Torka hö på skullen

[novamie]

Hej på er! Här är en riktig nybörjare på allt! Vi har precis gått och blivit med självlastarvagn och hökanon. Orsaken varför vi valde att köra med löshö är för att vi har så bra med utrymme på skullen, dock små luckor så inköpta rundbalar får vi inte plats med och måste förvara utomhus. Mycket plats på skullen som sagt men ganska magra och småa vallar. Det är frågan om max 2-3ha vi skulle slå hö på. Frågan är om man måste ha en fläkt som sluttorkar höet på skullen eller om det funkar att bara sprida ut det glest och inte kasta upp det i en stor hög? Tänker att det är en massa jobb att bygga en tork (vi har fläkt på den andra ladans skulle som vi i så fall måste flytta och så borde vi väl behöva bygga "ribborna" som höet ligger på). Men behövs det på 3-4 vagnslass (antar att det är frågan om något sånt?) och 60-70kvm yta med högt till tak. Och hur är det man mäter höets torrhet? Finns det speciella manicker för det?

Tacksam för svar!

[Själv är bäste dräng]

Om du torkar på backen så att du skulle ha kunnat pressa, så behöver du inte torka inne. Men en stor fördel med löshö är ju att du kan korta ned liggtiden ute och bli av med det sista vattnet inne. Höt känner du lättast på om det är torrt, men det finns mätare.

Grattis förresten till ett bra system för höhantering.

[Brukspatronen]

3-4 vagnar låter lite. Slog hö för första gången i år och vi fick ihop 6 vagnar på ca 1ha. Den vallen är dock hyggligt bra, inne på sitt fjärde år.

[Eldjarn]

Det korta svaret är: Det går inte att låta höet torka färdigt på skullen utan skulltork. Jag var i samma situation under ett antal år, med rymlig höskulle men utan skulltork. Några fång hö kunde torka, om man gick och vände det varje dag, men inte ett helt lass. Det är också lätt att tro att höet är torrt bara för att det känns torrt. Även vid gott torkväder måste gräset ligga "på slag" några dagar och vändas flera gånger för att bli så torrt att det går att lagra. Om det inte är torkväder så länge måste man dra ihop det till stackar och hoppas på att regnet inte blir långvarigt. Eller hässja höet, men hässjning är en konst i sig, och slitsamt även om det bara är ett par hektar. Idag har vi bättre och mer detaljerade väderprognoser än när jag hade får och hästar, så nu borde det gå att pricka in en period på 4-5 dagar med säkert torkväder och slå vallen då, med risk för att man får vänta till i augusti med höskörden. Ett tips, som jag lärde mig av "di gamle": Strö på lite salt mellan varje lass på skullen, så möglar inte höet även om det skulle vara "på gränsen". Men jag vet inte om hösalt finns att köpa hos Lantmännen ("Granngården") idag?

[novamie]

3-4 vagnar låter lite. Slog hö för första gången i år och vi fick ihop 6 vagnar på ca 1ha. Den vallen är dock hyggligt bra, inne på sitt fjärde år.

Låter ju väldigt bra det! Vi har dock en del mossa på markerna och det är ganska "brunt", en massa tunna strån med lite fjun i toppen, inte så mycket "grönt" gräs men mycket örter osv. Har tänkt försöka få fatt i någon med gödselspridare då vi har någon kubik gammal kogödsel som bara ligger och "jäser" hoppas på att den hjälper till att få det grönt till nästa säsong!

[novamie]

Det korta svaret är: Det går inte att låta höet torka färdigt på skullen utan skulltork. Jag var i samma situation under ett antal år, med rymlig höskulle men utan skulltork. Några fång hö kunde torka, om man gick och vände det varje dag, men inte ett helt lass. Det är också lätt att tro att höet är torrt bara för att det känns torrt. Även vid gott torkväder måste gräset ligga "på slag" några dagar och vändas flera gånger för att bli så torrt att det går att lagra.

Ok, håller höet bättre näringsvärde också om det sluttorkas på skullen då? åtminstone rekommenderar man att lövruskorna ej torkas i solen!

[Eldjarn]

Ja, om man tar in höet på skullen och sluttorkar med skulltork blir det bättre näringsvärde av flera skäl. De orsaker jag kommer på nu är:
1) Höet ligger ute kortare tid och blir alltså inte utsatt för sol och fukt lika mycket.
2) Höet behöver inte vändas lika många gånger innan man kör in det. Vid varje vändning ramlar det av blad, och bladen är näringsrikare än strået. Särskilt viktigt om man har klöverinblandning i vallen.
3) Man har bättre möjligheter att välja optimal tidpunkt för slåttern.

Jag torkade faktiskt lite löv till fåren några år, och det gäller nog samma principer för lövruskor: Gärna utomhus först så de får "torka till" lite, sen kan de hänga luftigt på höskullen tills de blir helt torra. Om de hänger ute tills de blir snustorra ramlar en del av bladen av när man tar in dem. Men beträffande lövfoder har jag inte så mycket erfarenhet.

[PetrusT]

Annars är ju hässjning en bra metod. Då är höet torrt när man tar in det och det behövs ingen skull-tork. Men det är förstås en del arbete med det, särskilt om man inte har hässjevirke från början.
Men har man gott om utrymme på höskullen så går det säkert att torka det där.

