Finns det hopp för vår jordkällare?

[Nanoq]

Vi är relativt nyinflyttade på en liten gård från 1850-talet i Sörmland och upplever vår första odlingssäsong. Det blir massor med potatis och syrade grönsaker som inte får plats i kylskåpet. Det står en jordkällare på gården som vi gärna hade velat använda.

• Dörrarna var genomruttna, men det är lätt att bygga nya med de gamla som förebilder
• När det regnar läcker det in vatten precis där karmarna stått, vilket förklarar varför dörrarna var ruttna.
• De gamla karmarna var tätade med mur- och putsbruk ser det ut som
• Hela taket är konstruerat av en blandning av nåt slags bruk och asfalt(!!) Rostiga armeringsjärn som har runda fuktfläckar kring sig är frilagda på flera ställen på väggarna.
• Jorden på på golvet ser torr ut, inga blöta fläckar i alla fall.
• Syrener (tror jag att det är) växer runt hela källaren och rötterna gräver sig in mellan stenarna på väggarna ser det ut som.
• Golvet i svalen består av en gjuten cementplatta.

Jag gissar att källaren har haft en traditionell konstruktion från början. Sen har någon "renoverat" den. Det finns inga spår efter träkonstruktioner från en eventuell cementgjutning. Det ser mer ut som att de bara kladdat på murbruk på väggarna, täppt igen det trasiga taket med något och sen hällt på kokande asfalt på taket? Utvändigt ser taket ser ut som en igloo till formen, tillverkad av asfalt och cement (eller bruk) istället för snö.
Kan murbruksåtgärden på väggarnas insida vara ett försök till en quick-fix mot stenar som trillat ut ur väggen pga sättningar?

Finns det något ljus i tunneln? Jag har hittat handboken om jordkällare på sajten och den länkade PDF:n men känner inte att jag får tillräckliga svar där. Jag hoppas på hjälp från alla kloka människor här på forumet!

/ N
 

[Skogsvilde]

Självklart finns det hopp för källaren.

Men det är en hel del jobb då då ni dels borde gräva rent runt hela källaren. Det går givetvisnatt hyra sig en liten grävmaskin och göra det själv.
Att täcka med tjära var en ganska vanlig metod då den faktiskt tätar riktigt bra och var förhållandevis billig att anskaffa förr.
Att man valt att putsa invändigt är svårt att säga varför men det kan vara framförallt för att förhindra oknytt att ta sig in.

Gällande läckaget in så lär ni upptäcka anledningen när ni frilägger jordkällaren och då beror det säkerligen på att tjäran spruckit.

Jag skulle antagligen fortsätta med lösningen att tjära ytterhöljet då det är den abslut enklaste lösningen och det går att friska upp täckningen på ett enkelt sätt genom att helt enkelt värma det befintliga och sedan lägga på varm tjära som tränger in i sprickorna.

[Håkan B]

Ett alternativ  är att göra ett tak över jordkällaren . Så har grannen det  två helt  identiska jordkällare för övrigt deras och min . Så man har satt dit taket i efterskott för att få bukt med vätan .

[Nanoq]

Tack för era kloka svar!! Vad skönt att höra att det inte är kört. Det låter ju riktigt görbart!

• Skogsvilde:
Gräver man för att förbättra dräneringen eller för tänker du bara på att vi ska gräva bort syrenerna?
Kan jag plocka bort stenar för att komma åt rötterna i ytterväggen för att sedan lägga tillbaks dem? Eller sabbar jag jordkällaren då?
Vad för slags tjära ska jag ha om jag vill laga sprickorna? Hur värmer jag upp ställena där det är sprucket?

• Håkan B:
Har du gjort ett trätak, eller något annat?

• Just nu är ju taket rätt fult som jag beskrev i min trådstart. Jag gissar att det inte är lämpligt att täcka taket med jord eftersom det inte är ett traditionellt stenvalvstak (eller vad det heter) längre?
Finns det något annat jag kan göra för att det inte ska se ut som ett av husen på Tatooine i Star Wars?

