Isolering i timmerhus?

[Tacitus]

Vad gäller isolering med plastmaterial i trähus finns det flera intressanta vetenskapligt underbyggda studier att ta del av... kontentan av dessa är att det inte är så fruktansvärt farligt så länge som trät alltid får möjlighet att torka ur åt något håll.

Tex om man sprutar polyuretanskum invändigt på trävägg så är detta ingen överhängande fara så länge som man då lämnar utsidan fri.

Det brukar även vara så att man kan lägga ca 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet vilket innebär att man som regel kan lägga ett diffusionstätt skikt utanpå ett timmerhus med isolering utanpå, men då ställs ju självklart kravet på en ordnad ventilation och timmerväggar som är öppna inåt så att fukten torkar ur den vägen - trämöbler i nya hus brukar ju inte mögla...

En timmervägg motsvarar som bäst 0,3-0,4 i u-värde efter att man har räknat med timmrets värmemagasinering, vilket inte är mycket att hurra för - de flesta timmerväggar kommer dock aldrig ner i så låga u-värden utan de allra flesta isolerar som en 45-75 mm gullfiberskiva ungefär. Då är det mao helt möjligt att lägga det diffusionsäta skiktet utanpå timmerväggen förutsatt att timmret är naket inåt, vilket gärna jag har då timmer är väldigt snyggt, och sedan lägger 95mm gullfiber + asfaboard + träfasad.

Självklart ska man undvika enstegstätade fasader, dvs man ska ett skikt som skyddar mot "väder" och ett annat skikt längre in som skyddar mot "vind" så att det  blir två steg till skillnad från enstegstätade fasader som stoppar både "Väder" och "vind" på samma plats i konstruktionen. Alla enstegstätade konstruktioner är riskkonstruktioner så oavsett tilläggsisolering eller ej så ska timmerhuset ha en träfasad utanpå timmret.

Det finns väldigt många myter om timmerhus, många av dem stämmer inte riktigt.

Sen finns det ju plastmaterial som är diffusionsöppna också, det finns cellplast som har ungefär samma ånggenomsläpplighet som trä vad avser vattenånga trots att dom är täta mot vatten i vätskeform.

Det är nämligen inte så att allting blir frid och fröjd bara för att man använder byggmateriel som suger åt sig vatten som en tvättsvamp, det handlar om att transportera bort vatten (vilket ofta sker som gas) och om man inte lyckas ventilera bort vattnet tex pga av hög luftfuktghet så håller dessa "naturmaterial" kvar vattnet mot trät som ruttnar - träd som blir kvar i skogen ruttnar fortare med barken kvar, det är helt enkelt naturens sätt att städa.

Tex på kallvindar utan diffusiontätt skikt under så finns det risk för att isoleringsmaterialet aldrig kan torka ur pga av att ny fukt hela tiden tillförs samtidigt som luftfuktigheten hos ventilationsluften som kommer utifrån är så hög att vindsventilationen inte förmår att föra bort allt vatten - då får du fukt och mögelskador oavsett vilket isoleringsmaterial du än använder - det är en myt att äldre hus aldrig möglar.

Felaktigt använt är diffusionstäta material inget bra, men å andra sidan är alla material dåliga om man använder dom omdömeslöst.

[malarmaster]

varför skall man använda material som inte trivs ihop med trä,varför använda produkter tillverkade av petroleum som dessutom är energikrävande att framställa(plast,skumplast,frigolit m.m). vi har inom landet miljövänliga råvaror som förutom kan passas in i kretsloppstänkande även kan ge arbetstillfällen i tillverkningsindustrin.
Tro mig,mineralulls/petroleumeran går mot sitt slut,de miljövänliga alternativen kommer.
Du får mig att må illa varje gång du skriver om att skumma timmerhus.
Du får gärna ge tips på vetenskapliga undersökningar o forskning som ger stöd åt dina teorier.
att täta en timmervägg på utsidan som du föreslår då fukt vandrar inifrån och ut(detta beroende på att fukthalten oftast är högre inomhus)resulterar ju bara i fuktutfällning mot det täta skicktet,alltså i timret,det är därför diffusionsspärr skall sitta på insida.
Tills vidare litar jag mer på beprövad kunskap,nya rön avseende energi o timmerhus. de ger inte dina teorier någon substans. Ulf

[Tacitus]

Nu är det ju så att även om cellplast är energikrävande att framställa så är det ju så att energisbesparingen blir mångfalt större än vad som går åt vid tillverkningen, så det faller som argument tämligen omgående.

