Hur tillbringar bina vintern?

[Kap Horn]

Hej

Kanske passar artikeln här eftersom den har med biets övervintring att göra.

http://link.springer.com/search?query=Ratios+of+colony+mass+to+thermal+conductance+of+tree+and+man-made+nest+enclosures+of+Apis+mellifera%3A+implications+for+survival%2C+clustering%2C+humidity+regulation+and+Varroa+destructor&search-within=Journal&facet-journal-id=484#page-1

Och för de som inte är så bevandrade i engelskan en någorlunda hyfsat google översättning:


Sammanfattning

I avsaknad av mänsklig verksamhet, honungsbiet (Apis mellifera L.) konstruerar vanligtvis boet i ett träd i ett långt, smalt, tjockväggigt hålrum högt ovanför marken; dock mest forskning och biodlings bedrivs i fyrkantiga kupor med tunna väggar.
Denna experimentella forskning med hjälp av olika kupor och termiska modeller av träd, har funnit att värmeöverföringshastigheten är ungefär fyra till sju gånger större i bikuporna i allmänt bruk, jämfört med en typisk träd under biets vintern konfiguration.

Detta ger ett förhållande av kolonimassan att klumpas kapsling värmeledningsförmåga (MCR) av mindre än 0,8 kgW-1 K för trä kupor och större än 5 kgW-1 K för träd. Detta resultat för naturliga träd innebär högre luftfuktighet i boet, ökad överlevnad av mindre kolonier och lägre Varroa destructor häckningsframgång.

Många av honungsbiets beteenden tidigare trott vara inneboende kan bara vara en coping mekanism för mänskligt ingripande; t ex vid en MCR på över 2 kgW-1 K, klustring i ett träd kan vara ett frivilligt, sällsynt, värme bevarande beteende för etablerade kolonier, snarare än det obligatoriska, täta, livräddande beteende som är i kuporna i allmänt bruk.

Den implicita förbättrad överlevnad i kupor med termiska egenskaper som ett träd kan hjälpa till att lösa några av de problem som honungsbin för närvarande står inför i biodling.

[Jano]

Formatet är lågnormal. Utrymmet  mäts inte i lådor utan det antal kakor som samhället behöver beroende på styrka. Formen på utrymmet är det viktigaste. Moderna breda låga lådor är toppen för biodlaren i honungshanteringen och fungerar bra även för bina under sommaren, men under vintern är de alldeles för breda i sidled. För att få den rätta höjden är det ju bara att stapla lådor på varandra och bredden kan skäras ner på ena hållet genom mindre antal ramar i varje våning.

Hej Kap Horn.
I ovanstående citat beskriver jag hur man till viss del kan lösa det hela med våra breda låga lådor.

[Kap Horn]

Hej Jano


Tack, läste det redan tidigare.


Håller med om att "dagens" kupor är bra ur honungshanteringssynvinkel men anser inte heller att de är bra på att övervintra "rakt upp och ner".
Nu har jag själv tre sådana lådor förutom två "långhus" och första övervintring med dessa. Jag vill gärna själv bildar mig en uppfattning hur det går med dessa.


Sju "Warré-kupor" där höjden så att säga redan är inbyggt och där gick det bra förra vintern.

[Kap Horn]

Hej

Eftersom temat blir aktuellt igen (fast det är för sent för i år).

Jano, några siffror som helt klart stödja dina iakttagelser (alla "siffror" är förstås på ett ungefär vill säga):

Jag antar att vi vet att ett vinterklot har ungefär 25 cm i diameter.
Klotet vill inte sitta på honung utan på tomma celler.

Enligt observationer så äter klotet sig uppåt med ca 1 mm om dagen, dvs 3 cm/månad = 18 cm under 6 månades vinterhalvår.
Siffrorna kommer från en rysk biodlare som höll bin i våra breddgrader.
Då skall vaxkakan mao vara ca 45 cm hög och inte bara 20 cm som är fallet hos de flesta kuporna.

Det täcker sig med mina egna iakttagelser och informationen om Warré-kupan som jag fick "levererat" av Emil Warrés genom decenniers gjorda erfarenheter.
Enligt honom så räcker det med en låda som är 20 cm djup fylld med honung ovanför vinterklotet.

