Skogspraktikan - en bok om naturnära skogsbruk!

[lottalotta72]

Hej

I våras berättade jag här i Skogsbruksforumet att vi startat crowdfunding för att kunna ge ut vår bok Skogspraktikan. Vi fick inte tillräckligt (tack ni som bidrog!!) och nu finns boken!

Naturnära skogsbruk innebär bland annat att man slutar röja, kalhugga och markbereda. Insatserna minimeras och skogen tillåts göra merparten av arbetet på egen hand. När träden själva får avgöra om och var de vill växa – då hamnar rätt träd på rätt plats och mångfald, god ekonomi och vacker natur kan uppnås parallellt, på samma mark.
       
Naturnära skogsbruk ger mer varierade skogar och innebär mindre risk för stormskador och storskaliga angrepp av skadeinsekter. Det medför också att skogarnas naturliga dynamik bevaras, liksom ekologiska och sociala värden.
       
I boken ger vi både fakta, argument och handgripliga råd. Den finns att köpa på de vanliga nätbokhandlarna (vi har skickat ett ex för påsyn till Alternativ.nu också, och hoppas att den kommer in i sortimentet här!).

[andtol]

Vi fick inte tillräckligt (tack ni som bidrog!!) och nu finns boken!

Inte?

Eller fick ni tillräckligt?

[sɹǝpuɐ]

Jag gissar att det är en smartfån med autokorrigering som varit framme.

Och att:

Vi fick inte tillräckligt (tack ni som bidrog!!) och nu finns boken!

Skulle vara:

Vi fick in tillräckligt (tack ni som bidrog!!) och nu finns boken!

Låter som en intressant bok...

[torpjens]

Låter som en intressant bok...

Det är den. Inte stor och tjock men lättillgänglig och tänkvärd.

[lottalotta72]

Inte?

Eller fick ni tillräckligt?

Hmm, ja datorer är luriga. Vi fick IN tillräckligt! 

[Anders S]

Var kan man köpa boken?

Vad är skillnaden och likheten mellan "naturnära skogsbruk" och kontinuitetsskogsbruk?

Lotta, du startade en tråd när du annonserade att ni sökte stöd för boken. Den tråden har levt vidare. Läs gärna den och kommentera där:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=166032.0

[lottalotta72]

Boken går att köpa via Bokus och Adlibris och ska gå att beställa hem till de flesta vanliga bokhandlar också!

Tack för tipset, jag går in på den andra tråden också.

[lottalotta72]

Naturnära skogsbruk är en form av kontimuitetsskogsbruk, dvs kontinuitietsskogsbruk är ett samlingsnamn för alla sätt att bruka skogen som innebär att du alltid har skog kvar på din mark.

[sɹǝpuɐ]

Har skummat igenom boken nu, och kommer att läsa igenom den mer ordentligt under julen. Verkar vara en mycket trevlig bok som nog kan ge mig mer än lite substans bakom mina egna funderingar kring hur jag vill sköta min skog.

Det hade varit intressant att se några konkreta exempel på hur en befintlig skogsbruksplan hade kunnat göras om till en mer naturnära skogsbruksplan. Hur en "alternativ" skogsbruksplan kan se ut.

Kanske belysa möjligheten till att sköta skogen med många små åtgärder som självverksamma ofta kan hantera på ett rimligt sätt, istället för få mycket stora åtgärder som man måste leja bort.

I traditionella skogsbruksplaner så handlar det ju mycket om att planera in avverkning, markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning igen, per skifte. I praktiken handlar det för många om att översätta en sådan befintlig skogsbruksplan till något annat för att komma närmare naturnära skogsbruk. Kanske mål per skifte baserat på förutsättningar som marktyp, näring och fukt, skötselåtgärder för att komma närmare målet. Och sedan åtgärder för att behålla och förbättra. Praktiska metoder för att uppskatta befintlig volym och mäta och följa upp förändringar över tid. Hur man ser att man måste ändra mål, när utvecklingen inte går åt det håll man trodde.

