Biokol, hästgödsel & kompostblandningar

[Znibban]

Har precis fått hem ett bilsläp med välbrunnen hästgödsel  (känner mig hur rik som helst)
Har blandat en hel del skottkärror fulla med hjälp av cementblandaren. Det blir bara hur bra som helst, känns luftigt och skithärligt (det var väl ett passande uttryck).
Nu har jag lite planer på att försöka  konstruera "Terra Preta" den svarta jorden. Så eftersom jag aldrig lyckats få tag på Biokol så ska jag själv tillverka egen biokol. Det bästa sättet hittills har varit att stoppa vanlig grillkol i nätsäckar  och hoppa på dem & slå sönder bitarna med släggan.
Då kan man samla upp det kolpulver som bildas under säcken och ösa över i en spann med uppblött hönsgödsel. De stora bitarna stannar ju kvar i nätsäcken för vidare behandling.  Man behöver munskydd kan jag upplysa om 

Jag skulle vilja tillverka min egen jord men frågan är vilka proportioner man ska ha.
Hittills har jag blandat 2 delar kompost med 1 del mycket välbrunnen hästgödsel och använt det till att lägga c:a ½-1 dm tjockt lager ovanpå marken.

Vilka proportioner skulle ni rekommendera till att ha som ren odlingsjord. Driva upp växter i krukor etc.
Komposten är mycket äpplefallfrukt och sågspån från hönshuset. Löv etc men ingen hushållskompost för den har jag separat. Det är nog inte så särskilt "stark" kompost , näringsmässigt.

Vill även blanda in min biokol. Har fått höra från FOBO att 2½ kg kol till i kvm jord om man ska se riktigt bra resultat.
Hur mycket skulle man ha till "min kompost/hästgödselblndning" tror ni?
När blir det för starkt?
Kolet håller ju näringen så den inte lakas ut.
Så den borde ju "portionera ut" alltefter som växterna suger upp. I den svarta jorden i Amazonas har ju näringshalten behållit sig genom tusentals år utan att armas /lakas ut.

Detta är riktigt spännande att tillverka egen jord!

[Richard]

Så den borde ju "portionera ut" alltefter som växterna suger upp. I den svarta jorden i Amazonas har ju näringshalten behållit sig genom tusentals år utan att armas /lakas ut.

Detta är riktigt spännande att tillverka egen jord!

Om kol inte lakas ut näringsnamne hur kan en plant ta det upp?

[Znibban]

Om kol inte lakas ut näringsnamne hur kan en plant ta det upp?

 
Du är smart som en räv,
Vet bara vad jag hört & sett på TV & youtube; att man funnit Terra preta längs Amazonas (svart jord) som brukats av folk. En del av denna mark har blivit regnskog igen. (Spanjorerna smittade ner urbefolkningen med europeiska sjukdomar när de letade efter guldstaden - har glömt vad den hette. Befolkningen dog och naturen tog tillbaka sin rätt- som alltid .
Idag har man sett spår efter stora civilisationer - de har alltså lyckats odla tillräckligt stora mängder för att föda upp tusentals personer. På väldigt liten yta. Marken är i skick än i dag.
Vanligtvis när de bränner regnskog och startar odlingar så lakas jorden ut väldigt snabbt, det regnar ju en del där 

Tillbaka till kolets egenskaper
Äter man koltabletter så tar det ju hand om gifter och annat skit som man blev dålig i magen av.
Man renar sprit genom att filtrera det genom kol.
Kol binder koldioxiden så det är perfekt för miljön.
Kol absorberar näring och vatten - har så stor yta.

I min perfekta värld  så binder kolet vatten och näring och håller kvar dessa ämnen så att växterna aktivt kan suga ur dem 

Kanske är det så enkelt att då man inte behöver vattna så mycket så blir urlakningen mindre, men å andra sidan så regnar det ju tusentals mm i regnskogar och odlingarna låg ju insprängda i  just regnskogar.