Visst, jag har erfarit att man kan hålla vinterklotet på en låda av bara 20 cms djup...men om det gynnar bisamhället?
Min uppfattning är klar och tydlig: NEJ

[Juhani Lunden]

 Detta resultat för naturliga träd innebär högre luftfuktighet i boet, ökad överlevnad av mindre kolonier och lägre Varroa destructor häckningsframgång.

Författaren listar en del studier som visar till detta: Flores et al. 1996, Kraus and Velthuis 1997, Tamashbi 2009, Flores 2011, Chen et al. 2012 och Hossam 2012.

Kan du ge några link för dessa studier?
Inga av de är för nordiska förhållanden, tror jag.

[Jano]

 Det finns och kommer hela tiden forskningsresultat om binas vinterliv. Men det är svårt att få speciellt äldre biodlare att ta till sig detta. De har funnit sitt sätt som det enda rätta. De  sitter fast i sin tro och hävdar sin långa erfarenhet som garant. Det skulle även jag kunna göra om jag inte ändrat uppfattning för 15 år sedan. Det gick till så att nyfikenheten tog överhanden och jag bestämde mig för att idka lite vinterbiodling för att bilda mig en egen uppfattning. Upplägget var att invintra några samhällen på olika vis och öppna dem några gånger under vintern för att studera dem.
 Det hävdas att bisamhällen ska absolut inte störas under vintern. Men ett bisamhälle som har fått gå vintern till mötes helt utan mänsklig påverkan har inga problem med detta. Ett bisamhälle som har fråntagits sin möjlighet att bilda en fungerande vinterklunga har endast ämnesomsättningen att lita till för att hålla en behövlig temperatur. Ett bisamhälle som invintrats på sistnämnda sätt tål därför inte att studeras ingående under vintern. Det slutade med utsot och undergång. Det är i regel detta invintringssätt som lärs ut så därför stämmer det som sägs om känslighet för störningar. 
 Mina undersökningar pågick i tre vintrar och gav mig erfarenheten att ett bisamhälle
  ska i första hand kunna reglera klimatet i kupan medelst klungbildningen. Den isolation som bina själva anlägger med sina kroppar kräver ett utrymme av tomma celler som är lika stort som klungan beräknas bli vid några minusgrader. Över detta ska det finnas ett kompakt vältäckt foderförråd av honung eller sockerfoder. Vinterklungan i ett normalstort bisamhälle täcker som minst 6-7  kakgator och är ungefär lika stor på höjden vilket stämmer någorlunda med höjden på en lågnormallåda. Det säger sig själv att ska klungan fungera så finns här inte plats för något foder. En aspekt att beakta, som jag fått klarhet i under senare tid, är att en vaxkaka med tomma celler isolerar och magasinerar värme 6 gånger bättre än en vaxkaka fylld med foder.

[Juhani Lunden]

  Men det är svårt att få speciellt äldre biodlare att ta till sig detta. De har funnit sitt sätt som det enda rätta. De  sitter fast i sin tro och hävdar sin långa erfarenhet som garant. Det skulle även jag kunna göra om jag inte ändrat uppfattning för 15 år sedan.

Mina kupor invintras med 3 låga lådor, tomma celler är viktiga tycker jag.

Det vad jag lite undrar med denna undersök, som Kap Horn tog up, är att ökad fuktighet skulle vara för fördel. Det är svårt att förstå. Men visst är jag 53 år   

[Jano]

Mina kupor invintras med 3 låga lådor, tomma celler är viktiga tycker jag.

Det vad jag lite undrar med denna undersök, som Kap Horn tog up, är att ökad fuktighet skulle vara för fördel. Det är svårt att förstå. Men visst är jag 53 år 

 Fuktighet finns självklart men den ska bina kunna reglera själva. De har möjlighet att ta upp och lagra metaboliskt vatten i mellantarm och ändtarm. Skulle det bli för torrt i klungan så använder de detta. Den ökade fuktigheten som alstras av påtvingad hög foderförbrukning är ett elände för bina men de har inget val om de tvingas sitta på foderfyllda celler.  Hög foderförbrukning under vintern fyller dessutom binas ändtarm med avfall och de kan på så sätt inte handskas med fukten som de annars skulle. Risken för utsot är överhängande och, när det uppstår, beror det i de flesta fall på detta scenario. Det är inte svårt att förstå fastän jag är 79 år.