Kanske hur man gynnar vissa arter för att komma närmare målet. Hur man påverkar kvalitet genom att plocka ut "dåliga" stammar till ved. Utplockning av lagom mycket bra stammar till att såga upp eller avsalu. Hur man kan tänka rörande framkomlighet i skogen, planering av körning i skogen till lämpliga tillfällen för att minimera skador. Och så vidare. 

Hade också varit intressant med någon form av interaktiv simulering där man kan testa att göra om ett par befintliga skogsfastigheter och jämföra utvecklingen med naturnära skogsbruk respektive "vanligt" skogsbruk. Och ändra olika variabler. Se ekonomi, åtgärder och värden. Kanske med bilder på hur skiften sedan kan se ut i olika stadier. Dataspel för skogsägare. Kunde kanske vara någon form av projektarbete för studerande?

Det är möjligt att en del av det jag efterlyser redan finns, men jag missade då jag skummade igenom. Jag kommer som sagt läsa boken lite mer ordentligt under julhelgen.

Men jag vågar ändå säga att om någon letar julklapps-tips till en skogsägare som är en liten smula "alternativ" i tänket, så är denna bok nog ett mycket bra tips!

Petter borde ta in den i butiken...

[Petter B]

Absolut intressant bok som förklarar varför det är intressant miljömässigt och ekonomiskt för skogsägare att tänka i dessa nya banor. För att den skulle passa i bokklubben hade jag dock velat ha mer konkret "gör-så-här", inriktat på skogsbruk för ved och virke till husbehov.

[Fanerstocken]

Hej Anders och Petter! I egenskap av författare till en del av Skogspraktikan så tar jag mig friheten att kommentera era två inlägg ovan. Med risk för att verka som om jag talar om något annat än det ni för på tal.
Saken är den, att när det gäller handfasta råd så är det nästan omöjligt att ge sådana. Alla skogsägare har olika mål med sitt skogsbrukande, olika skogstillstånd och olika behov och det som kan tyckas rätt för någon blir katastrof för en annan. Vi har därför medvetet avstått från att redovisa typexempel.

I grunden handlar det om att byta åskådningssätt till skogsbrukande. I det konventionella fallet ODLAR man skog med olika aktiva åtgärder (plantering, röjning markberedning, gallring osv, inte sällan med främmande träslag och gödsling mm). I det naturnära fallet förvaltar man ett skogsekosystem och förhåller sig till det.

Erfarenheten visar att när man i kontakten med en skogsägare i en viss miljö ger ett förslag på åtgärd (typ "här är det nog lämpligt att ta ut 20 % av volymen gran") så tenderar detta för platsen och tidpunkten ytterst specifika råd att uppfattas som något man generellt kan ta till närhelst man vill ta ut virke eller ved. Och då blir det inte naturnära skogsbruk baserat på iakttagelser på platsen utan ett schabloniserat brukande på måfå, inte helt olikt andra hyggesfria metoder som är baserade på odlingstankar.

Just nu sker en stor attitydförändring inom det svenska skogsbruket, driven både av miljöskäl och av att marknaderna sviktar för de produkter man hittills tillverkat av den generellt lågkvalitativa råvara man fått fram med de konventionella metoderna. Därför utvärderas hyggesfria metoder äntligen på allvar. Dessvärre är man fast i tanken att skog måste odlas och det som skulle ha kunnat bli en framgångssaga blir ett tveksamt nja, eftersom alla förtjänster med hyggesfritt  (borde egentligen vara naturnära )överskuggas av skötselprogram som tynger ner försökens ekonomi och påverkan på den naturliga dynamiken vilket håller tillbaka skogsutvecklingen.

Nu är jag ju part i målet men vill ändå inflika till Petter: Det finns ingen annan svensk bok än vår att hämta kunskap ur för den skogsbrukare som vill komma ur skogsindustrins grepp. Alla de försök som görs och som det hänvisas till i branschtidskrifter är riggade för att passa industrin. Skiljelinjen mellan "hyggesfritt" och "naturnära" är skarp men grumlas av att debatten inte förs på rätt nivå. Är det till exempel producerad volym som är det viktiga för skogsägaren eller är det det kassaflöde som det bedrivna bruket genererar? Eller höga naturvärden? Osv. Jag ber därför att du överväger en gång till att göra boken tillgänglig via er butik.

