Hyggesfritt skogsbruk,

[Skogskunnig]

Dom ställer om sig på nåt år och sen uppför sig plantorna som naturliga plantor som fötts där. Det har Mats Hagner visat i sina försök.

[Halte]

Under rätt förutsättningar och om man gör rätt... så fungerar det mesta. Men olika metoder är olika robusta, olika lätta eller svåra att få att fungera. Det du kallar kontinuitetsskogsbruk förutsätter att man inte frestas att gallra ut för mycket. Om man gör som Kretslopp så står man snart där med en på tok för gles skog. Om man gallrar väldigt försiktigt så har man ju alltid skogen kvar, men man får å andra sidan inte in så mycket pengar heller.
Fast det man oftast glömmer är att Kretslopp har rätt i en sak: om det ska fungera så måste man dela in skogen i lika många delar som man har år mellan gallringarna, och gallra en del varje år. Fem år är för tätt, 20 år för glest (blir för hårt för skogen) så 10-15 delar är lagom.

Ja, alla metoder kräver att man gör rätt.. Även trakthyggesbruk. Och ja, det var därför jag tyckte att Kretslopps förslag inte var något som kunde tas för en allmängiltig metod, just för det kändes som ett för stort uttag.
Men sedan går det heller inte att säga generellt att si eller så stort uttag är fel, det beror ju helt på förutsättningarna. Jag har ett asp-bestånd på gården och där ger ett fällt träd 50 nya året efter. Så i ett sådantbestånd spelar det ingen större roll för återväxten hur mkt man tar ut. Sedan spelar ju kvaliteten in också iof vilket man får ta hänsyn till. I mitt fall blir det någon form av luckhuggning i dessa bestånd, man plockar upp en liten glänta vilket gör att de nya asparna får tillräckligt med ljus.

Kontinuitetsskogsbruk kräver helt klart mer kunskap om sin skog än trakthyggesbruket men det ger å andra sidan en skog att vistas i under hela livscykeln och jämnare inkomster.

[Skogskunnig]

Jag har ett asp-bestånd på gården och där ger ett fällt träd 50 nya året efter. Så i ett sådantbestånd spelar det ingen större roll för återväxten hur mkt man tar ut.

Skogsbruk går inte ut på att få återväxt utan på att få virkesproduktion som man kan avverka. Kretslopp får alldeles säkert en hel massa plantor, men försök lev på plantor så får du se hur mycket inkomster du får.

Kontinuitetsskogsbruk kräver helt klart mer kunskap om sin skog än trakthyggesbruket men det ger å andra sidan en skog att vistas i under hela livscykeln och jämnare inkomster.

Trakthyggesbruk ger precis lika jämna inkomster, förutsatt att du äger åtminstone några hundra hektar skog. Äger du en väldigt liten fastighet kommer inget system ge dig speciellt jämna inkomster eftersom det finns en nedre gräns för hur lite du kan gallra ut och ändå få nån ekonomi på det. Och även hyggen har sin tjusning, när man ska plocka bär, vakta på rådjur, se utsikt.

[Klasb]

Jag tycker vi har missat en väsentlig sak i debatten:
Plockhuggning och blädning förutsätter granskog, ren granskog, gran är det träd som föryngrar sig i skuggan från större träd.
http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/Bl%c3%a4dningsbruk%2020140131%20-%20f%c3%b6r%20publicering.pdf
jag ifrågasätter kvaliten på ovan angivna länk men just i granfrågan är det ett logiskt resonerande som jag accepterar, vi vet alla att i granskog är det mörkt och det kommer inget annat än gran.
Att odla stora gran plantager eller tall plantager är värre än att ha kalhyggen( min åsikt)
jag bor vid granens sydgräns så för min del gäller tallskog och efter skogens förutsättningar måste jag ha mindre hyggen för att få igång återväxten
Mitt ideal är blandskogen med barrträd, tall och gran inte blandat utan var och en för sig i små områden men i samma skogsområde insprängt med löv, ek, björk, asp, hassel och ask.
För att få detta måste jag acceptera mindre hyggen.
Hyggen finns, hyggen behövs ett hyggesfritt skogsbruk strider mot den biologiska mångfalden

[Skogskunnig]

Kloka tankar! Håller med om det mesta. 