Det är för miljön bättre att bo i ett hus framställt av olja än att värma sitt hus med tysk brunkolsel när det är 25 minus ute.

Faktum är att om alla isolerade sina hus ordentligt så skulle energibesparingen vara ofantlig, så stor att vi alla kunde gå över till elbilar och skippa oljan rätt av.
Vi skulle då kunna fasa ut alla icke-förnybara energialternativ och då kan några droppar olja för tillverkning av isolering vara synnerligen miljövänligt.

Vad gäller fuktvandring sedan så handlar det helt om var daggpunkten hamnar, dvs var vattnet fälls ut som vätska. Det är inte ett dugg konstigare att ventilera bort inomhusfukt än att ventilera bort fukt ur krypgrunden - tvärtom är det enklare att ventilera bort fukten inne i huset än under huset.

Med en ventilation som ger ett visst undertryck i huset och en daggpunkt som ligger så till i konstruktionen att vatten inte fälls ut som vätska mot det diffusionstäta skiktet så är det inga problem öht. Då är det egentligen ingen skillnad på timmerväggen jämfört med träbyrån i sovrummet eller kökskåpet heller för den delen, dessa skulle ju enligt ditt resonemang ofelbart ruttna bort.

Idag läggs som regel inte det diffusionstäta skiktet direkt bakom väggbeklädnaden utan det läggs en bit in i konstruktionen för att detta skikt inte ska riskera att punkteras vid upphängning av tavlor eller av klåfingriga elektriker, som sagt var så är tumregeln max 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet men det kräver att man har koll på daggpunkten och ventilationen inne i huset.

Det går även att bygga med dubbla tätskikt men detta kräver väldigt mycket av utföraren och ska endast användas vid nybyggnation och med dokumentarat fuktsäker byggprocess, mao inga högar med byggmateriel under pressenening ute på gården.

Det diffusionstäta skiktet eller "byggplast" är där som det största tryckfallet sker vid tvåstegstätade väggkonstruktioner vilket inte ska förglömmas, förutom fuktvandring tvärs igenom konstruktionen så har helt diffusionsöppna lösningar som regel även den nackdelen att inta vara tillräckligt täta mot luftgenomströmning så mao går det inte att bygga lika energieffektivt om man bygger med en diffusionsöppen lösning pga av dels fuktvandring som leder bort värme och dels ökade luftströmmar.

Detta är vetenskap till skillnad från det skrock och vidskepelse som du ofta hänger dig åt.

[Broberg]

Man blir allergisk och annat skit med av att bo i moderna hus. Helt täta och innehållande massa gifter. Och hur länge håller och fungerar dessa material? Är ju inte rimligt att det ska rivas och byggas nytt hela tiden. Hur återvinns dessa material utan att skit kommer ut?

[Skogsvilde]

Jaha   .    Om man då har en stockvägg och evt fukt skall kunna vandra i bägge riktningar då?
Vetenskaplig? Du lämnar inga källor som ger oss möjlighet att själva få bilda oss en egen uppfattning.
Olja eller brunkol är lika illa, vi värmer med ved och tar på oss en tröja.
Skall jag vara ärlig så skulle jag inte vilja bo i ett hus som byggts helt tätt med de tidsplaner som finns på byggena idag. Det är liksom bara att räkna med att huset är skadat redan innan man flyttar in.

Vad gäller isolering med plastmaterial i trähus finns det flera intressanta vetenskapligt underbyggda studier att ta del av... kontentan av dessa är att det inte är så fruktansvärt farligt så länge som trät alltid får möjlighet att torka ur åt något håll.

Tex om man sprutar polyuretanskum invändigt på trävägg så är detta ingen överhängande fara så länge som man då lämnar utsidan fri.

