avlopp

[Nordic Vargtand]

Jag har faktiskt var it in på reningsverket och detaljstuderat deras process, det går i princip rätt ut där också, jag blev nästan chockad över hur litet rening det egentligen krävdes, vet inte riktigt vad jag förväntat mig, typ sterilisering och filtertorn kanske, men man förklarade att bakterier mm i avskiljnningsbassängerna bröt upp rötmassa på samma vis och kväveavgång, fosfatrening, mm sköttes av dessa på motsvarande vis. Eftersom man regelbundet tog prover på utsläppsvattnet så tyder det ju på att det verkar stämma...

Sedan får man kanske tänka på vilka kemikalier som går att kompostera och sådant, men man skall egentligen inte heller spola ned en massa kemiska preparat, gamla mediciner och annat i toan heller om man inte vet vad det är... Vanliga hushålls kemikalier skall inte vara några särskilda problem, tex fosfat skall brytas ned till gödning som bakterierna tar hand om till vad jag hört närmare 99% i reningsverket, men mediciner, underliga bakteriedödande medel (farliga på grund av att de på sikt kan orsaka mutationer hos skadliga bakterier så att vissa antibiotika inte längre fungerar), andra underliga kemikalier går ofta inte att få bort tillfredsställande i reningsverket heller.

[Själv är bäste dräng]

Och kommunala reningsverk har ofta även bräddningsstationer där avloppet faktiskt går rätt ut om det skulle komma för mycket regnvatten och späda ut avloppsvattnet då ledningsnätet är otätt eller felbyggt.

[kurt]

Jag har faktiskt var it in på reningsverket och detaljstuderat deras process, det går i princip rätt ut där också, jag blev nästan chockad över hur litet rening det egentligen krävdes, vet inte riktigt vad jag förväntat mig, typ sterilisering och filtertorn kanske, men man förklarade att bakterier mm i avskiljnningsbassängerna bröt upp rötmassa på samma vis och kväveavgång, fosfatrening, mm sköttes av dessa på motsvarande vis. Eftersom man regelbundet tog prover på utsläppsvattnet så tyder det ju på att det verkar stämma...

Sedan får man kanske tänka på vilka kemikalier som går att kompostera och sådant, men man skall egentligen inte heller spola ned en massa kemiska preparat, gamla mediciner och annat i toan heller om man inte vet vad det är... Vanliga hushålls kemikalier skall inte vara några särskilda problem, tex fosfat skall brytas ned till gödning som bakterierna tar hand om till vad jag hört närmare 99% i reningsverket, men mediciner, underliga bakteriedödande medel (farliga på grund av att de på sikt kan orsaka mutationer hos skadliga bakterier så att vissa antibiotika inte längre fungerar), andra underliga kemikalier går ofta inte att få bort tillfredsställande i reningsverket heller.

Om du inte kan skilja på rening av dricksvatten (sterilisering och filtertorn)  och avloppsvatten, och uppenbarligen inte vet hur avloppsrening fungerar (du skiljer inte mellan biologisk och kemisk rening), så var det nog inga detaljstudier!

[Själv är bäste dräng]

Filtertorn används ju ibland till avloppsvatten, och sterilisering används i vissa fall, och framför allt när det gäller reningsverk för badvatten. Så att man som lekman förväntar sig något sådant är väl inte så konstigt, speciellt som det är så uppskruvat när man skall åtgärda egna anläggningar.

[Nordic Vargtand]

Givet är det ju olika metoder för dricksvatten och för avlopp hos de kommunala reningsverken.
Dricksvatten är givetvis bättre renat och renat med andra processer än med rötbassänger...
Dricksvatten hämtar man ju dock idag normalt inte från ytvatten, i allafall inte här i modern tid.

Men vad jag syftade på är att det renade avloppsvattnet skall vara i teorin närapå drickbart om det inte innehöll konstgjorda gifter eller extrema sjukdomar.

Jag antog att diskussionen rörde rening av avlopp.

[Själv är bäste dräng]

Jodu, drickbart kanske man skulle tro om man ser till kraven som ställs på den enskilde, men vattnet som gått genom ett avloppsreningsverk dricker man inte outspätt.

Ytvatten används ofta som dricksvatten, stora städer som Stockholm och Göteborg sörplar i sig rejält. Och det finns de som ligger sist i sjösystem som dricker de andra uppströms liggande städernas avloppsvatten, t ex Norrköping. Spetsat med Skärblacka bruks utsläpp

Men efter en dos av fällningskemikalier, oftast aluminium för att kemtrailsnissarna skall få det invärtes också, och en liten klorering så slinker det ner

[kurt]

Givet är det ju olika metoder för dricksvatten och för avlopp hos de kommunala reningsverken.
Dricksvatten är givetvis bättre renat och renat med andra processer än med rötbassänger...
Dricksvatten hämtar man ju dock idag normalt inte från ytvatten, i allafall inte här i modern tid.

Men vad jag syftade på är att det renade avloppsvattnet skall vara i teorin närapå drickbart om det inte innehöll konstgjorda gifter eller extrema sjukdomar.

Jag antog att diskussionen rörde rening av avlopp.

En majoritet av Sveriges vattentäkter är just ytvattentäkter, Stockholm tar sitt vatten från Mälaren och Göteborg från Göta Älv

[torbjorn]

En majoritet av Sveriges vattentäkter är just ytvattentäkter, Stockholm tar sitt vatten från Mälaren och Göteborg från Göta Älv

De absolut flesta vattentäkterna i Sverige använder grundvatten. Se https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2008/2008_livsmedelsverket_11_dricksvattenkontroll_2007.pdf , sida 22 (pdf-sidnumreringen, inte den numrering som står nertill på sidorna). Bifogar ett utdrag här.

[Själv är bäste dräng]

Fast med tanke på att de riktigt stora vattenförbrukarna använder ytvatten så är det nog minst lika många personer i Sverige som dricker ytvatten som grundvatten.

[Nordic Vargtand]

Renar man ytvatten spelar det väl ingen roll, men just de verk jag besökt har lagt om till grundvatten för att slippa klorering (eller i allafall kunna minska mängden kemikalier, men cisternlagrat vatten i staden behandlas fortfarande vad jag hört, vilket verkar rimligt) efter filterprocessen, men det förutsätter ju att detta är rimligt på den plats det gäller vad gäller tillgång till grundvatten som inte tex suger in saltvatten från havet vid tung förbrukning, etc.

I allafall ser det ut såsom jag beskrev här, där jag bor, dvs avlopp renas genom moderna biobäddar (det mesta av tungmetaller, mm verkar enligt vad sagts mig lagras i rötslammet som kan skummas av, men inte alla ämnen som tex vissa typer av mediciner, mm Fostfatföreninger, tex från tvättmedel skall försvinna i biobäddarna då bakterierna omvandlar det till näring som de förbrukar, resten skall enligt uppgift samlas i restslam som kan läggas ihop med det övriga rötslammet), vilka följaktligen fungerar helt enligt förväntan av labbprover att döma, dricksvatten filtreras med andra metoder (främst genom passiva mekaniska filter), och vid behov behandlas det med kemikalier om det tex finns risk att bakteriehalten kan nå potentiellt skadliga nivåer.

Är halten skadliga ämnen låg i rötslammet kan det komposteras till jord, eller spridas ut på åkrar som gödning till exempel.

Jag vet inte hur ni gör hos er och jag bryr mig inte om det heller om det bara skall vara argument i en ordstrid.

[bergshyddan]

Någon som funderar på det här: http://treewellbiologiskavloppsrening.se/