[olivia.k]

Om man hässjar höet, hur är det meningen att man ska få upp höet på höskullen sen? Inte använder man då självlastarvagn?
Slänger man bara upp höet på nån slags vagn och kör in det?

[Själv är bäste dräng]

Någon vagn lär behövas, kanske självlastarvagnen är den bästa på gården. Sedan är det bara att blåsa upp höt med kanon som det var tänkt innan allt arbete med att hässja kom emellan

Nej, bygg en tunnel och kläm dit en fläkt, mycket smidigare än att hässja.

[Rubensgården]

Tänk på att det kan ta eld i kanonen om det blir varmgång i något lager! Kör den på tomme i 20 minuter och känn efter så inget är varmt innan ni börjar använda den. Varje gång! /Jan

[Själv är bäste dräng]

Det kan även bli gnistor när stenar följer med, så ha det rent framför.

[Eldjarn]

Att hässja höet är en bra metod. Det blir torrt, det blir hög kvalitet och man är inte särskilt väderberoende. Men det finns några hakar.

1. Man måste ha hässjevirke, det som förr fanns på de flesta gårdar är nu oftast uppsågat till ved eller kapat till stängselstolpar.
2. Man måste ha folk, det är inget man gör ensam. Och det måste vara folk som klarar tungt kroppsarbete minst 8 timmar om dagen.
3. Man måste ha kunskaper om och erfarenhet av hässjning. För att få bra hässjor krävs det en hel del erfarenhet.

Att köra in höet från hässjorna är ett mindre problem. Först lyfter man av höet från hässjorna så att det får luftas. Traditionellt tar man sedan en flakvagn med eller utan höhäckar och sedan får två man på backen med högafflar langa upp rejäla fång till den tredje som står på lasset och lägger det till rätta så att inte halva lasset rasar av innan man är hemma. Om man inte har höhiss eller kan köra in på skullen så lyfter man sedan av höet och langar in det på skullen. En man i lasset, två på skullen.

Om man har en självlastarvagn går det natuligtvis att använda den om man lägger höet från hässjorna i lämpliga strängar. Och med en höfläkt eller hökanon slipper man det tyngsta jobbet med att få in höet på rännet/skullen.

Sammanfattningsvis så håller jag med Själv är bäste dräng: Bygg en skulltork! 

[novamie]

Tack för råden, fint med folk med erfarenheter, skulltork och tomgångskörning ska det bli! Detta är för nästa år. Nu mekar jag med traktorn, en cylinder som inte fungerar så det är av med topplocket!

Och sedan måste jag ta reda på hur vi ska få något gräs att växa på våra fält. De är så magra så att det växer mossa på dem just nu. Men det finns många trådar med det ämnet så jag ska försöka ta reda på före jag startar en ny diskussion!

[Eldjarn]

Hur man ska få gräset att växa så att det blir bra hö är fövisso ett intressant ämne. Det finns nämligen ett val här. Antingen den konventionella metoden, att plöja upp och så in en lämplig vallfröblandning. Eller så skapar man en riktig slåtteräng med utgångspunkt från de gräs och örter som växer där nu. Och vill man ha en slåtteräng ska man inte gödsla marken. Beträffande slåtterängar så finns det en del folk med erfarenhet på detta forum. Till exempel på denna tråd:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=152005.0

[skräptanten]

Di gamle skulle vända sig häftigt i sina gravar om di fick veta att 100 år efter att di slitit som djur (och med djur) för att göra äng till åker - kommer någon romantiskt inriktad person och vill göra om åker till äng...

[Eldjarn]

Di gamle skulle vända sig häftigt i sina gravar om di fick veta att 100 år efter att di slitit som djur (och med djur) för att göra äng till åker - kommer någon romantiskt inriktad person och vill göra om åker till äng...

För den som inte vill använda konstgödsel eller tunga maskiner kan permanent vall (=ängsskötsel) vara ett alternativ, eller komplement, till konventionell vallodling. Och går vi 150 år tillbaka i tiden, så hade nog “di gamle” nickat instämmande. Innan “köpegödseln”, handelsgödseln, fanns var ängen precis lika viktig som åkern. Det var ängen som gav foder till korna och korna gav gödsel till åkern.  Det kan tänkas att vi någon gång i framtiden måste återgå till det sättet att bruka jorden.

[Brukspatronen]

För den som inte vill använda konstgödsel eller tunga maskiner kan permanent vall (=ängsskötsel) vara ett alternativ, eller komplement, till konventionell vallodling. Och går vi 150 år tillbaka i tiden, så hade nog “di gamle” nickat instämmande. Innan “köpegödseln”, handelsgödseln, fanns var ängen precis lika viktig som åkern. Det var ängen som gav foder till korna och korna gav gödsel till åkern.  Det kan tänkas att vi någon gång i framtiden måste återgå till det sättet att bruka jorden.

Det var ju faktiskt växelbruket och inte handelsgödseln som tog knäcken på ängen. Och hur som helst om avsikten var att ge en ökad avkastning så lär ju inte ängen vara svaret. Den må bara vacker och inbjuda till en stor artrikedom men speciellt högavkastande är den inte. I varje fall inte om vi talar om hårdvallsängen.