Dom måste vara av samma sort för att det skall bli en befruktning.
Så äpple på äpple.
Plommon på plommon.
Hej Rosten och Ekub
Dom måste vara av samma art ska det vara. Äpple och päron är olika arter. Arterna är (i huvudsak) skapade av naturen, av evolutionen. De har en naturlig biologisk avgränsning. Grundregeln säger att endast individer av samma art kan få fertil avkomma. (Fertil=fruktsam=kan i sin tur få nya "barn".) Sen finns det en del undantag, vilket lär bero på att arterna inte är alldeles stabila, utan stadda i en (oftast långsam) utveckling. T ex kan kålrot och rova som anses höra till olika arter ibland få fertilt frö med varandra. Kålrot har (tror man i alla fall) relativt nyligen kommit till genom en korsning mellan rova och kål (som tillhör en tredje närbesläktad art). Korsning mellan rova och kål sker inte så lätt men kan troligen spontant ske vid enstaka tillfällen. Den nybildade arten kålrot är troligen inte helt färdigutvecklad som egen art. Jag gissar att det bidrar till att den relativt lätt korsas med i alla fall en av sina föräldraarter.
Samtidigt finns det många sorter av dessa arter (äpple, päron, kålrot, rova, kål etc). Sorterna skapas av människan på relativt kort tid. Det bryr sig naturen inte så mycket om utan korsar gärna sorter av samma art med varandra om den får tillfälle.
Ni kan läsa mer i boken Fröodling på Fröodling.se. Jag har ett kapitel som heter Lite biologi för fröodlare. Där går jag igenom såna här saker på ett förhoppningsvis förståeligt sätt. Exemplen är mest hämtade från köksväxter.
Se
http://www.froodling.se/pdf/litebio.pdfSorter av äpple och päron är dock (till skillnad från typiska köksväxter) inte frökonstanta. Man får alltså inte samma sort om man korsar två träd av samma sort.(*) Det lär bero på att människorna inte brukar fortplanta dem med frö, utan vegetativt, med ympning och okulering. De har därmed inte behövt anpassa sig till att kunna fröförökas på ett sätt som människorna vill. Vi brukar nämligen oftast vilja veta vad vi får, och vi brukar oftast vilja ha samma sort igen, istället för något som i 99 fall av 100 blir sämre. Anledningen att vi valt denna förökningsmetod (ympning och okulering) hänger i sin tur samman med olika omständigheter, bl a att träd har relativt lång livslängd jämfört med t ex grönsaker.
Anders
(* Det är t o m ofta som detta inte går, då de flesta sorterna inte är självfertila. Dvs de har ett inbyggt skydd mot inavel. Dvs de vill inte fortplanta sig med individer som är för lika dem själva.)
