Alternativ.nu

Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: kretslopp skrivet 11 nov-14 kl 10:07

Titel: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 11 nov-14 kl 10:07
När du har skaffat dig ett skogsskift ska du börja med att gå; promenera igenom skogen så systematiskt att du känner hela din skog.-Nu kan du dela in din skog i fem delar, det ska finnas ungefär lika mycket; gammelskog, ungskog, och hygge i vardera delen.-I varje del ska du nu planera för dina utforslingsvägar. Du skaffar plastband som du binder om stammarna så du ser hur du planerat. Nu ska du gå runt ytter kanten på din skift och markera en väg 10 meter in i skiften hela vägen runt. När det är klart ska du markera vägar med 20 meters mellanrum så att det täcker hela området. Det får inte bli sidlut eller för skarpa svängar.-Nu kan du hugga dina vägar och köra ut virket. Överalt där det är blött lägger du ris så du inte kör sönder marken. -Om fem år kommer du till baka och gör nästa huggning. Nu hugger du var tredje träd, som träd räknas armgrovt och grövre. Nästa gång det blir dags att hugga här igen blir om fem år.
Om du hugger på var skifte var tredje träd var femte år, kan du hålla på med det i all evighet eftersom du får en fin föryngring från botten.   
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: bjed0001 skrivet 12 nov-14 kl 08:23
Har du något belägg för detta skulle funka med gott resultat?

Ponera att vi har en gammal homogen granskog med ca 600 stammar/ha.
Om jag förstår rätt så menar du att år 0 så hugger man en tredjedel av skogen. År 5 hugger man en tredjedel av det som finns kvar osv. osv.
År 16 skulle då ca 15 % av det ursprungliga beståndet finnas kvar. Ca 90 träd/ha om vi antar att inget har blåst ut. Det motsvarar en gles fröträdställning med en ojämn föryngring under. Att då fortsätt och hugga var tredje träd som växer in i "armgrovt" känns magstarkt.

Så även om vi antar att beståndet inte kommer att blåsa sönder vilket jag tror att det kommer att göra i en majoritet av fallen. Och att vi får in en bra föryngring utan att göra någon ting alls vilket också är osannolikt på många marker, så tror jag att uttaget, virkesförrådet och tillväxten kommer att snabbt bli mycket låga. Känns vare sig varsamt eller naturnära snarare rovdrift och olagligt

Blädning i rätt bestånd på rätt mark kan fungera perfekt för den självverksamme men det förutsätter rätt trädslag, en fullskiktad skog och högt virkesförråd. Blädning i fel bestånd eller för stort uttag ger ett dåligt resultat vilket även detta råd kommer att ge.

Rätta mig gärna om jag har fel men jag tror att du får svårt i att övertyga mig om att detta är en lycka skötselmetod.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 12 nov-14 kl 10:41
Jo då det fungerar! Först du gör en tankevurpa! Om man tar bort en tredjedel och nästa gång tar bort en tredjedel av det som är kvar så har man inte tagit bort två tredjedelar av det ursprungliga. Nästa del i sammanhanget är att huggningen blir totalt sett inte hårdare än vid konventionellt skogsbruk. Där man gallrar efter femton år och hugger två tredjedelar. Och gallrar två gånger till före slutavverkning.
Resultatet blir bara så mycket bättre med den här metoden! För du har hela tiden en pågående föryngring! Du har inte minskat vikesinnehållet mer än vid konventionellt skogsbruk.
Prova den här metoden på en mindre ruta min 30 x30 så kan du själv få se att det fungerar.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 12 nov-14 kl 10:53
När du har skaffat dig ett skogsskift ska du börja med att gå; promenera igenom skogen så systematiskt att du känner hela din skog.-Nu kan du dela in din skog i fem delar, det ska finnas ungefär lika mycket; gammelskog, ungskog, och hygge i vardera delen.-I varje del ska du nu planera för dina utforslingsvägar. Du skaffar plastband som du binder om stammarna så du ser hur du planerat. Nu ska du gå runt ytter kanten på din skift och markera en väg 10 meter in i skiften hela vägen runt. När det är klart ska du markera vägar med 20 meters mellanrum så att det täcker hela området.

Är detta tvärvägar till den rundgående slingan?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 12 nov-14 kl 10:56
Har du något belägg för detta skulle funka med gott resultat?

Ponera att vi har en gammal homogen granskog med ca 600 stammar/ha.
Om jag förstår rätt så menar du att år 0 så hugger man en tredjedel av skogen. År 5 hugger man en tredjedel av det som finns kvar osv. osv.
År 16 skulle då ca 15 % av det ursprungliga beståndet finnas kvar.
Jag tror det blir 20%. Det är fyra uttag, år 0, 5, 10 och 15. Om inga nya träd hinner växa sig armtjocka så återstår då år 16 följande andel: 2/3*2/3*2/3*2/3=16/81=ca 20%.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 12 nov-14 kl 11:43
Presis så är det! Vägarna går ut till den vägen som går runt hela skiftet.-Jo om man inte räknar med återväxten. Men det blir inte större uttag än konventionellt skogbruk om du räknar med drivvägarna i beståndet! Dessutom på 20 år hinner det bli många nya träd som behöver gallras alltså räknas med vid huggningen.   
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: MagnusH skrivet 12 nov-14 kl 15:49
Sådant vägnät är inte lätt att åstadkomma om man inte bor på en plan tallhed.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 12 nov-14 kl 17:11
Jo det går! Planera dina vägar noga för du ska använda dom i många år ! Om det är besvärligt att planera dina utforslingsvägar, terrängen är besvärlig det finns hinder, sidlut, mm. Pröva då att dra en tvärväg till nästa parralellväg. Det är nu meningen att du absolut inte ska köra vid sidan av vägen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: bjed0001 skrivet 12 nov-14 kl 20:02
Jag tror det blir 20%. Det är fyra uttag, år 0, 5, 10 och 15. Om inga nya träd hinner växa sig armtjocka så återstår då år 16 följande andel: 2/3*2/3*2/3*2/3=16/81=ca 20%.

Vimsade till det hela men om jag räknar om det så får jag det så här:

år 0 - 80 % kvar efter stickvägar (20m mellan)
år 5 - 53 % kvar av ursprungliga beståndet efter uttag 1/3 av 80%
år 10 - 35 %
år 15 - 24 %
år 20 - 16 %

Så efter uttag år 20 så finns 16% kvar av ursprungliga beståndet. Den äldsta ungskogen är då 15 år gammal (ingen ungskog i basvägen)



Nästa del i sammanhanget är att huggningen blir totalt sett inte hårdare än vid konventionellt skogsbruk. Där man gallrar efter femton år och hugger två tredjedelar.

Tittar jag i gallringsmall för södra sverige, G32 vilket måste anses vara god mark även där så ligger första gallringen kring 25 år och normalt uttag är ca 30-40 % av grundytan.

Om vi tar en g32 i södra sverige, Bonitet på ca 11 m3sk/ha och år. Mer än så växer inte skogen i medel, över tid. Ska du avverka något så när uthålligt så går det ju inte att avverka mer än 55 m3/5års period i det perfekta beståndet. Jag tror att du under de första 5 års perioderna kommer att hugga avsevärt mycket mer än så. Vore intressant att försöka räkna närmare på saken men jag är fortfarande skeptisk.
 