[Juhani Lunden]

Författaren listar en del studier som visar till detta: Flores et al. 1996, Kraus and Velthuis 1997, Tamashbi 2009, Flores 2011, Chen et al. 2012 och Hossam 2012.

Kan du ge några link för dessa studier?
Inga av de är för nordiska förhållanden, tror jag.

Hittade två av dom:
http://www.researchgate.net/publication/226918364_High_Humidity_in_the_Honey_Bee_(Apis_mellifera_L.)_Brood_Nest_Limits_Reproduction_of_the_Parasitic_Mite_Varroa_jacobsoni_Oud

Hög relative fuktighet (RH 79-85) kan leda till att varroa får ingen avkomma. Det kan vara en orsak att bina i tropic klarar med varroa.

http://www.entsociran.ir/journal/files/site1/user_files_9765c9/admin-A-10-1-48-5f9b60d.pdf

Låg fuktighet kan leda till att bina som borstar bra varroa gör det även bättre.

[Gilbert]

Jag har mätt både Temp och HR i ganska många kupor vintertid, HR ökar och bina använder det kondenserade till vatten vintertid. Så den tesen sågar i alla fall jag i vårt klimat.

[Kap Horn]

Tack för länkarna Juhani.

Gurglade själv en stund men hittade inget...nu skall det läsas...

[Jano]

Under vintern när det inte finns något yngel sker ingen fortplantning av varroa. De artiklar som hänvisas till är bara relevanta för bina under sommaren här på våra breddgrader och då har inte biodlaren så mycket att säga till om vad gäller den relativa fuktigheten i kupan.

[Jano]

Det går inte att få ett resultat som kan anses säkert utan tester under flera vintrar. Invintrar jag två samhällen under fem vintrar på rad utan problem då kan man tala om en säker metod.
 I höst har jag invintrat två styck ett med isolerad huv och ett med oisolerad huv. De kommer att kollas med två veckors mellanrum efter att de gått i vinterklunga. Om intresse finns kan jag visa hur det ser ut genom plexiglaset vid varje observation.

Hej
Det var ju många som ville följa mitt vintertest. Därför kommer jag att visa hur det ser ut fortlöpande.
Det har varit en väldigt mild höst så det har dröjt länge innan bina har ansett att de behöver bilda klunga för att spara på energin.
För några dagar sedan lyfte jag av den isolerade huven på den minsta avläggaren. Som synes har den nu klungat sig längst ner under fodret, där det fanns yngel vid invintringen. Jag ska flytta den oisolerade avläggaren och ställa dem bredvid varandra. På så sätt kan jag fotografera båda samtidigt. Avläggarna är inte lika stora för de har lite olika bakgrund, den oisolerade har lite mera bin.
 Avläggaren på denna bild har sitt ursprung i de två ramarna från observationskupan, en  yngelram med nyparad äggläggande drottning den 24 juli och en honungsram.
 Dessa två ramar flyttades den 5 augusti  över till fem-ramars LN på högkant och kompletterades med tre nyslungade utbyggda ramar. En temperatursensor placerades i lådans mitt på både höjd och bredd.
 Det lilla samhället drivfodrades under augusti och den 20 augusti öppnades det för inspektion.
 Drottningen observerades och det fanns yngel i nedre delen av fyra kakor, i den den övre delen fanns lite foder och honung.
 Den 26 augusti avbröts drivfodring och förrådsfodring påbörjades. De fick 6 kilo socker i 60%-tig lösning.
 Den 17 september påbörjades behandling mot varroa med myrsyra.
 Den 22 september avslutades varroa bekämpning. Lådan vägdes och vägde då 12 kg.
 Lådorna med utbyggda ramar, tomma på både bin och foder väger 5 kg.
 Nu när bilden tigs vägde lådan 11 kg.
   