[Richard]

Min teorie angående "Terra Preta" är att under tiden har alla näringsämne sjunkad genom sand tills det når kol var vatten har blivit filtrerad och näringsämne blev kvar.Det tar alltså många år innan kolet innehåller tillräkligt mycket näring for att göra nån nytta.
Ska man hacka det is små bitar har det samma funktion som leca,perlte,vermiculite eller bark.
Att göra jorden lättare.Så rötter får mer syre.
Man renar sprit genom kol för att få en speciellt smak,liksom man destillera det i kopparkärl för att få en speciellt smak.
Jag själv tror inte på Terra Preta som man säger att det fungerar.
Har man bra jord har det en hög mullhalt med alla näringsämne i rätt mängd.
Vill man att kol ska ta upp närn måste man blanda jordhögen och forvara den  i nånting med e vattentät botten annars läcker det mesta ut ändå.
Förresten lika bra att köra din kolbitar i en kompostkvarn.

[Znibban]

Min teorie angående "Terra Preta" är att under tiden har alla näringsämne sjunkad genom sand tills det når kol var vatten har blivit filtrerad och näringsämne blev kvar.Det tar alltså många år innan kolet innehåller tillräkligt mycket näring for att göra nån nytta.
Förresten lika bra att köra din kolbitar i en kompostkvarn.

Nu är det tänkt att man ska "ladda" kolet med näring, annars riskerar man att kolet suger upp näringen ur jorden istället för att tillföra...
Man låter kol ligga några dagar i uppblött hönsgödsel eller om man hellre vill ha guldvatten  då får man kissa i byttan.

Därför vinner du alltså flera år istället för att låta tiden ha sin gång och kan dra nytta av näringen direkt.

Kompostkvarnen är kanske en bra idé men jag har bara en  och den har jag till att mala frukt när jag ska pressa äppel/päron-must. Den används bara till det. Grenar och kvistar lägger jag i "häckar" och har komposthögar lite här och var. Vill locka till mig igelkottar igen men de vägrar komma tillbaka. Insekterna har i alla fall nytta av alla mina komposter.

[Richard]

Jag har försökt detta på tre brugmansoir(ja dom "giftiga" plantor från sydamerika:).
1: fick kronmull surfiniajord.
2: fick torv blandad med i kompost "laddad"grillkol och tillsatt kogödsel.
3: fick vanligt jord med "kemisk laddad" grillkol,med kemisk menar jag konstgjörd näring som kristalon från Yara.
Plantar var lika gammal ,lika stor och av samma sort.
no 1.växte hyfsad efter sex veckor måste man tillsätta extra näring.Med 85 blommor under hela året.
no 2.växte som fan men bara 34 blommor under året.
no 3. växte dåligt men relativ mycket mer blommor(förmodligen pga stress)
Min personliga åsikt är ju alltså att det verkar vara väldigt viktigt att ha rätt näringsämnen  till det man vill odla.
Mitt primitiva försök var bara en säsong och inte riktigt gjord under professionella  förhållande.
Men vad FOBO skriver var också full med "troligtvis och tros"
Dessutom växer allt väldigt bra i regnskogen ,plantorna konkurrerar om ljuset i en väldigt hög luftfuktighet.

[Anders S]

Jag ifrågasätter att träkolet ska sönderdelas.

Jag tycker/tror att man ska se biologiskt aktiverat träkol som ett jordförbättringsmedel kanske främst för jordar med låg ler- och mullhalt, t.ex. magra sandjordar.

Jag tycker man ska vara försiktig i början, endast sätta till mindre mängder och/eller endast behandla mindre områden. Sedan utvärdera detta innan man kanske går vidare.

Men jag har bara en allmän orientering om detta område och nästan ingen praktisk erfarenhet. Andra här på forumet (t.ex. uppochneranders och masa) vet mer.

[Anders S]

... handlar den här tråden om, och bör heta så i rubriken om de som är intresserade ska hitta den.

Men det funkade inte, för i vänstermarginalen och "Övrigt om odling"-menyn heter den fortfarande "hästgödsel & kompostblandningar" fast jag satte ny rubrik på detta inlägg. Fast det syns som senaste inlägg ser jag nu.