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 12 nov-14 kl 20:26
Du ska inte hugga bort all undervegetiation, meningen är att du ska ha en skog som innehåller alla storlekar på träden, från små plantor till stora träd. Det kommer du att få med den här metoden. Om undervegitationen redan är borthuggen får du såklart ta hänsyn till det när du drar igång det här huggningssystemet. Men när du kommit igång fungerar det här systemet utmärkt.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 13 nov-14 kl 17:23
Jag tycker du ska prova den här skötselmetoden. Ta ut en ruta i skogen på minimum 30x30 meter och bruka den med huggning var tredje träd var femte år.
Fördelarna med den här metoden är;-Högre och jämnare tillväxt på träden. -Mindre med snöbrott och stormskador. -Du kan bruka skogen med ett relativt stort uttag kontinuerligt utan hygge. -Eftersom du bara kör på vägarna skadar du inte marken.-Skogen ger dej råvaror och inkomst utan avbrott för hygge och plantering.-Ett enkelt sätt att bedriva kontinuerligt hyggesfritt skogsbruk.
Gör dej bekant med metoden, avsätt ett mindre område och prova!   
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: MagnusH skrivet 14 nov-14 kl 15:05
Alla studier visar på att kontinuerligt skogsbruk ger mindre tillväxt.

Jämn inkomst får man genom att hugga och plantera en mindre del av skogen med jämna mellanrum.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 14 nov-14 kl 15:20
Som du vet växer kvarvarande träd extra bra efter en huggning eller gallring. Om du hugger var tredje träd var femte år har du en jämn maximal tillväxt.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ex. skrivet 14 nov-14 kl 18:24
Det finns inga möjligheter, utan då kommer man att hamna i en situation där man har kanske 100 m3 skog per ha efter ca 20 år.
Du får nog räkna upp till var tredje träd vart tionde år om du hela tiden ska ha en del vuxen skog.

Det finns en gård till salu utanför Sävsjö som beskrivs som 'skogsgård' och har 60 hektar skog med 9000 m3 på.  Det skulle vara intressant att se hur den är skött med så litet antal kubik på den arealen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 14 nov-14 kl 19:00
I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov. Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: MagnusH skrivet 17 nov-14 kl 22:07
Vid gallring sjunker tillväxten något totalt, men den fördelas på färre träd. Gallrar du vart tionde år, så kommer de yngre träden inte ha hunnit växa tills ig så att de kan ta över tillväxten efter de avverkade träden.

Hugger man tillräckligt lite så kan det "fungera" på vissa marker, men det blir inte särskilt mycket virke.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 23 nov-14 kl 09:33
I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov.

Skogsbolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet, så du måste ha missuppfattat något.

Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

Som dom andra har skrivit här ovanför, det fungerar inte att hugga en tredjedel vart femte år eftersom det på fem år inte hinner växa till lika mycket som du tagit ut. Det slutar med att du får glesare och glesare skog och till sist är det bara en halvtaskig ungskog kvar, i bästa fall.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 23 nov-14 kl 10:45
I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov. Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

 Att de hade lov att hugga vart tredje träd vart femte år betyder inte att de verkligen gjorde det. Om de gjorde det så borde skogen blivit ödelagd rätt så snart.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 23 nov-14 kl 12:35
Skogsbolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet, så du måste ha missuppfattat något.

 ???
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 23 nov-14 kl 12:50
I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov.

Skogsbolag har inte fått köpa privat mark sen slutet av 1800-talet. Jobbade du åt Skogshögskolan på 1870-talet?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 23 nov-14 kl 13:01
Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

Nej, det fungerar inte.

Om du har en normal gammal skog, även om den har en tät undervegetation, så har den typ 600 st/ha och kanske 450 m3/ha. Om du då hugger 1/3 så är det kvar 400 st/ha och 300 m3/ha. Efter gallringen så växer denna gamla skog kanske 6-7 m3/ha varje år, så efter 5 år står det 330 m3/ha. Om du då avverkar 1/3 igen så står det kvar 270 st/ha och 220 m3/ha. Efter ytterligare 5 år (10 år efter första gallringen) så står det ungefär 270 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 180 st/ha och 180 m3/ha. Det är fortfarande så tätt att underbeståndet inte växer speciellt mycket. Efter 5 år (15 år efter första avverkningen) har du kanske 200 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 120 st/ha, som en halvtät fröträdsställning, ungefär 120 m3/ha. Fem år senare (20 år efter första avverkningen) har en del av träden blåst ner så du har 100 st/ha och 105 m3/ha, och nu börjar granföryngringen under sätta lite fart. Om du igen avverkar 1/3 så har du alltså kvar färre än 70 st/ha och ungefär lika många kubikmeter och den kommer drabbas av stormfällning eftersom du är in och gallrar så ofta.

Slutresultatet blir att du efter 25 år har 40-50 fröträd kvar och en granföryngring under som hunnit bli 2-3 m hög.

Hur länge har du själv testat detta? Hur många gallringar har du hunnit med att göra i din skog?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 23 nov-14 kl 13:46
Nej, det fungerar inte.

Om du har en normal gammal skog, även om den har en tät undervegetation, så har den typ 600 st/ha och kanske 450 m3/ha. Om du då hugger 1/3 så är det kvar 400 st/ha och 300 m3/ha. Efter gallringen så växer denna gamla skog kanske 6-7 m3/ha varje år, så efter 5 år står det 330 m3/ha. Om du då avverkar 1/3 igen så står det kvar 270 st/ha och 220 m3/ha. Efter ytterligare 5 år (10 år efter första gallringen) så står det ungefär 270 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 180 st/ha och 180 m3/ha. Det är fortfarande så tätt att underbeståndet inte växer speciellt mycket. Efter 5 år (15 år efter första avverkningen) har du kanske 200 m3/ha. Du avverkar 1/3 och har kvar 120 st/ha, som en halvtät fröträdsställning, ungefär 120 m3/ha. Fem år senare (20 år efter första avverkningen) har en del av träden blåst ner så du har 100 st/ha och 105 m3/ha, och nu börjar granföryngringen under sätta lite fart. Om du igen avverkar 1/3 så har du alltså kvar färre än 70 st/ha och ungefär lika många kubikmeter och den kommer drabbas av stormfällning eftersom du är in och gallrar så ofta.

Slutresultatet blir att du efter 25 år har 40-50 fröträd kvar och en granföryngring under som hunnit bli 2-3 m hög.

Jag tycker detta låter som en rimliga invändning mot kretslopps patentmodell (men jag varken kan eller vill kalla mig skogskunnig).

Jag tycker det verkar som det är en alldeles för grovt tillhuggen regel att hugga 1/3 vart 5e år. Hänsyn bör rimligen tas till storleks- och artfördelning.