Till Anders har jag följande råd: Om du är tveksam till hur du ska börja bruka naturnära är det kanske säkrast att anlita någon sakkunnig för att komma igång. Har du redan ett gott öga för skogen och kan se vad som är en lämplig utveckling så hade jag -om jag var du- helt enkelt börjat själv nästa gång det uppstått ett behov av virke eller ved. // MVH Erik K

[Anders S]

Appropå handfasta råd:
Det jag uppfattar som lite knepigt är uttag av stora träd i en skog som man vill skada så lite som möjligt. Berör ni det i boken?
Jag var på ett tvådagars information/kurs med folk från Silvaskog (på Tisenö en vår för några år sen). Det jag tyckte verkade lite praktiskt knepigt var just uttaget av de stora träd som man eftersträvade. Att man låter träden bli rejält stora tycker jag verkar helt rätt ut naturvårdssynpunkt. Det man föreslog var uttag med skördare. Kursledaren erkände såvitt jag minns att detta kan leda till skador, men bedömde dem som måttliga.
Om man nu är självverksam eller har skog till husbehov så kanske man vill skörda själv men inte har råd med skördare. Fäller man stora träd med motorsåg i en relativt tät skog så skadas lätt andra träd. I.o.f.s. är detta precis vad som händer i en naturlig skog, men det ter sig ändå lite praktiskt knepigt.
Kommentar till detta?
Finns det med i boken?

[sɹǝpuɐ]

Det som jag upplever som lite knepigt är att komma fram och hämta virke i flerskiktad skog. Skall man plocka lite grova stammar här och där så är det inte helt lätt att komma fram.

Det brukar gå rätt bra att fälla stora träd utan att orsaka så stor skada. Störning blir det ju även vid stormfällen, och hugger man själv kan man sikta hyfsat.

I praktiken innebär det att jag måste röja/gallra lite klenare för att komma fram med traktorn samtidigt som jag hugger lite grövre. Så hugger jag sågtimmer så blir det eldningsved samtidigt. Och lite "traktorstigar" som det går att köra fram på.

[Petter B]

Är det till exempel producerad volym som är det viktiga för skogsägaren eller är det det kassaflöde som det bedrivna bruket genererar? Eller höga naturvärden? Osv. Jag ber därför att du överväger en gång till att göra boken tillgänglig via er butik.

Inriktningen på Åter och dess böcker är självhushållning. I detta fall t ex hur man försörjer sig och sin familj med det virke och ved som behövs.
Producerad volym och kassaflöde känns som en annan nivå.

Saken är den, att när det gäller handfasta råd så är det nästan omöjligt att ge sådana. Alla skogsägare har olika mål med sitt skogsbrukande, olika skogstillstånd och olika behov och det som kan tyckas rätt för någon blir katastrof för en annan. Vi har därför medvetet avstått från att redovisa typexempel.

Jag tror de flesta Återläsare redan vet att de inte vill ha ett kalhygge på sin skogsplätt, det som jag tror vore intressant är just ett konkret typexempel utifrån målet självhushållning, dvs hur man rent praktiskt gör för att sköta sina få tunnland skog så den täcker de behoven. Jag förstår att även det kan vara svårt att ge utifrån de olika skogstyper som finns, men det är den där praktiska matnyttigheten jag vill åt i Åters böcker.

[Skogskunnig]

Om målet är självhushållning så är ju frågan vilken tidshorisont du tänker dig? Räcker det om man kan självhushålla 30-40 år? Eller 50-60 år?

[sɹǝpuɐ]

Om målet är självhushållning så är ju frågan vilken tidshorisont du tänker dig? Räcker det om man kan självhushålla 30-40 år? Eller 50-60 år?

Nästa istid. 

Det handlar om att höja naturvärden samtidigt som man får ut bränsle och byggnadsmaterial. Och kanske även en del till avsalu. Och samtidigt kanske jakt och svamp/bärplockning mm. Kanske rent av ha en del djur på skogsbete?