[Halte]

Skogsbruk går inte ut på att få återväxt utan på att få virkesproduktion som man kan avverka. Kretslopp får alldeles säkert en hel massa plantor, men försök lev på plantor så får du se hur mycket inkomster du får.

Trakthyggesbruk ger precis lika jämna inkomster, förutsatt att du äger åtminstone några hundra hektar skog. Äger du en väldigt liten fastighet kommer inget system ge dig speciellt jämna inkomster eftersom det finns en nedre gräns för hur lite du kan gallra ut och ändå få nån ekonomi på det. Och även hyggen har sin tjusning, när man ska plocka bär, vakta på rådjur, se utsikt.

I likhet med de flesta hyggesgfanatiker så avfärdar ni kontinuitetsskogsbruk rakt av med argument som egentligen inte är tillämpliga.

Kontinuitetsskogsbruk fungerar givetvis. Det är bevisat bortom allt rimligt tvivel, till och med Skogsstyrelsen har ju insett det till slut. Visst, det kräver mer kunskap, men det är ingen tung börda att bära. På vilka marker och bestånd de olika metoderna passar bäst och i vilken omfattning är ju givetvis något man också tar hänsyn till.

När det kommer till biologisk mångfald så är det väldigt märkligt att säga att trakthyggesbruk står för bevarandet av biologisk mångfald medans kontinuitetsskogsbruk inte skulle göra det. Också det faller på sin egen orimlighet. Vissa arter gynnas av kontinuitetsskogsbruk och andra av kalhyggen. Det är en välavvägd kombination som står för den mesta artrikedomen.

Vidare är det heller inte bara ren granskog som går att ha som kontinuitetsskogar.. Det är bara att läsa exempelvis på Skogsstyrelsens sida.
Från Skogsstyrelsen så säger man bland annat att tallskog, sumpskog, bokskog, lövskogslund kan vara aktuella för hyggesfria metoder. Likaså i partier där naturhänsyn väger tungt, tätortsnära skogar, partier vid vattendrag o.s.v.

[bjed0001]

Blädning fungerar helt klart men grundbulten är att man över tid inte tar mer än tillväxten. Hög faktiskt tillväxt i m3/ha får du med ett högt virkesförråd i inte allt för gammal skog. Med andra ord stora träd växer fort, många stora träd per ha ger hög tillväxt per ha. Så hugger du för hårt så sänker du tillväxten och får låg avkastning eller så får man hugga under tillväxten under lång tid för att bygga upp virkesförrådet igen. Detta förutsätter att du får god föryngring i luckor som du hugger och att övriga träd har sådan åldersfördelning att de inte blir sjuka och dör...

Blädning är endast lyckat att genomföra med skuggälskande trädslag som gran och bok. För de är de enda som går att föryngra i en relativt tät skog. Kontinutetsskogsbruk går med andra trädslag tex tall men kräver då du i föryngringsfasen hugger ut hårt till en fröträdställning för att föryngringen ska få en chans att etablera sig. Då kan du inte som vid blädning gå in med täta intervaller utan skötseln blir mer lik trakthyggesbruk men med skoglig kontinuitet

[Ex.]

Kontinuitetsskogsbruk fungerar givetvis.

Jo, men det är väl ganska klart att det gör, frågan är om dom som bedriver det gör det med en uttalad mening, eller om det mest är gamla gubbar som inte har nåt behov av pengar och därför bara går in en sväng varje vinter och plockar ut några av de största träden?

Så gjorde farsan, från 70 års ålder och framåt, och det fanns otroligt mycket skog på fastigheten 10 år senare.

Men, i samband med exempelvis ett gårdsköp så är det ju väldigt svårt att ta över en sån skog och föra driften vidare ifall man har ett stort behov av pengar just då.
Har man inget behov av att ta ut några mängder, så funkar det såklart, men så fort man tror sig uppfinna nåt system som skulle göra att man kan ta ut en rejäl mängd, och ändå få en fortsatt vettig tillväxt och sen kunna återkomma efter 4-5 år och plocka igen.. Då tror jag det blir mer komplicerat, och man kommer så småningom att stå med bara ungskog.