Jag tycker även att det verkar vara ett alltför högt uttag i de flesta fall.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 24 nov-14 kl 10:40
J det fungerar! Prova själv, bruka en yta på det här viset, så du får se i praktiken! Jo man kan teoritisera och räkna. Men det är inte detsamma som verkligheten. Det, det handlar om är att i modernt skogsbruk röjer man bort all undervegetation, i stället för att se det som kommande stora träd. Man vill inte vara begränsad, utan kör med maskiner överallt mellan träden. Särskilt gran har grunda rötter som tar stor skada av att man kör överallt. Om man skadar undervegetation och kör sönder rötter blir tillväxten dålig.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 24 nov-14 kl 11:35
Du svarade inte på de avslutande frågorna:

Hur länge har du själv testat detta? Hur många gallringar har du hunnit med att göra i din skog?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 24 nov-14 kl 12:30
I 20 år, 5 huggningar!
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 24 nov-14 kl 12:47
Kan du demonstrera resultatet? Bilder? Mätningar på kvarstående virkesförråd?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 25 nov-14 kl 09:55
Jag säger samma sak: Kan du visa upp nåt slags siffror på det hela? Och bilder? Före och efter? Annars är det ju bara teoretiserande som du själv säger.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 25 nov-14 kl 10:10
I 20 år, 5 huggningar!

Hur är grundförutsättningarna? Typ av mark, bonitet, klimat.
Hur var utgångsläget? Ungefärlig fördelning på trädslag och ålder/storlek.
Hur är läget nu? Dito.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 27 feb-15 kl 18:43
Det är klart att jag kan visa resultat! Det är bara att komma hit ock titta! Jag hann med fem huggningar (20 år) innan Gudrun blåste ned halva vår skog. Vi klarade oss ändå betydligt mycket bättre än grannarna. Det som är nu är att det inte huggits något mer än stormfält och dödträn nu här i tio år. Men i det som finns kvar kan man mycket väl se hur det fungerar.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 27 feb-15 kl 19:22
Det finns ensak till som kommit fram i tidigare resonemang. Det är röjningen, i konventionell röjning hugger du bort alla stammar så att det efter röjningen är två tre meter mellan kvarvarande stammar. I det här systemet tar du bort var tredje stam . Så du kommer ned till motsvarande gleshet som i konventionell röjning först efter tio femton år. Du har alltså fem sex gånger så många stammar kvar efter första urtaget. När du huggit den tionde gången har du en skog  som i gleshet motsvarar en "vanlig" andragallring. Men du har också en undervegetation som är tio meter hög.     
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: MagnusH skrivet 06 mar-15 kl 14:56
20 år är ju inte länge, får nog gå en 2-3 ggr så länge innan du ser skillnaden. Och då måset mn ha koll på hur skogen såg ut innan, hur mycket man tagit ut, och hur mycket det är kvar.

Turlitg nog finns det faktiskt en del forskning om detta. Personer som skriver ner alla åtgärder och mäter tillstånd regelbundet. Och de har inte kommit fram till riktigt samma resultat.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 06 mar-15 kl 15:53
Här är ett försök att räkna på kretslopps skogsbruksmodell. Jag tar gärna emot konstruktiv saklig kritik. Jag har bara en allmänorientering om skogsbruk, men jag kan räkna.

Jag antar något slags volymmått (välj själv) som i mitt exempel ger 5 m3 tillväxt per år, vilket lär vara genomsnittligt (för lämpligt valt volymmått). Alla uträkningar är per ha och avser ett område med relativt homogena förutsättningar i början.

Säg att man startar med x m3 vid första avverkningen. Då tas alltså 0,33x ut. Sen går 5 år med en tillväxt på 5*5=25 m3. Här är en liten tabell

År ; Kvar före uttag ; Uttag ; Kvar efter uttag
0 ; x ; 0,33x ; 0,67x
5 ; 0,67x + 25 ; 0,22x + 8,3 ; 0,44x + 16,7
10 ; 0,44x + 41,7 ; 0,15x + 13,9 ; 0,30x + 27,8
15 ; 0,30x + 52,8 ; 0,10x + 17,6 ; 0,20x + 35,2
20 ; 0,20x + 60,2 ; 0,07x + 20,1 ; 0,13x + 40,1
25 ; 0,13x + 65,1 ; 0,04x + 21,7 ; 0,09x + 43,4
30 ; 0,09x + 68,4 ; 0,03x + 22,8 ; 0,06x + 45,6
35 ; 0,06x + 70,6 ; 0,02x + 23,5 ; 0,04x + 47,1
40 ; 0,04x + 72,1 ; 0,01x + 24,1 ; 0,03x + 48,0
...
100 ; 75,0 ; 25,0 ; 50,0

Man ser att effekten av starttillståndet (x) snabbt späds ut och blir betydelselöst. Man kan (i teorin) ta ut 25 m3/ha vart 5e år. Man får i teorin ett bestånd på 75 m3/ha före uttag, 50 m3/ha efter uttag.

Hur ser en sån skog ut? Jag tror den är ganska gles. Vad säger skogsbrukarna? Det behöver dock inte vara en nackdel att den är gles, om den producerar i närheten av vad en skog som omloppsgenomsnitt gör med kalhyggesbruk. Man slipper ju dessutom i teorin föryngringskostnader.

Min kanske främsta invändning är denna: om man tar ut 1/3 vart 5e år så tar man i genomsnitt ut träden vid 15 års ålder. Dock kanske inte helt sant. Dels kanske inte de första åren som planta ska ingå i kalkylen, eller i varje fall bidrar plantorna försumbart till totalvolymen. Så man kanske kan lägga till säg 5-10 år som planta. Dels kan det finnas en effekt av att tillväxten ökar efterhand som träden växer, och man skördar främst de relativt äldre träden. Detta kräver en noggrannare uträkning samt mer faktaunderlag. Dels lär man förstås skörda en del träd som yngre (motsvarande röjning och kanske tidig gallring) och en del träd som äldre (motsvarande senare gallring).

Men jag tycker ändå att denna lilla kalkyl pekar på att träden i genomsnitt troligen kommer skördas vid en alltför låg ålder. Jag tycker detta tyder på att metoden inte är hållbar, vare sig skogsbruksmässigt eller naturvårdsmässigt. Tillväxten kommer i så fall hämmas av att träd huggs innan de är i närheten av att realisera sin tillväxtpotential. Om markens tilläxtpotential (eller bonitet) vid rationell uppläggning är 5 m3/år, så är det alltså mycket tveksamt om man verkligen får denna tillväxt med kretslopps modell. Min kalkyl ovan skulle alltså behöva justeras, till kretslopps modells nackdel.

Därtill finns förstås frågan om man kan få tillfredställande föryngring. Den frågan är gemensam med annat naturskogsbruk, och beror av diverse förutsättningar. Jag tror kanske inte att de specifika nackdelarna med kretslopps modell primärt ligger där, utan i det överdrivet intensiva uttaget.

Min förhoppning är att dessa totalt amatörmässiga uträkningar kan hjälpa till att föra diskussionen om kretslopps modell i rätt riktning.