 

[Znibban]

Tack Jano, jag ska följa dina vinterbilder med stort intresse.
En fråga från en nybörjare, du skriver att du övergår från drivfodring till vinterutfordring. Kan du förklara?

[Jano]

Drivfodring är en simulering av ett ständigt drag för att hålla yngeluppfödningen igång när inget naturligt drag finns utifrån. Det innebär att man ger foder i små portioner med lägre koncentration ca.40%.  Här hos mig finns inget nämnvärt för bina att hämta ute under augusti, därför måste detta tillgripas.
 När sedan invintringen ska göras ges förrådsfoder med högre sockerhalt 60-65% och under kortast möjliga tid den mängd som behövs för vintern.

[Jano]

Jag ska flytta den oisolerade avläggaren och ställa dem bredvid varandra. På så sätt kan jag fotografera båda samtidigt. Avläggarna är inte lika stora för de har lite olika bakgrund, den oisolerade har lite mera bin.
   

Nu har jag flyttat ihop de två avläggarna till samma bänk.Eftersom bilden måste minskas ner  för att kunna postas blev det inte bra med båda på samma bild. Därför kommer här en bild på hur det såg ut i den oisolerade avläggaren igår.
 Ursprunget till detta lilla samhälle är en skaksvärm på ca 1 liter bin gjord 24 juli.Svärmen fodrades i skaklådan och en parad drottning tillsattes efter några timmar. Dagen efter fick den lilla svärmen vandra in genom flustret till den låda på fem lågnormal som bilden visar. När de etablerat sig på ramarna blev de ducshade med mjölksyra. Sedan drivfodrades de hela augusti och drog även in  nektar och pollen.
 Den 26 augusti kollades samhället och det fanns då yngel i alla stadier och ägg i undre delen av fyra kakor. Drivfodringen övergick nu i förrådsfodring och samhället fick 6 kg socker i 60%-tig lösning.
 Den 17 september bekämpades varroa med myrsyra och  några enstaka kvalster ramlade ner på uppsamlingsskivan. 
 Den 22 september avslutades myrsyrabehandlingen och kupan vägdes. Vikten var 13 kg. Lådans vikt med ramar men tom på bin och foder är ca, 5 kg. Den vägdes inte vid dagens dokumentation.   

[Jano]

Det är nu tre veckor sedan kollen av det lilla samhället med isolerad huv. i går lyfte jag av huven och det syntes inga bin men de måste ju finnas där för termometern visade 14 grader.
 Jag tog bort skivan på baksidan och det visade sig att de hade krupit över dit och löst upp klungan lite. De vill tydligen inte sitta för tätt ihop när det är så varmt ute som 8 plusgrader.
 Lådan vägdes också och den vägde 10,5 kilo. De har alltså knaprat i sig 0,5 kilo på 3 veckor.
Det konstaterades att  biklungan fortfarande finns under givaren, därför den låga temperaturen.
Normalt för ett bisamhälle är 20-25 grader i vilotemperatur.

[Jano]

Hej !
I dag var jag ute och önskade den oisolerade testavläggaren God Jul. Den hälsar att den mår bra och ser fram mot fortsättningen i stilla väntan på våren. Den vägdes också i dag och vikten var nu 11,5 kg. Den har alltså lättnat 1,5 kg sedan den 22 september. Temperaturen visar i mitten av lådan 13,7 grader så det är ingen större verksamhet därinne. Två bilder togs en framifrån och en bakifrån och man ser att klungan sitter mot framsidans glas så antagligen är klungans centrum framför temperaturgivaren.

[Jano]

GOTT NYTT ÅR önskar jag alla biodlare och alla bisamhällen som kämpar sig igenom vintern på olika sätt.
 Det är nu över en månad sedan vi tittade in genom plasten på min testavläggare med isolerad huv. Det har inte ändrat sig något nämnvärt utan klungan sitter ungefär på samma ställe, kanske lite högre upp.
Även denna gång bild från båda hållen.

God fortsättning önskar Jan-Uno

[Jano]

 I dag på morgonen visade termometern i den oisolerade testlådan  1,5 minusgrader. Ute var det 7 minusgrader.