[Vitis]

Jag har försökt detta på tre brugmansoir(ja dom "giftiga" plantor från sydamerika:).
1: fick kronmull surfiniajord.
2: fick torv blandad med i kompost "laddad"grillkol och tillsatt kogödsel.
3: fick vanligt jord med "kemisk laddad" grillkol,med kemisk menar jag konstgjörd näring som kristalon från Yara.
Plantar var lika gammal ,lika stor och av samma sort.
no 1.växte hyfsad efter sex veckor måste man tillsätta extra näring.Med 85 blommor under hela året.
no 2.växte som fan men bara 34 blommor under året.
no 3. växte dåligt men relativ mycket mer blommor(förmodligen pga stress)
Min personliga åsikt är ju alltså att det verkar vara väldigt viktigt att ha rätt näringsämnen  till det man vill odla.
Mitt primitiva försök var bara en säsong och inte riktigt gjord under professionella  förhållande.
Men vad FOBO skriver var också full med "troligtvis och tros"
Dessutom växer allt väldigt bra i regnskogen ,plantorna konkurrerar om ljuset i en väldigt hög luftfuktighet.

Brugmansia, Änglatrumpet, är väl kända för att vilja ha mycket och snabb näring för att utvecklas maximalt?

Kanske inte den bästa växten för att testa nåt som ska hjälpa till att reglera näring och fuktighet på ett långsamt och stabilt sätt under lång tid. Kol i krukor kanske inte heller beter sig som kol i jorden. Med tanke på fuktabsorbering osv.

De jag känner som har extremt stora Änglatrumpeter med mycket blommor ger dem NPK i doser om 5-10gånger rekomenderad styrka för vanliga växter. Med rätt ljus och temperatur växer det MYCKET då.

Har aldrig provat att blanda kol i jorden själv så jag bara spekulerar.

[Vitis]

... handlar den här tråden om, och bör heta så i rubriken om de som är intresserade ska hitta den.

Men det funkade inte, för i vänstermarginalen och "Övrigt om odling"-menyn heter den fortfarande "hästgödsel & kompostblandningar" fast jag satte ny rubrik på detta inlägg. Fast det syns som senaste inlägg ser jag nu.

Fixat!

Du ändrade bara rubriken på ditt inlägg, inte på hela tråden. "Biokol" är tillagt.

[Anders S]

Fixat!

Du ändrade bara rubriken på ditt inlägg, inte på hela tråden. "Biokol" är tillagt.

Bra. Det är nog bara moderatorer och kanske TS som kan ändra rubrik på hela tråden. Och jag är inte moderator längre.

[Anders S]

En ofta försummad del av terra preta är att den även innehåller bränd lera. En teori är att denna kommer från kasserade lergordskärl. En annan är att man satt till lera vid kolningen, som därvid blivit bränd. Bränning av lera frigör en del näringsämnen ur leran, bl.a. fosfor. Dessutom får leran porösa egenskaper. Det blir mer eller mindre som leca.

En teori jag personligen gillar för hur det hela kan ha gått till (för att den är enkel och "naturlig") är denna. (Jag har läst den någonstans men minns inte var. Kan t.ex. ha varit på alternativ.nu.) Överblivet förvedat material samlas i en hög. Det kan vara delar av träd men även skörderester från odlingar. Högen antänds. När den fått eld ordentligt (eller vid lämplig tidpunkt därefter) öses (troligen fuktig) lera över den. Leran dämpar elden och minskar syretillförseln, och leder därmed förbränningen i riktning mot kolning. Samtidigt (om det är tillräckligt varmt) bränns leran till något slags keramik eller leca. När det hela kallnat gödslas det upp på lämpligt vis och tillföres sedan odlingsjorden.
.

[sɹǝpuɐ]

Har du cementblandare så kan du använda den för att krossa kolet. Tillsätt lite vatten för att binda damm och lägg in några rejäla ekbitar (eller stenar) och låt gå en stund. Det behöver inte alls vara finkrossat. Jag bryter när de största bitarna är som en liten tändsticksask. Det är då allt från fint pulver till grovt. Vill du kan du tillsätta lite mer vatten och gödsel/urin och köra lite till utan ekbitarna.