(Jag har ändrat m2 till m3 på en massa ställen.)
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 06 mar-15 kl 15:57
Ytterligare kritik av kretslopps skogsbruksmodell: Den är inte modifierad utifrån bonitet, klimatzon, aktuell eller önskad trädslagsblandning eller aktuell eller önskad åldersfördelning. Att samma simpla modell skulle fungera oavsett sådana viktiga grundförutsättningar verkar mycket osannolikt.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 06 mar-15 kl 16:01
20 år är ju inte länge, får nog gå en 2-3 ggr så länge innan du ser skillnaden. Och då måset mn ha koll på hur skogen såg ut innan, hur mycket man tagit ut, och hur mycket det är kvar.

Turlitg nog finns det faktiskt en del forskning om detta. Personer som skriver ner alla åtgärder och mäter tillstånd regelbundet. Och de har inte kommit fram till riktigt samma resultat.

Leta gärna fram några forskningsrapporter, helst elektroniskt tillgängliga.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 06 mar-15 kl 21:23
Du måste först ändra från m2 till m3. Det växer ca 5 m3 per år och ha på vanlig skogsmark, inte 5 m2.

Det är i grund och botten ganska enkel matematik. Om avverkningen ska motsvara tillväxten och man ska avverka vart femte år så ska man alltså avverka 25 m3 av 75, och ett olikåldrigt bestånd med 50 m3 producerar inte 5 m3 per år utan kanske max 2. Och då har det bara vuxit 10 m3 efter fem år och du avverkar 20 av 60 och har 40 kvar, som producerar ännu mindre, och till sist kollapsar det helt. Om du läser på lite ser du att en olikåldrig skog måste hålla kanske 150-160 m3/ha för att producera 5 m3 per år, och om du då ska kunna avverka 1/3 så ska du alltså avverka 80 av 240 för att landa på 160 efteråt, men om det växer 5 m3 om året så tar det 16 år att komma tillbaka till 240 m3/ha igen, inte fem år. En rimligare modell är att avverka 50-60 m3 vart 10-12 år, pendla mellan 180 och ca 240.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Anders S skrivet 06 mar-15 kl 21:33
Du måste först ändra från m2 till m3. Det växer ca 5 m3 per år och ha på vanlig skogsmark, inte 5 m2.
Hehe, jag hoppas alla förstod att jag menade m3. Ändrat nu.

Citera
Det är i grund och botten ganska enkel matematik. Om avverkningen ska motsvara tillväxten och man ska avverka vart femte år så ska man alltså avverka 25 m3 av 75, och ett olikåldrigt bestånd med 50 m3 producerar inte 5 m3 per år utan kanske max 2. Och då har det bara vuxit 10 m3 efter fem år och du avverkar 20 av 60 och har 40 kvar, som producerar ännu mindre, och till sist kollapsar det helt. Om du läser på lite ser du att en olikåldrig skog måste hålla kanske 150-160 m3/ha för att producera 5 m3 per år, och om du då ska kunna avverka 1/3 så ska du alltså avverka 80 av 240 för att landa på 160 efteråt, men om det växer 5 m3 om året så tar det 16 år att komma tillbaka till 240 m3/ha igen, inte fem år. En rimligare modell är att avverka 50-60 m3 vart 10-12 år, pendla mellan 180 och ca 240.

Jag tycker detta låter rimligt. Har du (och forumet) några förslag var man kan läsa om sådant? Alltså hur stor tillväxt som kan förväntas i olika bestånd på olika boniteter.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 06 mar-15 kl 21:36
http://www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien (http://www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien)
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 11 mar-15 kl 09:21
Vid huggning med den här metoden, då man hugger var tredje träd var femte år, med ett fast vägnät i beståndet, väljer man det av dom tre träde som man vill avverka vilket inte måste vara det största.  Det ungskogsbestånd som kommer underifrån blir från början väldigt tätt. Det rörs inte förrän det  blivit  fyra meter eller armgrovt. Då tars bara var tredje träd bort. Det betyder att det finns mellan fem och tio gånger så många ungskogsstammar som konventionellt kvar.
Jag ska se om jag kan få hjälp att ta foton och lägga ut.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 11 mar-15 kl 16:30
Det är fortfarande enkel matematik, även om man bara räknar på antal träd.

Om du börjar med 2500 stammar så är du efter 40 år nere i färre än 100.
Om du börjar med 5000 stammar så är du efter 50 år nere i färre än 100.
Om du du börjar med 7500 stammar så är du efter 55 år nere i färre än 100.
Om du du börjar med 10 000 stammar så är du efter 60 år nere i färre än 100.

I samtliga fall är det först för tätt för föryngring och senare blir det bara en tät ungskog av det. Och dyrt blir det, såklart. Som så många andra konstiga påhitt som dykt upp så fungerar det oftast bra i 20-30 år. Det är först senare som man insåg hur tokigt det blev.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 11 mar-15 kl 17:21
Hur mycket växer inte träden på 40 år? Och ungskogen som växer upp hela tiden? Om du gör en provyta så får du själv se med egna ögon och egen erfarenhet!
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 11 mar-15 kl 19:19
Hur mycket träden växer beror på boniteten och hur många dom är. Och ungskog som kommer under gammal skog växer inte alls fort.
Men som sagt, du har ju inte provat så länge så det har inte hunnit spåra ur än. Dessutom, har du nån koll på hur mycket du kunnat avverka varje gång? Tillväxt i förhållande till bonitet?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Bubbel i Dammen skrivet 11 mar-15 kl 22:34
skogägare säljer skogen till bolag inte marken
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Bubbel i Dammen skrivet 11 mar-15 kl 22:35
mindre tillväxt jo men bättre tillväxt, när jag spelar instrument låter det illa fast jag spelar mer, jag ska spela bättre, kvalite tjing tjong det är uselt virke på Beijers
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Bubbel i Dammen skrivet 11 mar-15 kl 22:42
och jag har inte vana av alternativ.nu och svarar som jag tror i slutet på en sida, men tråden är längre och svaret hamnar helt ur sitt sammanhang. Ha en fin skog bojs. Jag söker digital skogsbruksplan för hyggesfritt jag. Det pratar ni inte om.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 20 mar-15 kl 09:06
Skogsstyrelsen har skötselplaner för dom flesta naturreservat. Det finns reservat med relativt stort uttag. Det är intressant läsning för där kan man se hur stort uttaget är och hur ofta. 
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 16 feb-17 kl 17:45
Nu håller vi på att hugga var tredje träd i ett 40-årigt planterat bestånd. Det har huggits var tredje träd var femte år fyra gånger nu. Om man räknar antalet uttagna stammar totalt, blir det presis lika många som vid en vanlig gallring var 15e år när uttaget är 2/3 av stammarna. Det jag har vunnit med var femte års huggningen är längre grön krona, en mycket bra tillväxt och en matta av nya plantor på marken. Det här är kontinutetsskogsbruk som fungerar! Vi har redan plockat  ut nästan dubbelt så mycket virke som om vi gjort det enligt skolstyrelsens rekommendationer. Vi kan fortsätta ta ut virke på det här viset.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: andtol skrivet 17 feb-17 kl 10:23
http://www.landetsfria.se/artikel/127018 (http://www.landetsfria.se/artikel/127018)

