på att bli stora men ändå goda och som tål bladmöglet bra, en sort som jag odlat som kommer från ungern, den heter Sarpo Mira, det kan bli stora potatisar av dom vit/ljusgult kött om du endast gödslar med gröngödsling. så hinner dom växa sakta och bli stora, lätta att förväxla med Asterix då dom har liknande skalfärg, det finns  även en udda sort som heter Kalmar Röd, den brukar få lång blast, men brukar överleva bladmögeln bra
lycka till /vänliga potatishälsningar från Hjärtstilla

[stenorebro]

Instämmer med förgående. Viktigast är sort, mycket utrymme, både på bredden och gradvis kupninng. Inte för tung/tät jord, gärna mycket kompost eller halvkomposterat material och bra bevattning. men var lite försiktig med det. Mycket vatten befordrar bladmögel. Storleken på sättpotatisen tror jag inte på verkar, Däremot förgroning, vilket ju ger längre växttid.

[bo_i_dala]

Hej!

Små sättpotatisar (eller delade stora) ger få men stora knölar- och vice versa!

mvh/bosse

[kurt]

Hushållningssällskapet i Halland har experimenterat med odling av bakpotatis i många år, kontigt nog nämner inte de storleken på sättpotatisen, men vad vet väl Hushållningssällskapet  om odling? I stället fokuserar de på förgroning, utrymme och kvävegödsel vid rätt tillfälle.

http://www.vaxteko.nu/html/sll/spor/potatisodlaren/PON98-1/PON98-1B.HTM