Fast normalt så tar jag bara kol direkt ur min vedpanna och använder utan att krossa alls. Jag har i lite för mycket ved, och mot slutet när det är en fin och het glödbädd stänger jag av fläkten och stänger alla ventiler. Dagen efter kan jag skyffla ut någon spann med kol. Brukar vara lagom storlek.

Aska från pannan sprider jag på gräsmattan, kommer indirekt till komposten genom gräsklipp. Vill man vara säker på att slippa eventuella tungmetallerna från askan så bör man kalka gräsmattan.

Sedan lägger jag kolet i min kompost till nästa år. Jag har två komposthögar. En som jag lägger i och en som jag tar från. Jag komposterar alltså ett år, och jag lägger kolet i den nyaste komposten. Det är då mitt biokol "laddas". Jag har mina komposter på en gammal gödselplatta, och tillsätter hushållsavfall genom en gammal nedgrävd mjölkkanna med upprostad botten, med lock. Fungerar som en "brunn" ner en halvmeter i komposten. I min kompost har jag bara gräsklipp, sågspån, löv och dessutom så mycket kiss som möjligt. Ingen gödsel. Ett par nävar kalkstenskross då och då. Det blir löjligt mycket mask. De kryper över från den ena komposten till den andra.

Sedan använder jag komposten som vanligt till nyanlagda odlingsbäddar eller vänder ner ytligt i gamla bäddar, där jag tänker odla lite mer näringskrävande, som vitlök, purjo eller kål. Så det är inte så annorlunda jämfört med odling utan biokol. Men det är en del kolbitar lite överallt nu...

Så här tror jag det fungerar:
Biokolet "buffrar" fukt och näring, men är också substrat för mikroorganismer som bakterier och svampar. Typiskt är det enormt stora ytor för bakterier och svampar att kolonisera i och på en kolbit. När cellulosan/träet förkolas så är ju cellstrukturen kvar. Det är nog en anledning till varför man kanske inte skall finkrossa hela vägen till pulver. Växterna plockar ut näring och vatten efter behov i växelspel mellan rötter, svamp och bakterier. Dessutom gör biokolet jorden lättare och luftigare och förmodligen bättre syresatt. Bra för rotsystemens aktivitet. Kompletterar maskarnas jobb, och din luftning med grep på våren. Stora kolbitar som ligger ytligt och är genomvåta fryser troligen sönder kalla vintrar. Eller går sönder när du trampar på dem. Så även om man lägger på riktigt grovt kol så blir storleken långsamt mindre efterhand.

Jag funderar på att skicka efter en lastbil med ett par ton stenmjöl. Dels gräsmattan och dels för att spara regnskyddat och tillsätta efterhand i komposten och kanske även direkt till odlingen.

Har du tillgång till brunnen gödsel så tror jag att du får bäst nytta av den om du gödsla ut direkt. Ingen större vits att kompostera den, då förlorar du nog näring i gödseln. Vänd ner för att gödsla upp bäddarna. Eller blanda ut med vatten och vattna ut på befintliga odlingar för snabb verkan.

[Znibban]

Har du cementblandare så kan du använda den för att krossa kolet. Tillsätt lite vatten för att binda damm och lägg in några rejäla ekbitar (eller stenar) och låt gå en stund. Det behöver inte alls vara finkrossat. Jag bryter när de största bitarna är som en liten tändsticksask. Det är då allt från fint pulver till grovt. Vill du kan du tillsätta lite mer vatten och gödsel/urin och köra lite till utan ekbitarna.

Fast normalt så tar jag bara kol direkt ur min vedpanna och använder utan att krossa alls. Jag har i lite för mycket ved, och mot slutet när det är en fin och het glödbädd stänger jag av fläkten och stänger alla ventiler. Dagen efter kan jag skyffla ut någon spann med kol. Brukar vara lagom storlek.

Aska från pannan sprider jag på gräsmattan, kommer indirekt till komposten genom gräsklipp. Vill man vara säker på att slippa eventuella tungmetallerna från askan så bör man kalka gräsmattan.

