Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning  (läst 17045 gånger)

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3924
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #40 skrivet: 19 dec-12 kl 15:29 »
Det talas väldigt tyst om det, men de flesta killingarna avlivas direkt efter födseln på de större getmjölkgårdarna. Det är svårt att få någon ekonomi i att föda upp getter till slakt. Dels är marknaden liten, dels växer getter långsamt. Det bästa köttet får man på djur som är 1,5-2,5 år gamla, enligt experterna från medelhavsområdet, där getkött är en vanlig matvara. Och ska man hålla geten med foder till den åldern, då blir köttet dyrt.
Visst är det så att många killingar knappt hinner se dagens ljus innan de får se det stora ljuset, så att säga. Men frågan är om det enbart är av ekonomiska skäl?
Tänker vi oss att vi ändå ska föda upp bockkillingarna till slakt, och slakta dem vid 1½-års ålder, borde det ändå gå att få åtminstone en liten vinst på det hela. Våra exempelgetter får killa i april, killingarna föds upp helt och senare delvis på mjölk ur lammbar el dyl tills de är 2-3 månader. Ut på bete i maj när de är en månad gamla och kaxat till sig lite. Sen får våra småbockar gå på bete tills det blir höst och dags för installning. Vi räknar 200 utfordringsdagar gånger 2 kg hö (lite högt räknat, en 6-månaders lär inte knapra i sig 2 kg med en gång, men då har vi en marginal på den positiva sidan) gånger en produktionskostnad på någonstans mellan 0,50 till 2 kronor per kg hö beroende på skötselmetoder och skördemetoder och maskinkostnader. Några kronor lägger vi på för salt, vitaminer och mineraler, 20 kronor då. Alltså en kostnad för den vintern på 220 till 820 kronor per bockkilling. När det blir vår igen får bockarna komma ut på bete igen och gå så tills hösten när det blir dags för slakt. Vi lägger på en hundring per bock för stängselmaterial oxå. Då har vi en totalkostnad per bock på mellan 320 och 920 kronor. (Sen tillkommer förstås några kronor för belysning och ventilation i lagården och avskrivning för själva lagården, men det torde vara ganska marginellt utslaget per bock.)
Själva slakten och dess kostnader och intäkter har stora lokala variationer. Finns slakteri i närheten som köper in bockar för slakt, eller ska vi kanske legoslakta bockarna, ta kött och skinn på återtag och sälja vidare köttet till folk av sydeuropeiskt eller arabiskt ursprung, eller kanske sälja till restauranger eller specialiserade charkföretag? Finns en marknad för att skicka skinnen på beredning och sälja dem? Vill någon konsthantverkare köpa hornen från bockarna?
Håller vi nere foderkostnaderna till den nedre halvan av kalkylen torde det gå att få fina, svarta siffror på detta. Endast slaktbockar går feståss inte att leva på, men som en del av verksamheten passar det in, så länge det finns slantar att tjäna. Men oj, så mycket jobb! tänker vi, men det mesta går att göra i samband med motsvarande arbete med getterna. Några byror hö bort till bockavdelningen i lösdriften orkar vi säkert bära morgon och kväll, och på somrarna cyklar vi bort till bockhagen och kollar läget när vi vallat tillbaka getterna till betet efter mjölkningen (och har vi glömt var bockarna är lär det kännas på lukta´ :-* ).

Eller skiter vi i det, för att det är för besvärligt.

« Senast ändrad: 19 dec-12 kl 16:04 av skräptanten »
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Existens!

  • Gäst
SV: (Ämne saknas)
« Svar #41 skrivet: 19 dec-12 kl 15:59 »
Låter ju som en fruktansvärd historia. Då är det väl dags att bojkotta getost också? . Känns ju minst lika illa som att avliva tuppkycklingar . 

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3924
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #42 skrivet: 19 dec-12 kl 16:13 »
Och det ska komma från en som har levt på att sälja bitar av döda grisar ;D !

En variant för den som vill vara lite mer varsam med getterna (och inte behöva ta hand om så många killingar heller) är att ha 18 månaders killningsintervall istället för de gängse 12 månaderna. Dräktighet och killning är stora påfrestningar för getterna, och med 18 månaders intervall får getterna lite mer tid på sig att återhämta sig. Till metodens fördelar hör oxå att det blir relativt sett kortare tid som getterna är sinade vid högdräktigheterna. Vid årlig killning är getterna sinade 2 månader per år, alltså 1/6 av tiden. Med 18-månaderskillning blir samma sintidsmånader istället 1/9.
Visst sjunker mjölkmängden med tiden, men getter är kända för att kunna ha lite längre laktationer än andra däggdjur.
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Existens!