[Skogskunnig]

Det är väldigt enkelt. Man kan inte plocka ut mer än tillväxten. Om det växer 4 m3 om året så kan man ta ut 4 m3 om året. Om det växer 8 m3 om året så kan man ta ut 8 m3.
Det är som när man har pengar på banken. Om man plockar ut mer än räntan så krymper kapitalet och då krymper "tillväxten" i kronor, och om man fortsätter att ta ut lika mycket så är det snart slut på kontot.
Man kan räkna på samma sätt på stamantalet. Hur många nya träd växer in varje år? Då kan du ta ut knappt så många träd när du avverkar.
Kretslopps idé bygger på att det växer in 100 stammar per år och hektar, och det gör det aldrig i tät skog.

[kretslopp]

Du tänker för fyrkantigt, som du själv vet, så är inte en naturskog homogen. Det blir inte heller en skog där du hugger var tredje träd var femte år.

[skogaliten]

Skogsbruk går inte ut på att få återväxt utan på att få virkesproduktion som man kan avverka. Kretslopp får alldeles säkert en hel massa plantor, men försök lev på plantor så får du se hur mycket inkomster du får.

Trakthyggesbruk ger precis lika jämna inkomster, förutsatt att du äger åtminstone några hundra hektar skog. Äger du en väldigt liten fastighet kommer inget system ge dig speciellt jämna inkomster eftersom det finns en nedre gräns för hur lite du kan gallra ut och ändå få nån ekonomi på det. Och även hyggen har sin tjusning, när man ska plocka bär, vakta på rådjur, se utsikt.

Du tänker rätt men ändå så fel!

När du skriver att skogsbruk "går ut att få virkesproduktion som man kan avverka" (som ska ge inkomster i reda pengar gissar jag är den tankemässiga fortsättningen), så har du en alldeles för enkelspårig uppfattning om vad skogsbruk kan vara för den enskilda, privata, skogsägaren.

Som individuell skogsägare, så kanske jag föredrar lägre (penning-)inkomster för att istället ha en användbar (för friluftsliv, jakt, vedhämtning, hög grad av biologisk mångfald...) skog för mina syften.

Sedan verkar du inte veta hur små medelfastigheterna som ägs privat egentligen är: en fastighet med mer än ca 50 hektar skog är ovanlig. Vi småbönder har ofta kanske 20-30 hektar jordbruksmark, kombinerat med ungefär lika mycket skog.

Här får du fakta om medelstorlek:
http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/KraftsamlingSkog/Skogsagareskogsforetagare/

På våra få hektar, så är det inte funktionellt eller ens önskvärt att försöka efterlikna skogsbolagens metoder.

På 30-40 hektar kan man, som du så riktigt säger, inte få någon vidare inkomst.

Alltså är alternativa brukningsmetoder av olika slag, att ha mer lövskog (kortare omloppstider), och mer blandskog (större biodiversitet) mer aktuellt för oss än vad det är för skogsbolagen.

[Skogskunnig]

Du tänker för fyrkantigt, som du själv vet, så är inte en naturskog homogen. Det blir inte heller en skog där du hugger var tredje träd var femte år.

Det spelar ingen roll hur heterogen din skog är. Om din plan är att du hugger vart tredje träd vart femte år så måste det växa in lika många träd som du huggit på nästa fem år. Annars minskar antalet träd och till sist tar dom slut. Om du läser på om blädningsbruk så ser du att man inte hugger mer än några få procent av träden varje gång man är in och blädar. Kanske 100 av 1500. Det är inte ens en tiondel av träden. Då funkar det.

[Anders S]

Typiskt alternativ.nu att det alternativa skogsbruket ska representeras av en stolle som kretslopp. Det är ont om seriösa alternativa människor här. (Däremot är det ganska gott om relativt kunniga och seriösa men föga alternativa människor.)

