A-rep, visst är det 9,5 mm bredd?
Kolla Ford Sierra/Scorpio eller Opel Omega från slutet av 80-talet. Det kan också tänkas vara dubbel kilrem på en del Volvo 240/360/740. Beträffande Volvo så brukar generatorn vara i bättre skick på bilar med katalysator, där den sitter högt upp på vänster sida av motorn. På bilar utan kat sitter den långt ner till höger, svårt utsatt för smuts och vägsalt.
När det gäller Bosch-generatorer från 80-talet så är den större typ N1 att föredra framför den mindre K1. Gränsen mellan storlekarna går vid ca 70 A, men den överlappar litegrann så det finns både K1 och N1 -typer med samma märkström.
Om man vill ha en generator med inbyggd laddningsregulator och separat avkänning av batterispänningen, så får man nog titta på antingen amerikanska eller japanska bilar (där är det ingen standardisering alls utan varje biltillverkare och modellgeneration kan ha sina egna lösningar), eller på franska generatorer från före ca 1986.
Men även om man hittar en regulator med separat avkänning av plusledningen, så kan ju den inte kompensera för spänningsfall på minussidan.
En lösning kan vara att operera ut laddningsregulatorn ur generatorn, placera den nära batteriet, och låta D+ ledningen från magnetiseringsdioderna bara styra ett relä som kopplar ihop regulatorns D+ med batteriet då generatorn är igång.
Om det blir lite spänningsfall i magnetiseringsledningarna spelar ju ingen roll för spänningsregleringen, så länge generatorn går med tillräckligt högt varvtal för att regulatorn inte ska behöva dra på full magnetisering.
En annan möjlighet kan ju vara att bygga sig en laddningsregulator med balanserad ingång för spänningsmätningen, som inte bryr sig om några volt jordpotentialskillnad mellan generatorn och batteriet.