  • Gäst
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #43 skrivet: 19 dec-12 kl 17:09 »
Och det ska komma från en som har levt på att sälja bitar av döda grisar ;D !

Jo, men vi slog inte rutinmässigt ihjäl galtkultingarna.

Nä, fy för nischproducenter med dollartecken i ögonen som vägrar anpassa sig till verkligheten inom livsmedelsproduktion.

Kom det här ut på löpsedlarna så kan dom packa ner getosten för gott.

farfar

  • Inlägg: 55
    • Småland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #44 skrivet: 19 dec-12 kl 17:35 »
  om ni är intresserade av gårdsmejeri så kan jag rekommendera Nävsjökulla gårdsmejeri utanför Lönashult i södra Småland.Anna som har det har mjölkfår.

ieenilorac

  • Inlägg: 8434
  • www.sonnarpsnaturbruk.n.nu
    • Skåne
    • Sonnarps naturbruk
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #45 skrivet: 19 dec-12 kl 18:17 »
Man kan ju hoppas på att fler får upp ögonen för hur gott getkött är, så att det finns fler som är villiga att betala ett vettigt pris för köttet. Då kunde det fungera som skräptanten beskriver ovan.

Men jag begriper inte hur man kan lyckas sälja en killing på några månader till slakt, och få något ut av det. Måste vara någon annan ras än lantraserna. Jag fick och slaktade några bockkillingar på sisådär 6-8 månader en gång. Det är mer kött på en normal hare än det var på dem. Och de var välskötta, friska, hade gått på bra bete och sedan fått fri tillgång på ensilage när de stallades in. Getter sätter kött sent, åtminstone de raser vi vanligen har i Sverige, och ska det bli ett vettigt slaktutbyte vill det till att de är lite äldre.
Har nyligen köpt en liten gård på landet. Stora renoveringsbehov, stora möjligheter. Grönsaker, örter, träd och buskar. Bin. Amerikanska gula gäss, peking-, cayuga, welsh harlekin o myskankor, höns av diverse raser o vaktlar.

Rise

  • Inlägg: 49
    • Jämtland
    • Petrussiverts
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #46 skrivet: 21 dec-12 kl 21:39 »
Det finns också mejerier som man kan låna, som är byggda i en slags husvagn och godkända enligt alla krav. Där jag bor i Jämtland finns det en organisation som heter eldrimmer och de finns till för att stödja mathantverkare. De hyr ut dessa vagnar för dem som vill prova på. Det borde finnas fler organisationer runt om i landet som också har sådana mejerivagnar att låna ut.

TiB

  • Inlägg: 3494
  • Dräng, på egen gård.
    • Småland
    • maskinochtryckluft.se
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #47 skrivet: 21 dec-12 kl 21:42 »
En sån innihälvitta bra ide! Annars kanske man kan hyra in sej hos någon som har gårdsmejeri?
En röst talade till mig ur kaoset och sade;
Le, var glad, ty det kunde varit värre.
Jag log, jag var glad, och det blev värre!

Ville78

  • Inlägg: 39
    • Uppland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #48 skrivet: 22 dec-12 kl 20:31 »
Klart intressant om det skulle finnas typ "husvagns mejeri" att hyra för att testa. Ytterligare en sak att kolla upp.
Hmm, det här med killingarna låter ju lite knepigt. Har sett någon annanstans också som sålde killingar till slakt när de var någon månad, men det kan man ju som sagt undra om det går. Vettigt verkar ju vara att köra på detta vis:
 
Och det ska komma från en som har levt på att sälja bitar av döda grisar ;D !

En variant för den som vill vara lite mer varsam med getterna (och inte behöva ta hand om så många killingar heller) är att ha 18 månaders killningsintervall istället för de gängse 12 månaderna. Dräktighet och killning är stora påfrestningar för getterna, och med 18 månaders intervall får getterna lite mer tid på sig att återhämta sig. Till metodens fördelar hör oxå att det blir relativt sett kortare tid som getterna är sinade vid högdräktigheterna. Vid årlig killning är getterna sinade 2 månader per år, alltså 1/6 av tiden. Med 18-månaderskillning blir samma sintidsmånader istället 1/9.
Visst sjunker mjölkmängden med tiden, men getter är kända för att kunna ha lite längre laktationer än andra däggdjur.