Som jag ser det innebär det att man vidtar små återkommande åtgärder varje år. Spritt över ytan. Så små att skogsägaren kan göra dem själv, kanske tillsammans med grannar och vänner, utan att behöva leja in stora maskiner som kör sönder i skogen när det inte är tjäle.

Detta till skillnad från traditionellt skogsbruk där man vidtar mycket stora och drastiska åtgärder med långa mellanrum. Avverkar, markbereder, planterar, röjer, gallrar. Ofta är dessa åtgärder så stora att man tvingas anlita skogsbolag med maskiner.

Sedan beror det naturligtvis på hur mycket skog man har.

Och det gäller att hitta en balans så att naturvärdena växer samtidigt som man gör uttag kontinuerligt. Och samtidigt som skogen ändrar karaktär, kanske på grund av att just naturvärden ökar, men kanske också på grund av stormar, skogsbrand och klimatförändring.

[Petter B]

Om målet är självhushållning så är ju frågan vilken tidshorisont du tänker dig? Räcker det om man kan självhushålla 30-40 år? Eller 50-60 år?

I det här fallet handlar det väl om "för alltid". Att inte plocka ut mer än vad som återväxer och få det att gå ihop med det årliga behovet av ved och lite virke då och då.


Edit: oj där han du komma med ett långt och bra svar före mig, Anders. 

[Skogskunnig]

Nästa istid. 

Det handlar om att höja naturvärden samtidigt som man får ut bränsle och byggnadsmaterial. Och kanske även en del till avsalu. Och samtidigt kanske jakt och svamp/bärplockning mm. Kanske rent av ha en del djur på skogsbete?

Du förutsätter att alla framtida ägare vill göra likadant?

Om du ska värma gården med ved via en vedpanna så går det väl åt 20-30 kubikmeter per år? Om skogen dessutom ska ge virke för byggnationer, plus eventuell avsalu, så handlar det om ganska stora volymer som ska avverkas småskaligt varje år, åtminstone 30-40 kubikmeter? Om du då tänker dig att du ska avverka mycket mindre än tillväxten, så behöver du ganska många hektar.

Dessutom, om du släpper djuren på skogsbete så äter dom upp den föryngring som kommer, så då tar träden slut till sist. Men dom räcker säkert 40-50 år.

[sɹǝpuɐ]

Jag förutsätter inget, jag gör bara som jag själv tycker är rätt och riktigt. Och försöker lista ut vad det är...

I landet är det 4-5 m3 tillväxt i skogen per ha produktiv skogsmark. Mer i söder (och hos mig), mindre i norr.

Jag ser ingen anledning till att avverka mycket mindre än tillväxten?

Förra ägaren av min skog plockhögg en hel del. Så stora delar av skogen är redan flerskiktad blandskog med en del riktigt mäktiga gamla träd här och där. Men i mina trakter innebär det mer volym än kvalitet. Kvistigt och frodvuxet. Duger fint till brädfodring och reglar att bygga med, och ved. Gudrun och Per gallrade också lite grovt.

Jag gör av med ca 10-15 m3 ved på vintern. Hyfsat välisolerat, effektiv panna, och jag värmer inte hela huset hela tiden och inte heller har jag det så varmt att jag svettas...

Grannen ungefär lika mycket.

Jag har ett litet bandsågverk så jag kan såga upp virke att snickra med. Och underhålla/bygga nytt hos mig och grannen. Och bakarna blir naturligtvis också ved.

Jag har skog så det räcker...

Det är problem med betestrycket i skogen, älg och rådjur innebär att det är svårt/omöjligt att föryngra tall utan att hägna.

Ek verkar komma. Jag har ett litet skifte med ekskog vid sjön. Fåglar, klimatförändring och kvävenedfall gör att jag ser unga tallar, 10-20 år, lite här och där i det som en gång var tallskog.