Det brukar även vara så att man kan lägga ca 1/3 av isoleringen innanför det diffusionstäta skiktet vilket innebär att man som regel kan lägga ett diffusionstätt skikt utanpå ett timmerhus med isolering utanpå, men då ställs ju självklart kravet på en ordnad ventilation och timmerväggar som är öppna inåt så att fukten torkar ur den vägen - trämöbler i nya hus brukar ju inte mögla...

En timmervägg motsvarar som bäst 0,3-0,4 i u-värde efter att man har räknat med timmrets värmemagasinering, vilket inte är mycket att hurra för - de flesta timmerväggar kommer dock aldrig ner i så låga u-värden utan de allra flesta isolerar som en 45-75 mm gullfiberskiva ungefär. Då är det mao helt möjligt att lägga det diffusionsäta skiktet utanpå timmerväggen förutsatt att timmret är naket inåt, vilket gärna jag har då timmer är väldigt snyggt, och sedan lägger 95mm gullfiber + asfaboard + träfasad.

Självklart ska man undvika enstegstätade fasader, dvs man ska ett skikt som skyddar mot "väder" och ett annat skikt längre in som skyddar mot "vind" så att det  blir två steg till skillnad från enstegstätade fasader som stoppar både "Väder" och "vind" på samma plats i konstruktionen. Alla enstegstätade konstruktioner är riskkonstruktioner så oavsett tilläggsisolering eller ej så ska timmerhuset ha en träfasad utanpå timmret.

Det finns väldigt många myter om timmerhus, många av dem stämmer inte riktigt.

Sen finns det ju plastmaterial som är diffusionsöppna också, det finns cellplast som har ungefär samma ånggenomsläpplighet som trä vad avser vattenånga trots att dom är täta mot vatten i vätskeform.

Det är nämligen inte så att allting blir frid och fröjd bara för att man använder byggmateriel som suger åt sig vatten som en tvättsvamp, det handlar om att transportera bort vatten (vilket ofta sker som gas) och om man inte lyckas ventilera bort vattnet tex pga av hög luftfuktghet så håller dessa "naturmaterial" kvar vattnet mot trät som ruttnar - träd som blir kvar i skogen ruttnar fortare med barken kvar, det är helt enkelt naturens sätt att städa.

Tex på kallvindar utan diffusiontätt skikt under så finns det risk för att isoleringsmaterialet aldrig kan torka ur pga av att ny fukt hela tiden tillförs samtidigt som luftfuktigheten hos ventilationsluften som kommer utifrån är så hög att vindsventilationen inte förmår att föra bort allt vatten - då får du fukt och mögelskador oavsett vilket isoleringsmaterial du än använder - det är en myt att äldre hus aldrig möglar.

Felaktigt använt är diffusionstäta material inget bra, men å andra sidan är alla material dåliga om man använder dom omdömeslöst.

[malarmaster]

några citat ur energimyndighetens o byggnadsvårdsföreningens bok Energiboken:
" två energisparprylar som det sällan talas om är filttofflorna och ullkoftan,trots att de ger snabbaste pay-offtiden av alla saker vi kan köpa för att spara kilowatt."
"istället för att investera  i en tillägsisolering av fasaden kan samma summa investeras i att köpa andelar i ett vindkraftverk"
" tillägsisolering av fasaderna är ett energimässigt bra alternativ,men det är också dyrbart och bör vara en av de sista åtgärderna man överväger för att minska energiförbrukningen i en gammal välbevarad byggnad"
" att byta väl fungerande fönster till energiglasfönster betalar sig i stockholmsområdet först efter 40 år"
Bokens olika författare är erfarna byggmästare,byggnadsvårdare och forskare inom energi,ventilation o byggteknik.
De hänger sig säkert åt skrock o vidskepelse som undertecknad. Ulf