Men då får man ändå fundera på av man skall göra med de killingar som ändå blir och hur pass mycket mjölk geten ger. På något sett vill man ju ändå ha en ok djurhållning som man kan titta sig i spegeln.

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3924
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #49 skrivet: 30 dec-12 kl 12:44 »
Det är nog bra att hyra ett mejeri på hjul för den som vill testa, men en måste ju ändå ha en mjölkhantering (primärproduktion heter det på Livsmedelsverk-språk) som är godkänd av ens kommunala miljö/hälsa-myndighet. Alltså måste en ha ett hygieniskt mjölkningssystem, maskinmjölkning är att föredra, ska det vara handmjölkning måste en ha mycket bra hygienrutiner. Ett bra system för att kyla mjölken måste oxå finnas, goda diskmöjligheter för mjölkutrustningen - ett fräscht mjölkrum, alltså.

Hade det varit upp till mig hade jag börjat med några dräktiga getter, alternativt några getter och två bockar för betäckningen. Ras, tja.. en mjölkstam av skandinavisk lantras (hör efter på din närmsta getgård), vad gäller allmogeraserna vet jag att både jämt- och göingegetter kan mjölka bra, lappgetternas mjölkförmåga får du fråga någon annan om. Läs på så mycket du kan om getter och besök andra getägare. Jag hade snickrat ihop ett mjölkbord, lärt mig att handmjölka (om jag inte redan kunde), och sedan lärt getterna hur mjölkning går till. Mjölken som blev hade jag i första hand använt i det egna hushållet, lärt mig hantverket med mejeriprodukter, och låtit det egna hushållet vara försökskaniner. Hade detta varit lyckat skulle jag ha börjat sälja i mycket liten skala till vänner och släktingar. Hade även det gått bra hade jag börjat fundera på att föra upp det hela på professionell nivå.
Jag hade börjat leta efter maskinmjölkningsutrustning i de närmsta grannarnas lagårdar (landet är ju nerlusat med nerlagda mjölkgårdar). Det går nämligen att använda samma grejer som till kor förutom pulsatorn och mjölkorganet, vakuumet bör oxå vara lägre än till komjölkning, men det går ändå att använda samma typ av vakuumpump. Köper du begagnat kan du komma undan billigt, oavsett om du vill ha spann- eller rörmjölkning. En liten mjölktank kan vara svår att få tag på, hugg direkt om du hittar en!
Utbildning i livsmedelshygien är ett måste. När du ska bygga ditt mejeri är det bra att besöka andra för att få idéer. Och klura på finansieringen
 - hugga ner skog, öka på gårdslånet hos banken, låna av morsan&farsan, söka investeringsstöd hos länsstyrelsen?

Vill du göra något redan nu är det köpläge för hömaskiner nu när det inte är säsong. Och på vintern är det utmärkt väder för att vara inne i lagården och bygga getinredning, så det är klart tills du köper dina första skäggiga madamer :) .
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

emindy

  • Inlägg: 63
    • Ångermanland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #50 skrivet: 31 dec-12 kl 00:06 »
Tremånaders killingar är ett dyrare, exlusivare (och godare!) kött än om du väntar med slakt tills de är 1½ år gamla.
De är avvanda men räknas fortfarande som dikillingar för att de har så mört och gott kött. Vi har svensk lantras.

Vem vill äta kött ifrån en könsmogen bock undrar jag? Blir det inte bismak på köttet?

Existens!

  • Gäst
SV: (Ämne saknas)
« Svar #51 skrivet: 31 dec-12 kl 00:14 »
Nä inte bismak.. Möjligen getsmak :)

ieenilorac

  • Inlägg: 8434
  • www.sonnarpsnaturbruk.n.nu
    • Skåne
    • Sonnarps naturbruk
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #52 skrivet: 31 dec-12 kl 00:14 »
Det där med att handjur skulle ha bismak på köttet är en seglivad myt, det är ytterst sällan som det är något problem. Då är det mer problem med klantiga slaktare som håller dålig hygien.

Och unga djur tycker många är fint och därmed dyrt. Men det smakar inget. Fråga en finsmakare från Italien eller Marocko vilket de föredrar, om de får välja mellan killing och 1½-2½-åriga getter.

Det är som alla som tycker att ytterfilé är exklusivt, de har missat att det inte finns några ytterfiléer och att begreppet bara är ett marknadsföringstrick för att kunna ta ut ett högre pris.