knyter an på ett bra sätt till detta ämne.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 17 feb-17 kl 11:22
Inte många rätt i den länken.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 18 feb-17 kl 19:42
Det är dom frodigaste största och snabbast växande tråden du ska gallra bort. Dom spensliga undersatta och ranka träden ska du lämna. Va noga med att inte ta mer än var tredje träd var gång. Om du har delat in din skogsmark i fem skiften så har du huggning varje år. Det tar fem år innan du år tillbaka på samma skift igen. Du ska vara noga med att inte köra in mellan träden, kör bara på dina utforslingsvägar.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 18 feb-17 kl 21:16
Inte många rätt i den länken.
Vad syftar du på då, mera specifikt? Jag tyckte det var en ovanligt klarsynt artikel
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Vedklyvaren skrivet 18 feb-17 kl 22:11
Tyckte det var en ovanligt vilsen artikel. I stort sett ingenting var rätt. Skogsbruket i Norden är inte perfekt men det är det bästa i världen. Hon klagar på att man planterar gran och tall. Vad skulle man annars plantera? Tall och gran är det som vill växa här.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 18 feb-17 kl 22:23
Vad syftar du på då, mera specifikt? Jag tyckte det var en ovanligt klarsynt artikel
Fast klara felaktigheter med.. Som om kronhjorten. Det var ju helt taget ur luften..
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 18 feb-17 kl 22:29
Tyckte det var en ovanligt vilsen artikel. I stort sett ingenting var rätt. Skogsbruket i Norden är inte perfekt men det är det bästa i världen. Hon klagar på att man planterar gran och tall. Vad skulle man annars plantera? Tall och gran är det som vill växa här.
Varför använde man i såna fall hormoslyr för att få bukt med lövsly?
Fast klara felaktigheter med.. Som om kronhjorten. Det var ju helt taget ur luften..
Ja, det var ett dåligt exempel, hon borde ha pratat om hackspettar istället
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: torpjens skrivet 18 feb-17 kl 22:30
Det är dom frodigaste största och snabbast växande tråden du ska gallra bort. Dom spensliga undersatta och ranka träden ska du lämna.

Det där känns lite konstigt. När man avlar något, oavsett om det är hundar eller tallar, brukar man låta de bästa exemplaren föryngras för att skapa livskraftig avkomma. Om vi istället, som jag förstår ovanstående, tar bort de stora träden och sparar de sämsta så kommer vi väl att skapa ett evolutionärt tryck som gynnar de sämsta träden. Med tiden kommer vi i så fall att få en skog som bara består av skräpträd. Jag tror inte på den metoden.

Om man inte är ute efter att maximera avkastningen på sin skog kan jag tänka mig att man kontinuerligt hugger gamla träd och träd som i något avseende är i dåligt skick. Men! Även om kontinuerlig plockhuggning ger en vacker skog tror jag att man hamnar lite för långt ifrån den lönsamhet man kan ha och för de som har lån eller behöver pengar kan det vara svårt att ligga så långt ifrån lönsamhetsmaximum.

Sen undrar jag lite över metoden som föreslås. Anledningen att jag undrar är att om man går ut på ett 10 år gammalt hygge där det lämnats en fröträdställning av t.ex. tall och tittar hur där ser ut så brukar det finnas en massa plantor utom kring fröträden. Det är som att de på något sätt hämmar uppkomsten av nya plantor närmast sig. Om man då har en skog där man hugger bort en andel med jämna mellanrum, kommer man då inte att få en väldigt dålig återväxt - likt hur det blir under en frötall menar jag - men överallt?

För min del är kontinuitetsbruk lockande för jag vill inte hugga rent någonstans men jag har fortfarande inte hittat nån metod som känns helt rätt. Det närmaste jag kommit är nog en metod där man hugger rent i stråk i nord-sydlig riktning. Man hugger ett stråk år 0, markbereder det och planterar (eller hoppas på självföryngring). Sen väntar man kanske 5 år och hugger ett nytt stråk parallellt med det förra, markbereder och planterar (eller hoppas på självföryngring) och röjer det förrförra (som då är 10 år). Sen väntar man ett antal år igen (kanske fem) och gör ett nytt stråk. Repeteras...

Efter flera omgångar har man en skog där det var femte år (eller vilken period man nu använder) är dags för en slutavverkning utan att det blir stora fula hyggen och det finns hela tiden skog i olika åldrar. Givetvis får man gallra av kvalitetsskäl om man vill det (det vill man nog) men man får i alla fall olika åldrar och ett nästan kontinuerligt uttag.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 18 feb-17 kl 22:35
Det där känns lite konstigt. När man avlar något, oavsett om det är hundar eller tallar, brukar man låta de bästa exemplaren föryngras för att skapa livskraftig avkomma. Om vi istället, som jag förstår ovanstående, tar bort de stora träden och sparar de sämsta så kommer vi väl att skapa ett evolutionärt tryck som gynnar de sämsta träden. Med tiden kommer vi i så fall att få en skog som bara består av skräpträd. Jag tror inte på den metoden.
Absolut, men det är ju mycket annat än bara arv som bestämmer hur bra ett träd växer. Konkurrens om näring, vatten och ljus kan precis lika gärna vara det som gör att vissa träd inte växer bra
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Vedklyvaren skrivet 18 feb-17 kl 22:40
Varför använde man i såna fall hormoslyr för att få bukt med lövsly?Ja, det var ett dåligt exempel, hon borde ha pratat om hackspettar istället

Det var fyrtio år sen man använde hormoslyr och det var inte särskilt vanligt då heller. Ingen saknar det.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Vedklyvaren skrivet 18 feb-17 kl 22:49
Torpjens har koll. Hans metod funkar om man vill ha kontinuerligt uttag på en liten fastighet och det vill man ju.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: torpjens skrivet 18 feb-17 kl 23:11
En klar nackdel med stråkmetoden är att man får en känslig kant mellan det äldsta och det mest nyhuggna. Jag misstänker att det kan blåsa kull en del där.  :(  Det att vi nu har varmare och blötare vintrar där marken inte alltid tjälar är lite besvärande. Det medför väl ökad risk för kullblåsta träd?


Hur funkar OPs metod för stormsäkring? Finns det någon annan metod för kontinuitetsbruk som är extra bra mot stormskador?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 18 feb-17 kl 23:15
Om man hugger var tredje träd var femte år vänjs de kvarvarande gradvis för ökade vindar och mindre lä. Kalhugger man kan man nästan räkna med att träd kommer falla i de nya skogsbrynen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Vedklyvaren skrivet 18 feb-17 kl 23:25
 Den som rovgallrar dvs hugger de största träden får räkna med att de undertryckta med dåliga rotsystem ramlar när de blir friställda. Men antagligen bryr han sig inte bara han har fått fara iväg med de störta och värdefullaste träden.
 Att träd ramlar i en hyggeskant får man också räkna med. Då blir det ett nytt stråk. Det är det som är stråkhuggning.  ;D
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 18 feb-17 kl 23:29
Det är ju synd att ta de största träden, för det är de som växer mest. Och hur är det med undertryckta träd som plötsligt får börja växa, blir virket krokigt om det går från tunna till breda årsringar plötsligt?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Vedklyvaren skrivet 19 feb-17 kl 00:00
 Som du säger så är det de största träden som växer mest. Den tillväxt som du förlorar genom att ta bort dem kan aldrig kompenseras genom att undertryckta träd börjar växa.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 19 feb-17 kl 09:08
Kom hit så får du se själv. Den som vill är varmt välkommen! Här finns gott om finkvistiga långa stammar med hög tillväxt och lång grön krona. Det vi hugger nu är 25 meter långa träd, 30-40 cm i brösthöjd finkvistiga och raka.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 21 feb-17 kl 09:43
 Jag vill inte ha största möjliga tillväxt! Jag tänker långsiktigt och vill ha många, tätvuxna kvistrena stammar. Den tillväxt som blir räcker. Det är därför det är viktigt att spara de stammar som har stått och stampat ett tag.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 01 mar-17 kl 10:14
Det vore intressant om du kunde lägga in foton på hur skogen ser ut.