[Broberg]

några citat ur energimyndighetens o byggnadsvårdsföreningens bok Energiboken:
" två energisparprylar som det sällan talas om är filttofflorna och ullkoftan,trots att de ger snabbaste pay-offtiden av alla saker vi kan köpa för att spara kilowatt."
"istället för att investera  i en tillägsisolering av fasaden kan samma summa investeras i att köpa andelar i ett vindkraftverk"
" tillägsisolering av fasaderna är ett energimässigt bra alternativ,men det är också dyrbart och bör vara en av de sista åtgärderna man överväger för att minska energiförbrukningen i en gammal välbevarad byggnad"
" att byta väl fungerande fönster till energiglasfönster betalar sig i stockholmsområdet först efter 40 år"
Bokens olika författare är erfarna byggmästare,byggnadsvårdare och forskare inom energi,ventilation o byggteknik.
De hänger sig säkert åt skrock o vidskepelse som undertecknad. Ulf

Sådana modernitétsfönster håller väl inte i 40 år?

[malarmaster]

nä,trävirket är uppruttet efter 15 år (tacka de fina plastfärgerna,en petroleumprodukt för det) och glaskassetterna börjar läcka efter 10-15 år,kanske bättre kvalitet numera då de ger iallafall 10 års garanti.men i vilket fall så blir det i praktiken en förlust att byta fönster. om de gamla går att renovera istället är det betydligt mer lönsamt särskilt om man sätter ett lågemissionsglas i innerbågen. det betalar sig efter 15 år och sköter man fönstrena under tiden håller de lika länge som resten av byggnaden.förra sommaren renoverade jag en herrgård,orginalfönster från 1804 still going strong,mina egna är 150 år gamla . Ulf

[Broberg]

nä,trävirket är uppruttet efter 15 år (tacka de fina plastfärgerna,en petroleumprodukt för det) och glaskassetterna börjar läcka efter 10-15 år,kanske bättre kvalitet numera då de ger iallafall 10 års garanti.men i vilket fall så blir det i praktiken en förlust att byta fönster. om de gamla går att renovera istället är det betydligt mer lönsamt särskilt om man sätter ett lågemissionsglas i innerbågen. det betalar sig efter 15 år och sköter man fönstrena under tiden håller de lika länge som resten av byggnaden.förra sommaren renoverade jag en herrgård,orginalfönster från 1804 still going strong,mina egna är 150 år gamla . Ulf

Mina 101 år. Har bytt fyra bågunderdelar och två karmunderdelar, fast de hade inte fått någon omsorg sedan mitten av 40-talet heller.

[Fru Jansson]

Man blir allergisk och annat skit med av att bo i moderna hus. Helt täta och innehållande massa gifter. Och hur länge håller och fungerar dessa material? Är ju inte rimligt att det ska rivas och byggas nytt hela tiden. Hur återvinns dessa material utan att skit kommer ut?

Ja men just!! Har en gosse med allergier och luftvägsproblem. Och... han har betydligt mindre problem sen vi flyttade ut till vårt gamla skrutthus! Visst, det märks när han blir förkyld, och om han har gosat med katter, eller varit i gräsklipp.. I päronens superisolerade rätt så nybyggda hus reagerar han mycket mer. I betongbunkern till lägenhet jag hade så gick det skapligt, men där fanns heller inga djur i närheten. Allra värst var det när han varit hos far sin. Fadern bor i ett snitsigt tätt radhus från åttitalet.. Dvs "modärn" teknik med några år på nacken...

Alltså, timmerhus ska vara lite dragiga! Lagom dragiga. Tätas med papp, och inte plast! Innanfönster innanför de vackra munblåsta enkelglasen.

Som sagt. Vårt kök som är naket till stommen invändigt, och där förra ägaren bytt ut ett brett fönster mot ett smalare, och bara byggt igen glipan med stående plank. Så pass otätt att man faktiskt ser ut genom springorna just där. Dessutom ett hål ner i grunden för att kunna inspektera. Skulle timmerhus vara så fruktansvärt kalla skulle vi inte kunna bo här! Men grejjen är ju att... visst. Ligger vinden på från nordväst så märker man otätheterna i köket. Men, eftersom köket inte används för tillfället, så är det bara att slänga in ett par vedträn i pannan och stänga dörren om sig. Resten av huset är varmt och gott! Och.. så länge elden är vid liv så är det faktiskt inte överdrivet kallt ens i köket.

Jag kan säga som så att... Efter att ha provat bo i huset och elda, så känner jag inget överdrivet behov att isolera. Köket, där tidigare ägare knackat bort lerklining lär få ett lager ekofiber (redan reglat, då det satt rejält musäten gullfiber som vi rev bort), i övrigt anser jag det vara bättre att behålla lerkliningen, och satsa på att leva och trivas!

[Broberg]

Jo, jag var allergisk mot diverse förr. Det försvann efterhand när jag flyttade till första "rucklet". Är jävligt känslig mot moderna eller moderniserade hus. Känns som om man inte kan andas riktigt när man kommer in i dem. Det är värre på vintrarna också och det har inte med värmen att göra. Har haft upp mot 30 här många gånger.

[Fru Jansson]

Det jag spontant känner när jag läser i alla de här isoleringstrådarna, är att, det Tacticus skriver är ren skrämselpropaganda! Jag har ingen erfarenhet av gamla hus förrän nu sista halvåret. Och, många är de gånger jag läst, och funderat på om man kommer att frysa ihjäl om man skaffar ett äldre hus. Samtidigt har jag instinktivt kännt att det är ett sånt hus jag vill ha..

Nu, när jag äntligen bor i mitt gamla hus så tänker jag ibland att... "tänk om jag låtit mig skrämmas till att skaffa ett annat hus" Det hade ju varit jättedumt (jag menar, vår kåk borde, enligt teorin i så fall vara värsta skräcken med tanke på otätheten i utrivna köket, men det är det inte)! Och, ännu dummare är det när folk skräms till att fördärva fullt fungerande gamla kåkar! Med tilltag som trots allt kostar mer än de ger... Visst finns det bra och vettiga åtgärder, men tänk hellre bevarande än förändrande! Tänk funktion. Ett hus som byggts för vedeldning ska vedeldas för att må riktigt bra!

[malarmaster]

du har fattat ulf

[RickardR]

Denna tråd behöver väckas;)
Jag har ett hus med stående timmer där det på många håll är springor ända in till "innerväggen" dessa tänker jag dreva för att få luften där att så still. Fasaden har varit pustat och den kommer att oputsads igen men först tänkte jag lägga dit ett lager träullit 100mm som ny putsbärare/tilläggsisolering. Min bedömning är att detta kommer kunna göras utan att skämma utseendet då putsen återställs likt originalet än om lite tunnare då det var tjockt ca 70mm (ink spritpust) och nya  blir ca 30mm så totalt blir väggen "bara" 60mm tjockare . synpunkter och åsikter är både bra och berikande så fyll på;)

[Skogsvilde]

Denna tråd behöver väckas;)
Jag har ett hus med stående timmer där det på många håll är springor ända in till "innerväggen" dessa tänker jag dreva för att få luften där att så still. Fasaden har varit pustat och den kommer att oputsads igen men först tänkte jag lägga dit ett lager träullit 100mm som ny putsbärare/tilläggsisolering. Min bedömning är att detta kommer kunna göras utan att skämma utseendet då putsen återställs likt originalet än om lite tunnare då det var tjockt ca 70mm (ink spritpust) och nya  blir ca 30mm så totalt blir väggen "bara" 60mm tjockare . synpunkter och åsikter är både bra och berikande så fyll på;)

Ser inte att det skall bli något konstigt med det.
Om du drevar och gör det jobbet inifrån så är dock min rekomendation att du delar upp de olika delarna under något/några års tid. Då jag är ganska säker på att du kommer att göra huset tillräckligt tätt och och varmt att du anser att det kan räcka.

[RickardR]

det gör från utsidan, total fasad yta ca 300m2 och sker under 4år/ etapper

[Skogsvilde]

det gör från utsidan, total fasad yta ca 300m2 och sker under 4år/ etapper

Ok... 
Då har du inga genvägar att ta.
Du lär inte få några större problem och slipper känna en tung tidspress på det viset. Klokt att lägga upp det under en lång tidsperiod.