[Skogskunnig]

Måste alternativet vara att göra storskaligt mekaniserat fast på ett annat sätt än bolagen? Kan inte alternativet vara att göra ungefär som bolagen, fast med mycket mindre maskiner, eller häst, eller yxa och såg, och kanske inte ens för att få fram massaved, utan för att få fram virke till egna gården? Långa omloppstider, noggrann gallring, och så småningom små hyggen som man föryngrar med lokala plantor från samma skog? Eller med plantor som man själv drivit upp från frön från egen skog?

Varför hamnar fokus hela tiden på att få bort själva slutavverkningen? Alternativ odling i jordbruket handlar ju inte om att inte skörda hela åkern, utan om helt andra saker.

[Tjalve]

Egentligen är det ingen skillnad på träd och andra grödor man odlar, när de är mogna skördar man och oftast hela åkern/plantaget på en gång.

[Anders S]

Måste alternativet vara att göra storskaligt mekaniserat fast på ett annat sätt än bolagen? Kan inte alternativet vara att göra ungefär som bolagen, fast med mycket mindre maskiner, eller häst, eller yxa och såg, och kanske inte ens för att få fram massaved, utan för att få fram virke till egna gården? Långa omloppstider, noggrann gallring, och så småningom små hyggen som man föryngrar med lokala plantor från samma skog? Eller med plantor som man själv drivit upp från frön från egen skog?

Jag ser småskaligt hyggesbruk som ett möjligt alternativ. Dock är det sällan någon tydligt talar för det här på alternativ.nu - väl? Här är i alla fall ett exempel på en variant av små hyggen, som jag tycker låter intressant:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=172492.msg1637567#msg1637567

[Halte]

Luckhuggning är ju en metod där man hugger upp små "kalhyggen". Men det är ju en metod som brukar räknas in under kontinuitetsskogsbruket

[Halte]

Jo, men det är väl ganska klart att det gör, frågan är om dom som bedriver det gör det med en uttalad mening, eller om det mest är gamla gubbar som inte har nåt behov av pengar och därför bara går in en sväng varje vinter och plockar ut några av de största träden?

Så gjorde farsan, från 70 års ålder och framåt, och det fanns otroligt mycket skog på fastigheten 10 år senare.

Men, i samband med exempelvis ett gårdsköp så är det ju väldigt svårt att ta över en sån skog och föra driften vidare ifall man har ett stort behov av pengar just då.
Har man inget behov av att ta ut några mängder, så funkar det såklart, men så fort man tror sig uppfinna nåt system som skulle göra att man kan ta ut en rejäl mängd, och ändå få en fortsatt vettig tillväxt och sen kunna återkomma efter 4-5 år och plocka igen.. Då tror jag det blir mer komplicerat, och man kommer så småningom att stå med bara ungskog.

Det finns ju en hel del människor som driver sina gårdar med uttalad vinst som ett delintresse, likaså finns det forskningsrapporter som visar på snarlika vinster med en rätt skött kontinuitetsskog. Även om nu de hyggesfria metoderna skulle ge en viss sämre utdelning i direkta inkomster så finns det ju andra värden som kan väga upp den procenten. Att få ut exakt maximal vinst in till minsta kronan är ju inte nödvändigtvis något som alla eftersträvar.

[Ex.]

Visst finns det andra värden, och jag skulle jättegärna ha en blandskog där jag kan plocka lite träd då och då. Kanske sälja en 20 m3 per år på 50 ha.  det vore en dröm.
Men tyvärr så kan man inte komma till banken och säga att man ska betala lånen med 'andra värden'.

[Halte]

Visst finns det andra värden, och jag skulle jättegärna ha en blandskog där jag kan plocka lite träd då och då. Kanske sälja en 20 m3 per år på 50 ha.  det vore en dröm.
Men tyvärr så kan man inte komma till banken och säga att man ska betala lånen med 'andra värden'.

Nej, men alla har heller inte samma förutsättningar, skaran med skogsägare som inte har skogen som primär inkomstkälla ökar för varje år. Men som jag skrev tidigare, med rätt förutsättningar behöver inte en kontinuitetsskog ge någon enormt mkt sämre avkastning heller.