Om du varje gång tar bort 1/3 av träden så tar du bort allt färre träd varje gång, men det blir också allt färre träd kvar, eller hur?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 01 mar-17 kl 10:37
Jag ska höra med barnbarnen om dom kan hjälpa mej. Vid en vanlig gallring har du huggit bort 70 % av antalet stammar för att öka tillväxten på återstående, resultatet här blir ungefär samma anta.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 01 mar-17 kl 10:48
Vad är då skillnaden om du nu efter 30 år har kvar lika få stammar som efter vanliga gallringar?
Det enda jag tänker direkt är att eftersom du säger att du tar ut de största träden så tar du ut betydligt mer än 1/3 av grundyta eller volym, och då sjunker tillväxten ganska ordentligt.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 01 mar-17 kl 12:11
Ja vist tar jag ut mycket i volym, men tillväxten på återstående träd ökar så det blir inte någon sjunkande tillväxt totalt över tid. Vid varje gallring blir det ju ett par tre grova tillväxtringar, med den här metoden är jag tillbaks och hugger redan efter fem år så här blir det maximal tillväxt. Så hade det inte blivit om jag gallrat var tionde, femtonde år. Sen får jag också bättre kvalité på virket eftersom jag tagit bort alla grovkvistiga träd. Volymen virke som vi tagit ut ur skogen de här åren blir flera gånger större ån om vi bara hade gjort ett par gallringar.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 01 mar-17 kl 13:39
Fast du får sämre stamform på de du lämnar kvar eftersom tillväxtökningen bara sker längst ner på stammen och höjdtillväxten oftast sjunker lite om man gallrar så hårt som du gör och så ofta. Dessutom ökar risken för skador eftersom beståndet hela tiden är nygallrat.
Att du får ut mer volym just nu är väl självklart, men du får ut mindre totalt sett, om man summerar alla gallringar och den volym du får kvar på slutet.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 01 mar-17 kl 16:02
Det har hela tiden varit bra längdtillväxt på kvarvarande träd efter gjord gallring. Jag har inte upplevt att det är speciellt mycket skador. Vad jag kan se i andra bestånd har dom betydligt mer beståndsskador. Men där kör dom kors och tvärs mellan träden och avverkar sommartid när träden är känsliga för skador, så det är kanske inte så konstigt. Jag har får ut betydligt mycket mer volym om man summerar, säkert mer än det dubbla. Samtidigt många stammar kvar med stor tillväxt. Ungefär lika stort uttag tror jag ska kunna göras kommande gallringar. 
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 01 mar-17 kl 17:06
I såna fall skiljer sig din skog från all annan skog och alla andra studier man gjort av gallring, runt om i hela världen.
Hur har du mätt längdtillväxten på träden och vad har du jämfört med?
Hur mycket volym plockar du ut per hektar och vad står det kvar?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 02 mar-17 kl 15:16
Det är så lätt att ha en förutfattad mening, skogskunnig. Om du kommer hit så ska vi göra relaskopering och höjdmätning.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 02 mar-17 kl 17:15
Det har gjorts många studier av återkommande täta gallringar av både skogshögskolan och enskilda bolag.. Jag har själv varit med när dom har testmätts och analyserats Testytorna  visade samma resultat som min skog här. Längdtillväxten minskade inte. Att försöken inte mynnade ut i annan skötselplan berodde på att den räknades för arbetsintensiv. Men för oss som självverksamma skogsägare som vill bedriva kontinuitetsskogsbruk och få ut mesta möjliga ur skogen är det perfekt. Försöken låg på en platts som heter Kratte masugn. Utvärderingarna gjordes 1971 och 1972. Det gjordes både avhandling och samlad sammanställning av dom. 
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kurt skrivet 02 mar-17 kl 17:57
Det har gjorts många studier av återkommande täta gallringar av både skogshögskolan och enskilda bolag.. Jag har själv varit med när dom har testmätts och analyserats Testytorna  visade samma resultat som min skog här. Längdtillväxten minskade inte. Att försöken inte mynnade ut i annan skötselplan berodde på att den räknades för arbetsintensiv. Men för oss som självverksamma skogsägare som vill bedriva kontinuitetsskogsbruk och få ut mesta möjliga ur skogen är det perfekt. Försöken låg på en platts som heter Kratte masugn. Utvärderingarna gjordes 1971 och 1972. Det gjordes både avhandling och samlad sammanställning av dom.


Nu finns det ju många andra alternativ till kalavverkning än bara traditionell gallring, man kan ju t ex avverka skogen i ett schackrutigt mönster. Och man behöver inte leta efter 50 år gamla avhandlingar utan någon som helst referens!