Jag har som sagt själv slaktat och ätit unga killingar, det var nästan bara ben och inget kött på dem. Mycket arbete för lite mat. Och de smakade inte mycket. Tacka vet jag en äldre get, som tillagas långsamt och blir mör och smakrik, det är en delikatess.

Varför vill många ha karaktärslöst kött utan egen smak? Är det spännande mat när det bara smakar av kryddningen, och man inte vet om det är kalv, get eller kyckling man äter  ??? ?
Har nyligen köpt en liten gård på landet. Stora renoveringsbehov, stora möjligheter. Grönsaker, örter, träd och buskar. Bin. Amerikanska gula gäss, peking-, cayuga, welsh harlekin o myskankor, höns av diverse raser o vaktlar.

farfar

  • Inlägg: 55
    • Småland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #53 skrivet: 02 jan-13 kl 11:59 »
Det borde finnas en viss marknad för all möjlig rullande verksamhet.Jag skulle ju gärna hyra ett rullande slungrum med början nästa sommar. :)

Eva o Getterna

  • Inlägg: 441
    • Uppland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #54 skrivet: 03 jan-13 kl 12:17 »
Gris ytterfile är väll bara kotlett som är delad i 4 delar och sprutad/mörad vips så kostar kotletten 120kr kg
Lapgetter och höns Gott o blandat, Hedemora o Stor Brahma

TiB

  • Inlägg: 3494
  • Dräng, på egen gård.
    • Småland
    • maskinochtryckluft.se
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #55 skrivet: 03 jan-13 kl 12:39 »
Gris ytterfile är väll bara kotlett som är delad i 4 delar och sprutad/mörad vips så kostar kotletten 120kr kg
Ja, ett lyckat trick från industrin att lura konsumenterna. Bonden fick inget han heller.
En röst talade till mig ur kaoset och sade;
Le, var glad, ty det kunde varit värre.
Jag log, jag var glad, och det blev värre!

Existens!

  • Gäst
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #56 skrivet: 03 jan-13 kl 14:12 »
Ja, ett lyckat trick från industrin att lura konsumenterna. Bonden fick inget han heller.

Jo, det fick han faktiskt. Även om det inte kallas 'fläskytterfileblufftillägg'.

Sent omsider, ungefär kvart över tolv, har slakterierna insett att man kanske skulle fundera lite på det här med produktutveckling. Ett mystiskt ord som de läst om och hört att andra industrier håller på med.
Då tar man fram mörade detaljer, styckar på ett annat sätt och ger nya namn, mer eller mindre fantasifulla.

Och jo, det ger effekt.. grispriset har ändrats dramatiskt det senaste året. Från en nivå stadigt runt 12 kr där det legat nu i 25 år så ligger det nu runt 17 kr, och avtal som sluts till nästa höst ligger på nivåer som närmar sig 20 kr.
Det är en historisk förändring.

Tokyoboy

  • Inlägg: 341
    • Uppland
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #57 skrivet: 03 jan-13 kl 16:17 »
Litet inlägg: de jag vet som har gårdsmejeri och för många killingar brukar föda upp dem under sommaren och sedan slakta för egen hand och ha köttet för eget bruk. Om man är duktigt på getslakt och duktig på att tillvarata köttet kan man nog föda en stor familj på det i flera dagar. Om detta är lagligt beteende enligt Moder Sveas rättssystem vet jag dock inte.

ieenilorac

  • Inlägg: 8434
  • www.sonnarpsnaturbruk.n.nu
    • Skåne
    • Sonnarps naturbruk
SV: Hur starta gårdsmejeri utan jätte satsning
« Svar #58 skrivet: 03 jan-13 kl 18:59 »
Litet inlägg: de jag vet som har gårdsmejeri och för många killingar brukar föda upp dem under sommaren och sedan slakta för egen hand och ha köttet för eget bruk. Om man är duktigt på getslakt och duktig på att tillvarata köttet kan man nog föda en stor familj på det i flera dagar. Om detta är lagligt beteende enligt Moder Sveas rättssystem vet jag dock inte.
Det är helt lagligt, så länge man skattar för det.
Har nyligen köpt en liten gård på landet. Stora renoveringsbehov, stora möjligheter. Grönsaker, örter, träd och buskar. Bin. Amerikanska gula gäss, peking-, cayuga, welsh harlekin o myskankor, höns av diverse raser o vaktlar.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

732 gäster, 2 användare (1 dolda)
Be

* Forum

* Om tidningen Åter



- Enormt intressant tidning. Vill köpa tidningar från 2012 men dom är slut, så hur får man tag på dom?
/Tina

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser