Vilken köttras ska man välja

[Edwin Eklund]

Halloj!
Jag hade tänkt att skaffa lite kor och är inne på att skaffa någon utav köttraserna. Jag har kollat på olika köttraser men kan inte riktigt bestämma mig, så jag får ta hjälp utav era unskaper inom detta ämne. Jag har kollat på bland annat limousin som ska vara en bra köttras men även på Highland cattle som ska beta bra på skogsmarker som jag har mer av hos mig, men de ger lite mindre kött än de andra köttraserna. Och hur är det med härdigheten? Highland ska kunna gå ute året runt bara det finns ett ställe med vindskydd tillgängligt, men hur är det med de andra raserna?
Jag bor på en gård med det lite mindre åkrar med inslag av mer skog.
Hoppas ni kan hjälpa mig!

[Oskar 123]

Dexter kanske? Ger inte så mycket kött men gullighetsfaktorn är stor! 

[Tjalve]

HC är ingen riktig köttras utan för de som vill ha ett annorlunda djur, går knappt att slakta normalt.
Verkar som om Hereford eller Angus skulle var en bra ras för dig med skogsbete och lite mer extensivt. Men det går nog med Limousin och andra raser också om du vill.
Ströbädd med tre väggar och tak är det som gäller för djur under vintern som minimum. 

[Edwin Eklund]

Knuffelbodane
Ja söta är de verkligen! Men kanske inte riktigt det jag letar efter

Tjalve.
HC kollade jag på bara för härdigheten och eftersom att de är bra på skogsmark. Hereford är ju också en ganska härdig ras har jag för mig och ger ju också bättre slaktutbyte än HC. Angus vet jag inte så mycket om faktiskt, men de är inte helt olika Hereford (eller).
Hur är det med kalvningen på dessa raser svåra/lätta?
Tack för svaren

[bo_i_dala]

Hej!
Kalvdödligheten hos köttraserna varierar mellan 3-5%. Skillnaderna mellan besättningar är dock större- välj hellre en besättning med låg dödlighet oavsett ras.......

Statistiskt har dock Angus lägst andel svåra kalvningar.
Statistiskt har dock Limousin lägst andel total kalvdödlighet.

  http://www.gardochdjurhalsan.se/upload/documents/Dokument/Startsida_Not/Kunskapsbank/Statistik/husdjursstatistik_2014_slutl.pdf 

se sid 25 o framåt

mvh/ bosse

[Oskar 123]

HC är ingen riktig köttras utan för de som vill ha ett annorlunda djur, går knappt att slakta normalt.

Varför är HC ingen köttras? Den räknas väl som en lätt köttras.

[Tjalve]

Varför är HC ingen köttras? Den räknas väl som en lätt köttras.

De är lite mer som getter 
Inget för de som vill producera kött. Växer extremt dåligt och slakterier tar knappt emot de. Men vill man bara hålla lite mark öppen och få några kg kött till familjen och inte har krav på att det ska gå runt ekonomiskt så duger de kanske.

[Edwin Eklund]

Har kollat lite på Hereford och har sett att den ligger sist i många mätningar tex nettotillväxt på ett år (364 dagar)på en kalv ligger på ca230 kg mot blonde som ligger högst upp med hela 295 kg och limousin på tredje med 275 kg. Är detta något som kan ändras genom att tex seminera Hereford med tex limousin eller blonde? Så att kalvarna möjligtvis får bättre nettotillväxt?

[bo_i_dala]

Hej!

Som jämförelse;

Har korsningsdjur- varannan tjur är simmental och varannan är angus. Köper ganska bra tjurar- har dom 3-5 år.

 Är KRAV- har djuren frigående året runt och har skaplig tillväxt-betar bara naturbeten- ger bara grovfoder (fri tillgång-sent skördat)- inget kraftfoder.

Sparar korna så många kalvningar det går, äldsta kon född 2003- fått 11 kalvar så här långt.

Kalvarna från 2014 gick till slakt i våras-vägde 340-410kg, de flesta R

MVH/bo

[bo_i_dala]

PS

Korna väger upp till ca 500 till slakt.

DS

[Karlsdotter]

Har några kor med mycket blond i men de är svåra att få dräktiga och har haft svåra kalvningar. En av dem som kalvar i år blev aggressiv då kalven skulle märkas.
De flesta korna i besättningen är korsningar mellan simmental och hereford och de ger väldigt fina kalvar är oerhört snälla och lätta att få kontakt med. Tjuren är en avelsbedömd angus.

Så får jag välja så köttsimmental med lite hereford.
Har även nu korsningar där mamman är fjällnära och fadern är denne angustjur. Men de är för unga än för att betäcka. Men dessa kalvar växte om sina mödrar i storlek på 5-6 månader och liknar lite smäckrare angus.

[Permission]

Först, vad är syftet med att skaffa kor, inkomstkälla, hobby eller för egen konsumtion?
Och hur många?

Jag har haft Hereford och några herefordkorsningar, supertrevliga.

Ska du göra affär på djuren så är det ingen lätt uppgift men är det bara ett fåtal så skulle iaf inte jag stirra mig blind på statistiken.

[Edwin Eklund]

Permission
Ja jag hade tänkt mig en mindre skara djur på ca 4-7 djur som sedan sucesivt skulle bli större med åren, om intresset skulle bestå? Tanken är ju att man ska producera tillräkligt med kött så att man skulle kunna leverera till den lokala lanthandeln 3 mil härifrån. Eller eventuellt till den minde icabutiken här

[Permission]

Ok, ett alternativ kan också vara att köpa ungtjurar från mjölkbönder eller andra om möjlighet finns.

Med så få djur egentligen så behöver du inte räkna så mycket statistik eftersom det är av ringa betydelse, en okej ras rakt av typ Hereford eller motsvarande duger.

Kom ihåg också och läs på de regler som gäller vid försäljning till lokal detaljhandel, några större inkomster kan du nog tyvärr inte räkna med.

[Gilbert]

Skall man bara ha få djur kan man välja nästan vad som helst som passar betet, det blir ingen större skillnad.

50-55% går bort i benstomme och inkråm, det som oftast skickas till annan verksamhet på slakterier.
Stora djur ger mera kött än små djur, ganska enkelt.

Enklast är att föda upp några ungtjurar, men när de blir stora kan de bli ohanterliga.

[Ek]

 Räkna inte med att det är lätt att få tag i kalv varken mjölkras eller dikalvar av köttras. Det finns slaktproducenter med mångmiljon investeringar som inte kan fylla upp sina stallar. Ur den aspekten är det säkrare med egna dikor. Rasvalet är mer avgörande av  hur du tänker föda upp dom. Förenklat kan man säga tillgång på spannmål tunga raser extensivt grovfoderbaserat lätta köttraser. Det har med fettansättning och slaktmognad att göra. Sen har du en flytande skala med olika korsningar. Men hereford är nog en bra nybörjarras . En annan aspekt är att slakten för tillfället betalar så pass bra att det kan va svårt och räkna hem egen försäljning. En av sveriges största gårdar vapnö gods i Halland stod i startgroparna för ett eget gårdsslakteri. Dom avvaktar just för att slaktpriserna är så pass bra.

[Permission]

Men sen har ju Wapnö gård typ vad, väl över 1000 djur, och väl utvecklade verksamheter runtikring som också genererar inkomster.

Om du ska ha egna djur för egen avel så att säga så finns det ingen lönsamhet i ditt projekt, tyvärr, då är det en hobbyverksamhet som kostar.

[Edwin Eklund]

Jag tänkte mig ju detta projekt som någon slags hobby, men eftersom att 7 köttkor skulle ge ganska mycket kött så tänkte jag bara på olika alternativ som att exempel sälja det kött som blir över till den lokala lanthandeln. Någon vinning i det hela förstår jag kan bli svårt.

Men hur många djur skulle en köttbonde som levde på sina köttdjur behöva för att sin verksamhet skulle gå runt tror ni?

[skogaliten]

Jag tänkte mig ju detta projekt som någon slags hobby, men eftersom att 7 köttkor skulle ge ganska mycket kött så tänkte jag bara på olika alternativ som att exempel sälja det kött som blir över till den lokala lanthandeln. Någon vinning i det hela förstår jag kan bli svårt.

Men hur många djur skulle en köttbonde som levde på sina köttdjur behöva för att sin verksamhet skulle gå runt tror ni?

Slakterierna tar ju rätt bra betalt för återtag, de ska ha betalt för jobbet, så det måste man komma ihåg när man gör sina kalkyler.

Alternativet till återtag från godkänt slakteri, är att få ett eget gårdslakteri godkänt, men det är det en hel del jobb och investeringar i.

Vare sig till vänner och bekanta, eller till butiker eller restauranger, får man sälja eller ge bort kött, om det inte slaktats på godkänt slakteri, med veterinär kontroll.

[Tjalve]

Jag tänkte mig ju detta projekt som någon slags hobby, men eftersom att 7 köttkor skulle ge ganska mycket kött så tänkte jag bara på olika alternativ som att exempel sälja det kött som blir över till den lokala lanthandeln. Någon vinning i det hela förstår jag kan bli svårt.

Men hur många djur skulle en köttbonde som levde på sina köttdjur behöva för att sin verksamhet skulle gå runt tror ni?

Beror på vad manar med att gå runt. Med dagens köttpris blir det lätt några kronor över men ska man leva det och ta heltidslön så kanske 100 dikor. Allt beror på hur man får tag i foder, vilken strategi man har, vilka byggnader och maskinkostnader man får.

[Permission]

Det finns så många parametrar som spelar in, men att gå runt är ju en sak du kan säkert få en verksamhet med 30-40 djur att "gå runt" men när du väl har gått runt så står du fortfarande på noll, då behöver du lika många djur till för att det sen ska kunna bli någon vidare förtjänst.

Räkna med att det sedan är månader och åter månader med utgifter för att efter ytterligare månader kunna få någon inkomst för din verksamhet, eftersom du ju knappast kan sälja kött alla dagar på året.

Jag pratade med en grisbonde för flera år sedan under tiden vi själva fortfarande hade nötboskap och vi diskuterade köttpriserna, han tjänade då efter alla utgifter och avdrag med mera när allt kom omkring, 77 kr per gris i vinst.

Jag skulle i ditt fall hellre ha några djur och sen äta upp dem själv (slakta hemma) ist för allt krångel med att försöka sälja till andra, då får jag det kött jag själv vill ha och som jag vet är av bra kvalité.

[Ek]

Jag tänkte mig ju detta projekt som någon slags hobby, men eftersom att 7 köttkor skulle ge ganska mycket kött så tänkte jag bara på olika alternativ som att exempel sälja det kött som blir över till den lokala lanthandeln. Någon vinning i det hela förstår jag kan bli svårt.

Men hur många djur skulle en köttbonde som levde på sina köttdjur behöva för att sin verksamhet skulle gå runt tror ni?

Jag lever på det sen ca ett och halvt år. Har 45 dikor och föder upp alla kalvar till slakt. En polack skulle inte acceptera min lön men jag klarar mig.

[Permission]

Gör en kostnadskalkyl på utgifter och ev inkomster, räkna som tidigare skrivits att 50%-60% av djurets levandevikt dras bort vid slakt (ben, inälvor mm).

Räkna också om du skall odla eget foder till djuren, kostnad för detta, eller om du helt sonika ska köpa foder och då kostnad för detta.
Vid egen odling så ska du förstås även räkna kostnad för maskinerna som används och även räkna med vissa reparationer som kan uppstå.

[Gilbert]

Jag lever på det sen ca ett och halvt år. Har 45 dikor och föder upp alla kalvar till slakt. En polack skulle inte acceptera min lön men jag klarar mig.

En liknande bonde på Väddö öppnade eget mejeri och gör glass till fiket intill och sedan Ko-Safari för 08-or och turister där kaffe och glass ingår i safarin. Sonen har det som sommarjobb och det kommer busslaster med tanter/seniorer.

Muuuu!

[Gilbert]

Här i Östergötland finns det kosläpp och lamsläpp, det kommer massor med folk från trakten och fikar, äter korv och hamburgare, lotterier. Folk har inget liv nuförtiden ... Utveckla verksamheten.

[Permission]

Ja alltså ska det bli riktigt bra så är det dedikerad hängivenhet som gäller, det som Väddö gårdsmejeri gjort är ingen lätt sak, de har fått jobba och satsa otroligt hårt och det är egentligen inte djurhållningen som går bra utan främst allt runtomkring, alternativet dom hade ist för att satsa var ju att avveckla.

Tyvärr så är det ju så att en bonde idag har svårt att leva på enbart djurproduktion, man måste även hålla på med bisysslor eller utveckla verksamheten till något annat som i nämnt fall, caféägare och detaljhandlare samt glasstillverkare, väddö gm har ju också ett superbt läge med en explosion av sommargäster tätt inpå och ligger inte långt ifrån vägen som går upp till Grisslehamn.

När vi hade djur brukade en del vänner och grannar komma och titta på kosläppet, inte tänkte man väl på det då att man kunde tagit betalt av dem.

Väddö gårdsmejeri brukar väl snitta runt 4000 besökare vid sina kosläpp, galet och lite sorgligt på samma gång.

[hungrigpålivet]

Hej!

Vi hade Angus i ca. 15 år och var väldigt nöjda med rasen!
I södra norrland är den inte alltför svår att få tag på, den klarar sig fint på vintern med ligghall med djupströbädd eftersom de lägger sig till med en mysig vinterpäls. Det är en ras som kan bli hur mysig och hanterbar som helst med lite intresse för lynnet. De har en stark flockkänsla, vaktar sina kalvar mot faror (och ibland mot bonden med undantag för de kor som är gamla i gemet ), tjurarna har haft ett stabilt psyke och de få som visat irritation mot folk har inte blivit långvariga. En del problem med kalvningar (ca. 1-2 döda på 13 per år), några tvillingfödslar där kon inte velat ta sig an ena kalven och en sak har jag lärt mig: Angus tvingar du inte till nåt. Du kan locka och lura, men de märker direkt om du försöker styra och går gärna åt motsatt håll 

En stabil ras med härligt psyke helt enkelt!

[Skandexma]

Jag har charolais på skogsbete blandat med lite gammal åkermark och dem är absolut inga bengetter som många tror att dem blir, dem gnager bra på allt sly och ris. Jag har tidigare haft Dexter vilket ja inte var alls nöjd med, både lynniga och kräsna och absolut ingen ekonomi.

Halloj!
Jag hade tänkt att skaffa lite kor och är inne på att skaffa någon utav köttraserna. Jag har kollat på olika köttraser men kan inte riktigt bestämma mig, så jag får ta hjälp utav era unskaper inom detta ämne. Jag har kollat på bland annat limousin som ska vara en bra köttras men även på Highland cattle som ska beta bra på skogsmarker som jag har mer av hos mig, men de ger lite mindre kött än de andra köttraserna. Och hur är det med härdigheten? Highland ska kunna gå ute året runt bara det finns ett ställe med vindskydd tillgängligt, men hur är det med de andra raserna?
Jag bor på en gård med det lite mindre åkrar med inslag av mer skog.
Hoppas ni kan hjälpa mig!

[Sonnarps naturbruk]

Rent spontant skulle jag nog föreslå Hereford. En bra köttras som inte blir extremt stora, ofta med lätta kalvningar och dom kräver inte så mycket fodertillskott och växer bra på lite sämre bete.

Men det viktigaste oavsett vilken ras du väljer. Köp BRA djur och av en bra uppfödare som är villig att hjälpa till även med tips och råd (det lär du behöva). Det finns rasföreningar för i princip alla raser, där kan du få med info och kontakt med olika uppfödare.

Jag har själv haft både Hereford och Charolais förr och jag fick båda raserna att funka bra. Jag hade också uppfödning av en del mjölkrastjurar och korsningar med mjölkraser. Min erfarenhet av dessa är att det var betydligt mer opålitliga, växte mycket sämre och ställde till mycket mer problem.

Kan du välja en stam utan horn, så underlättar det. Ett horn tar illa även om djuret inte menar illa