http://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2010/5/aterbeskogning-utan-kalhyggen/ (http://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2010/5/aterbeskogning-utan-kalhyggen/)
http://pub.epsilon.slu.se/2277/1/erefur_c_100426.pdf (http://pub.epsilon.slu.se/2277/1/erefur_c_100426.pdf) 
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 02 mar-17 kl 19:56
Vad skulle sådan "schackrutehuggnng" tjäna för syfte? I ett strövområde nära tätort kanske någon blir lite gladare men för övrigt?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 02 mar-17 kl 20:18
Vad skulle sådan "schackrutehuggnng" tjäna för syfte? I ett strövområde nära tätort kanske någon blir lite gladare men för övrigt?
Biologisk mångfald..
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 02 mar-17 kl 21:17
Och vad händer med den biologiska mångfalden när man hugger ner de återstående schackrutorna? Det blir ju ingen skillnad utom att det blir pyttesmå bestånd. På 1990-talet pratade man om problemen med fragmenterat skogslandskap. Med schackrutor blir det superfragmenterat.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 02 mar-17 kl 21:22
Tanken är väl att man hugger det periodvis så att det alltid finns kvar en viss del äldre skog så insekter och mindre djur som behöver en viss ålder på skogen kan finnas kvar i samma område.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 02 mar-17 kl 21:34
Så det är okej att kalhugga bara det finns kvar en viss del äldre skog i närheten?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 02 mar-17 kl 21:48
Så det är okej att kalhugga bara det finns kvar en viss del äldre skog i närheten?
Det är väl okej att kalhugga oavsett eller? Det som är bra är väl om det inte får vara allenarådande.. Att andra skötselmetoder också används är bara positivt för den svenska skogen. Det behöver ju inte vara antingen eller.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 02 mar-17 kl 22:11
 Variation är ju bra och det är ju bra om Kretslopp tror på sin metod. Men det är knappast varsamt eller naturnära och knappast långsiktigt uthålligt heller.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 02 mar-17 kl 22:37
Variation är ju bra och det är ju bra om Kretslopp tror på sin metod. Men det är knappast varsamt eller naturnära och knappast långsiktigt uthålligt heller.
Det brukar låta så från hyggesförespråkarna tyvärr.. Trots att det bevisligen fungerar bra ekonomiskt med andra former också, och mer biologisk mångfald.
Personligen tror jag att många metoder, inkl trakthyggesbruk, kan ge likvärdiga ekonomiska resultat och att en större metodvariation ger bättre förutsättningar för djur och växter.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 02 mar-17 kl 22:47
Kretslopps sätt är en variant på blädning även om hans uttag verkar brutalt högt. En blädningsskog ska hållas tät och där växer i slutändan enbart gran så tätt att knappast något markskikt förekommer. Där finns inte rum för någon större biologisk mångfald.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 03 mar-17 kl 08:58
Kretslopps sätt är en variant på blädning även om hans uttag verkar brutalt högt. En blädningsskog ska hållas tät och där växer i slutändan enbart gran så tätt att knappast något markskikt förekommer. Där finns inte rum för någon större biologisk mångfald.
Fast det där är ju fel, vilket visats i många forskningsrapporter. Det går inte uttala sig så kategoriskt och generellt.
Och det har ju till och med tjockpannorna på Skogsstyrelsen insett nu.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Ett svart får skrivet 03 mar-17 kl 09:19
Om man undviker gran från början så kommer det vara så ljust i skogen att trädplantor kan börja växa och vara redo att ta över så fort man fäller ett träd och en lucka bildas. Den som varit i en dunge av exempelvis asp eller björk vet att där alltid kommer nya träd från botten.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 03 mar-17 kl 10:13
Fast det där är ju fel, vilket visats i många forskningsrapporter. Det går inte uttala sig så kategoriskt och generellt.
Och det har ju till och med tjockpannorna på Skogsstyrelsen insett nu.

Vilka forskningsrapporter?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: andtol skrivet 03 mar-17 kl 10:18
Ganska rolig tråd det här.

Å ena sidan kapitalet - å andra sidan alternativ- och naturnära skogsbruk i självhushållarperspektiv.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 03 mar-17 kl 10:31
Vilka forskningsrapporter?
Det där har du och jag diskuterat tidigare. Har inte tid just nu men det finns ju en ganska ny finsk studie, men även Skogsstyrelsen har väl några där man påvisar snarlik lönsamhet i vissa omständigheter samt ökad biologisk mångfald.
Bara googla..
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 03 mar-17 kl 13:48
Fast nu var det ju inte ekonomin du kommenterade utan Skogsolas påstående om biologisk mångfald:

Kretslopps sätt är en variant på blädning även om hans uttag verkar brutalt högt. En blädningsskog ska hållas tät och där växer i slutändan enbart gran så tätt att knappast något markskikt förekommer. Där finns inte rum för någon större biologisk mångfald.

som du kommenterade med:

Fast det där är ju fel, vilket visats i många forskningsrapporter. Det går inte uttala sig så kategoriskt och generellt.
Och det har ju till och med tjockpannorna på Skogsstyrelsen insett nu.

Så vilka forskningsrapporter visar att Skogsola har fel?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 03 mar-17 kl 13:51
Ganska rolig tråd det här.

Å ena sidan kapitalet - å andra sidan alternativ- och naturnära skogsbruk i självhushållarperspektiv.

Eller å ena sidan den etablerade kunskapen om hur skogar fungerar och växer, och å den andra frifräsare som utan ansvar ger andra råd om hur de ska sköta sina skogar. Tänk om Kretslopp skulle vara tvungen att ta ekonomiskt ansvar för de råd han ger? Ungefär som när hantverkare eller konsulter måste ha ansvarsförsäkring som täcker upp ekonomiskt om det skulle gå åt helvete för kunden.

Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: andtol skrivet 03 mar-17 kl 14:15
Berätta gärna hur du sköter din egen skog utifrån ett självhushållarperspektiv, Skogskunnig.

 ???
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 03 mar-17 kl 14:24
Fast nu var det ju inte ekonomin du kommenterade utan Skogsolas påstående om biologisk mångfald:

som du kommenterade med:

Så vilka forskningsrapporter visar att Skogsola har fel?

För att ändå ge en sammanfattande bild uppdrogs därför
åt ArtDatabankens artexperter att baserat på befintliga kunskaper bedöma påverkan
på naturvärdesarter vid avverkning med trakthygge, med skärmställning och
blädning/hyggesfritt med generell och förstärkt miljöhänsyn. I sina bedömningar
kommer de fram till att blädning/hyggesfritt har den minsta påverkan men också att
förstärkt hänsyn vid trakthyggesavverkning påtagligt minskar påverkan

http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art51/10768251-68e6a3-1837.pdf (http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art51/10768251-68e6a3-1837.pdf)

Inte någon forskningsrapport men en kommentar ur en sådan:
Det vi ser är att de arter som är knutna till gammal skog inte påverkas negativt av kalhyggesfritt skogsbruk, utan de blir kvar även efter avverkningen. Dessutom ser vi att de lite mer ljuskrävande arterna gynnas, eftersom skogen blir lite ljusare när man bedriver hyggesfritt skogsbruk, säger han.

Vad forskarna har gjort är att de har jämfört områden där skogen är kalavverkad, men där naturhänsyn är gjord, med områden som har blädats. En kalhyggesfri metod där man går in med skogsmaskiner och tar ut de största träden ur skogen. Och vad forskarna då har sett är att skalbaggar som ofta missgynnas av ett intensivt skogsbruk blir kvar i skogen efter man avverkat kalhyggesfritt.

- Det pekar på att hyggesfria metoder har mindre påverkan på den biologiska mångfalden och framför allt vad det gäller de arter som är knutna till gammal skog, säger Joakim Hjältén, professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6450273 (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6450273)

Och den här kommentaren från en av forskarna bakom Future Forrests forskningsprojekt (SLU, Skogsforsk och Skogsstyrelsen) tycker jag sammanfattar det hela perfekt.
Naturvårdsforskaren Jan-Olof Weslien, Skogforsk, konstaterade att det generellt är positivt för de flesta arter om större arealer sköts med hyggesfria metoder. Men samtidigt finns det arter som är beroende av störningar som istället kan missgynnas.