Sedan lägger jag kolet i min kompost till nästa år. Jag har två komposthögar. En som jag lägger i och en som jag tar från. Jag komposterar alltså ett år, och jag lägger kolet i den nyaste komposten. Det är då mitt biokol "laddas". Jag har mina komposter på en gammal gödselplatta, och tillsätter hushållsavfall genom en gammal nedgrävd mjölkkanna med upprostad botten, med lock. Fungerar som en "brunn" ner en halvmeter i komposten. I min kompost har jag bara gräsklipp, sågspån, löv och dessutom så mycket kiss som möjligt. Ingen gödsel. Ett par nävar kalkstenskross då och då. Det blir löjligt mycket mask. De kryper över från den ena komposten till den andra.

Sedan använder jag komposten som vanligt till nyanlagda odlingsbäddar eller vänder ner ytligt i gamla bäddar, där jag tänker odla lite mer näringskrävande, som vitlök, purjo eller kål. Så det är inte så annorlunda jämfört med odling utan biokol. Men det är en del kolbitar lite överallt nu...

Så här tror jag det fungerar:
Biokolet "buffrar" fukt och näring, men är också substrat för mikroorganismer som bakterier och svampar. Typiskt är det enormt stora ytor för bakterier och svampar att kolonisera i och på en kolbit. När cellulosan/träet förkolas så är ju cellstrukturen kvar. Det är nog en anledning till varför man kanske inte skall finkrossa hela vägen till pulver. Växterna plockar ut näring och vatten efter behov i växelspel mellan rötter, svamp och bakterier. Dessutom gör biokolet jorden lättare och luftigare och förmodligen bättre syresatt. Bra för rotsystemens aktivitet. Kompletterar maskarnas jobb, och din luftning med grep på våren. Stora kolbitar som ligger ytligt och är genomvåta fryser troligen sönder kalla vintrar. Eller går sönder när du trampar på dem. Så även om man lägger på riktigt grovt kol så blir storleken långsamt mindre efterhand.

Jag funderar på att skicka efter en lastbil med ett par ton stenmjöl. Dels gräsmattan och dels för att spara regnskyddat och tillsätta efterhand i komposten och kanske även direkt till odlingen.

Har du tillgång till brunnen gödsel så tror jag att du får bäst nytta av den om du gödsla ut direkt. Ingen större vits att kompostera den, då förlorar du nog näring i gödseln. Vänd ner för att gödsla upp bäddarna. Eller blanda ut med vatten och vattna ut på befintliga odlingar för snabb verkan.

Gud vilket bra svar. Tack så mycket!

[Richard]

Brugmansia, Änglatrumpet, är väl kända för att vilja ha mycket och snabb näring för att utvecklas maximalt?

Kanske inte den bästa växten för att testa nåt som ska hjälpa till att reglera näring och fuktighet på ett långsamt och stabilt sätt under lång tid. Kol i krukor kanske inte heller beter sig som kol i jorden. Med tanke på fuktabsorbering osv.

De jag känner som har extremt stora Änglatrumpeter med mycket blommor ger dem NPK i doser om 5-10gånger rekomenderad styrka för vanliga växter. Med rätt ljus och temperatur växer det MYCKET då.

Har aldrig provat att blanda kol i jorden själv så jag bara spekulerar.

Har du dels rätt i,utom att Brugmansia är ganska känslig för övergödning eller brist,so resultatet av fel gödsling syns snabbt.
Enbart NPK räcker inte ,dom flesta blandingar inhåller micronäringsämne,men halten kväve och magnesium är oftast för lågt.
5 gånger kan jag tänka mig men 10 gånger låter väldigt mycket8Om man jämnför det med en planta från samma storlek och tillväxt är det inte så stor skillnad) ,men kan vara nödvändigt om man vattnar för mycket i en gång.Liksom med allt annat är det bättre för jorden att vattna mindre i fler omgånger,så vatten ska inte göra kanaler,var gödning rinner iväg.Titta på en odling med droppbevattning,var droppställe ligger på samma ställe hela säsongen.