[Fanerstocken]

Halloj,
Här mitt svar angående detta att man skadar småträd när man fäller stora: Jo visst händer det att man skadar andra träd när bamsarna lägger sig. Det är emellertid inget stort problem. Jag har huggit så här sedan 2005 både i södra Jämtland och i en bördig lövskogsdal här i Bohuslän och jag vågar påstå ett mönstret går igen i båda naturtyperna.
Om vi börjar med små- och storplant så är de så smidiga att de ofta bara väjer undan och blir litet tilltufsade. Efter att arbetet avslutats står de där ändå, även om både toppskott och kvistar fått sig en törn. Men små träd som växer upp under betydligt större  strävar efter höjd och inte kronutbredning så även om traumat innebär en tillfällig nedsättning i förmågan till tillväxt så kommer de ofta igen (givetvis bl. a beroende på konkurrenssituationen) och inom några år så har de en återställd krona som domineras av det som tillkommit. De flesta som kört över ett småträd med virkesvagnen vet ungefär vad jag menar med att de är förvånansvärt stryktåliga. Fast visst händer det ibland att jag hjälper till och stöttar eller spjälar någon särskilt rar planta som hamnat i kläm!
Vän av ordning ogillar förstås anblicken av brutna toppskott men faktum är att den offset från lodlinjen som ett nytt toppskott innebär också växer bort på några år. Emellanåt när jag hugger ved hittar jag riktiga "kryckor" som jag antar uppstått på liknande vis eller genom betning någon gång på 30, 40, 50-talet och det går inte att utifrån ana att det unga trädet en gång stukades. Säkert kommer sågverksförståsigpåare nu att invända att sådant där ser man på röntgen numera och då klassas stocken ned. Men defekten är lokal och vilken småsågare som helst kan göra prima slöjdvirke av den stocken ändå - det är ju den yttre vedmanteln som är värd mest.

När det gäller de halvstora träden är det litet annorlunda. De är ju styvare än småträden och påfällningen tar litet hårdare. Viss förmåga att böja undan har de dock och oftast demoleras delar av deras krona medan trädet som helhet står kvar. Återigen gäller att dessa träd satsar på höjd och inte bå bredd och inom några år så har bladytan på kvarvarande grenar utökats samt ny krona tillkommit uppåt.

Litet beroende på hur man apterar så ligger det mesta av trädets värde i första stocken. Därför är det centralt att barkskador undviks då lyror/invallningar leder till nedklassning. Men skador i kronan är inte något stort bekymmer.

När ett större träd tas ut på detta vis ruckas den jämvikt som rådde i den orörda skogen och det uppstår ett tillfälligt resursöverskott (ljus, näring etc). Vi människor kan inte förutsäga hur den kvarvarande skogen kommer att svara på detta men på ett eller annat sätt kommer resurserna att tas om hand av intillstående träd. Eller så etablerar sig nya individer i luckan efter det stora trädet.

Som skogsägare har man då att ta ställning till vilket värde de där småträden man stukar till egentligen har. I en naturlig skog uppkommer de utan kostnad och inga resurser går förlorade så länge skogen är skapligt bibehållen. Beaktar man alternativen - att inte bruka alls eller att göra som Södra och SCA vill så torde valet vara lätt.

Jag föreslår var och en som är intresserad att ta med sig motorsågen ut en lämplig dag och iscensätta ett skarpt försök. Erfarenheterna kommer snabbt när man har stövlarna på och sågen i hand. Och vad har man egentligen att förlora om man nu ändå hade ett behov av ved eller virke?

Med hänvisning till diskussionen ovan om uttag mindre än tillväxten så har jag följande reflexion (utan att veta vilket skogstillstånd som diskuteras): De flesta svenska skogar är kraftigt underbestockade om man ser till vad marken förmår att bära. Om skogsägaren har ett långsiktigt mål att öka virkesförrådet, tex för att öka produktionen eller uppnå andra värden så finns ingen annan utväg än att låta skogen få biffa till sig och det är ju i sig inget problem. Värdet på skogen ökar ju med tiden och kan ju alltid tas i anspråk senare om det behövs. En tämligen riskfri strategi om det inte är en skadebenägen odling man sitter på vill säga och då får man hantera det i enlighet med vad som är säkrast.

Omvänt gäller att en massa aktiva åtgärder för att "sköta" skogen (gallring etc) snarast höjer risken för skador och sänker produktionen eftersom man tar ut bladmassa i onödan samtidigt som åtgärderna i fråga belastar skogsbrukandets ekonomi. //Erik