Att skogarna sköts med olika metoder, beroende på de lokala förutsättningarna och ägarnas mål, är ju givetvis det bästa för den biologiska mångfalden. Tyvärr har trakthyggesbruket med Skogsstyrelsens försorg varit närapå ensam herre på täppan i alldeles för lång tid. Men nu har ju även de fått upp ögonen för hyggesfria metoder så pendeln börjar ju sakta svänga nu, kanske i sista stund.
Dessvärre lever Skogsstyrelsen blöta filt över svenskt skogsbruk kvar starkt inrotat hos många, även här, där man direkt går på alla metoder som inte är trakthyggesbruk. En blandning av metoderna är som sagt det bästa, och för att det ska ske behöver hyggesfria metoder lyftas fram, anpassas och användas. Givetvis med de specifika förutsättningarsom finns på varje plats men att alltid kategoriskt säga "nej, det är sämre" är bara tråpngsynt och visar endast på okunskap.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Halte skrivet 03 mar-17 kl 14:43
Från ArtDatabankens experter på uppdrag av Skogsstyrelsen, se bifogad tabell.. Kolumnen "Naturvärde" betyder naturvärdesarter (rödlistade arter).
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 03 mar-17 kl 16:12
Det var intressant Halte, tack för att du plockade fram det här materialet!
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 04 mar-17 kl 12:59
Berätta gärna hur du sköter din egen skog utifrån ett självhushållarperspektiv, Skogskunnig.

 ???

Vanligt trakthyggesbruk men små bestånd. Bara nåt hektar var
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: TW skrivet 23 apr-17 kl 12:02
Jag får intrycket att signaturen Skogskunnig är väldigt kunnig på skogsindustriell dogmatik men inte har någon erfarenhet av att använda det såkallade "virke" som man åstadkommer med ett dogmatiskt korrekt bedrivet skogsbruk.

Det virke vi har i dag har vuxit i skogar som inte har skötts enligt dogmerna. När det är slutavverkat finns inget virke kvar bara pappersved förutom i skiften som har blivit vanskötta av sina ägare.

Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 24 apr-17 kl 14:55
 Den skog som vi avverkar idag planterades på 20-talet. Röjningsgallrades på 40-talet i jakt på kolved, brännved och gengasved. Därefter har den skötts mer eller mindre enligt "dogmerna". Skogsbruket idag är inte fullt så "dogmatiskt" som det var på 60-80 talen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 24 apr-17 kl 21:20
Det är mycket värre! Aldrig någonsin i de här trakterna har det avverkats så mycket på så kort tid. Jag bor i västra Kronoberg och här var gudrunstormen som värst. Sen dess har det huggits mycket mer än stormen, nu på dom sists åren har all gammal skog avverkats. Hela sommaren pågår avverkning, Dikning markberedning och djupa spår förskräcker. Om man ska sätta ekonomin före varsamhet, långsiktighet och kvalité. Så får våra barn och barnbarn det eländigt på alla vis, efter som vi förstör så mycket. Mitt system fungerar kom hit och titta. För dom som ser med egna ögon har förstått. Skogskunnig, du är välkommen du med.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 02 maj-17 kl 09:24
ta lite foton och lägg upp så får vi ser hur det ser ut.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 02 maj-17 kl 15:09
Här kommer en bild på 40årigt bestånd som nu gallrats för 5-e gången då det varje gång huggits bort var 3-e träd.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Pettson2 skrivet 02 maj-17 kl 15:25
...var tog bilden vägen!!!!
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 02 maj-17 kl 17:37
Nu gör jag ett nytt försök.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 02 maj-17 kl 19:07
Nä jag klarar inte att skicka bild. Den här tekniken är omöjlig att fårstå sig på för mej, ledsen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: andtol skrivet 03 maj-17 kl 09:45
Här kommer en bild på 40årigt bestånd som nu gallrats för 5-e gången då det varje gång huggits bort var 3-e träd.

Bilden saknas.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 17 maj-17 kl 09:16
Här kommer en bild på 40årigt bestånd som nu gallrats för 5-e gången då det varje gång huggits bort var 3-e träd.

Ett 40-årigt bestånd? Gallrat 5 gånger redan? Vart tredje träd? Ja då lär ju träden ta slut innan du når slutavverkning...
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogsola skrivet 18 maj-17 kl 07:42
 Vore verkligen intressant att se bilder.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 28 maj-17 kl 20:30
Jag är jätteledsen att jag inte får till det med bilderna!
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 11 aug-18 kl 10:16
Nä träden tar inte slut. Vanligaste kommentaren är att det ser ut som vilken vanlig skog som helst. -Att det inte syns att det huggits så mycket. Men det syns när vi räknar stubbar. -Att kvalitén på träden är bättre än i grannens skog.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: andtol skrivet 11 aug-18 kl 11:57
Jag är jätteledsen att jag inte får till det med bilderna!

Om du vill kan du maila mig bilderna så kan jag lägg upp dem. Skicka PM i så fall.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: Skogskunnig skrivet 25 okt-18 kl 09:51
Kommer det några bilder?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 26 okt-18 kl 10:47
Tack för erbjudandet att hjölpa mej lägga ut bilder. Det beståndet som jag tänkt lägga ut har drabbats av torkan i sommar  så mänga träd har dött. Därför känns det inte okej att lägga ut dom bilderna. Jag ska ta nya bilder, så kanske jag behöver hjälp med dom.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 05 jul-19 kl 08:19
Det är väl en sak som drabbar alla nutida granägare att granbarkborren slår till och tar död på delar av beståndet. Dom träd som dog för mej var insprängda i beståndet så det blev som tur var inte så stora luckor.
Problemen med granbarkborreangreppen är sommarhuggandet! Runtom här huggs och gallras det varje sommar. Det måste väl vara galenskap att inte rätta sig efter naturen och medvetet göra problemet värre.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 06 mar-20 kl 20:00
Nu debatteras plockhuggning igen i flera former för att vi ska klara klimatomställningen.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 24 aug-20 kl 21:04
Till dej som vill vara rädd om skogen och marken men ändå hugga. -Lägg ut ett nät av utforslingnsvägar över dina skiften. -Kör bara på dom inte in mellan träden. Hugg under oktober fram till mars. Inte senare, för att inte ge mat åt granbarkborre och skona djur och växter. -Hugg var femte år, då kan du som mest ta ut var femte träd. Om du hugger var femte år maximerar du till växten på dina träd. Gör inte hyggen och framför allt markbered inte. Hygge och markberedning förstör flera hundra år gamla svampmycel som är livsviktiga för träden. Men det förstör också flora och djurliv.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 08 maj-22 kl 10:32
Till dej som vill bedriva skogsbruk utan hygge. Du avverkar  var 5-e år och hugger var 3-e träd. Inte var femte som mitt tidigare inlägg.  Som avverkningsbart räknar du alla med en stam grövre än 10 cm.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: fri skrivet 08 maj-22 kl 14:35
Till dej som vill bedriva skogsbruk utan hygge. Du avverkar  var 5-e år och hugger var 3-e träd. Inte var femte som mitt tidigare inlägg.  Som avverkningsbart räknar du alla med en stam grövre än 10 cm.

Har du några egna erfarenheter i ämnet?

Att hålla på och avverka ned till 10cm undrar jag om det är så lyckat, hur får du ut sågbara dimensioner med ett sådant skogsbruk?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 09 maj-22 kl 20:25
Jag har drivit den sortens skogsbruk på en del av vår gård nu i 27 år. Jo det fungerar. Det blir också timmer av bra kvalitet.
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: fri skrivet 09 maj-22 kl 20:35
Lyckas du föryngra tall och björk?
Titel: SV: Varsamt naturnära skogsbruk.
Skrivet av: kretslopp skrivet 10 maj-22 kl 08:26
Ja, vi har blandskog men med mest gran.