[Anders G.]

Tak över den gamla jordkällaren gör allt torrare. Billig snabb-fix: Pressenningar.

[Skogsvilde]

Tack för era kloka svar!! Vad skönt att höra att det inte är kört. Det låter ju riktigt görbart!

• Skogsvilde:
Gräver man för att förbättra dräneringen eller för tänker du bara på att vi ska gräva bort syrenerna?
Kan jag plocka bort stenar för att komma åt rötterna i ytterväggen för att sedan lägga tillbaks dem? Eller sabbar jag jordkällaren då?
Vad för slags tjära ska jag ha om jag vill laga sprickorna? Hur värmer jag upp ställena där det är sprucket?

framförallt för att gräva bort rötterna till syrenen. men även för att ge möjlighet att dränera, inspektera skadorna samt göra nödvändiga reparationer.
Jorden som du gräver bort sållar du om du har möjlighet för att rensa bort så mycket som möjligt av rötterna.

Plocka inte bort sten om du iinte är helt säker på att inte skada valvet. det finns stor risk för detta.
Du använder helt vanlig tjära som man har till tak. till att värma använder man en rejälare gasolbrännare.

avseende dörrarna så är det mer viktigt att dom är täta än att du har isolering då man i de flesta jordkällare jobbar med två dörrar som en sluss. för att öka hållbarheten så behandlar du dom med okokt linolja som du låter dra in djupt i träet.
Ytterdörren kan du ha i bivax för extra skydd på utsidan. Bivaxet gör även stor nytta på ändträet då det stänger till porerna.

[Nanoq]

Tak över den gamla jordkällaren gör allt torrare. Billig snabb-fix: Pressenningar.

Jag tänkte fortsätta med dörrarna och karmarna som jag just nu bygger och jag har lagt dit en presenning redan
Tanken slog mig att jag inte kollat upp hur tjocka dörrarna borde vara. Jag har bara kollat på hur de gamla dörrarna sett ut och tänkte bygga ett par identiska.

Är det nåt speciellt jag borde veta om jordkällardörrar? Tänk om de gamla dörrarna var felkonstruerade? Jag tror inte att de befintliga dörrarna var original heller.

[Nanoq]

Plocka inte bort sten om du iinte är helt säker på att inte skada valvet. det finns stor risk för detta.
Du använder helt vanlig tjära som man har till tak. till att värma använder man en rejälare gasolbrännare.

avseende dörrarna så är det mer viktigt att dom är täta än att du har isolering då man i de flesta jordkällare jobbar med två dörrar som en sluss. för att öka hållbarheten så behandlar du dom med okokt linolja som du låter dra in djupt i träet.
Ytterdörren kan du ha i bivax för extra skydd på utsidan. Bivaxet gör även stor nytta på ändträet då det stänger till porerna.

Åh vilka bra tips!!

• Jag äger en varmluftspistol, men den är för svag för att värma upp den spruckna tjäran på taket?
• Linolja till dörrarna, inte måla på med trätjära alltså!

[Skogsvilde]

Åh vilka bra tips!!

• Jag äger en varmluftspistol, men den är för svag för att värma upp den spruckna tjäran på taket?
• Linolja till dörrarna, inte måla på med trätjära alltså!

Varmluftpistoler är som regel för klena tyvärr.  Men det kan vara lönt att testa anledningen att värma är ju att göra det lättare för den nya tjäran att tränga in och täta.

Självklart kan du använda trätjära på dörren oxå. Men då rekommenderar jag dig istället att göra roslagsmahogny som består av trätjära, balsamterpentin och okoktlinolja i lika delar.
Detta drar in i träet riktigt bra oxå och ger en skön doft. Samt skyddar bra.
Om möjligt så använd alltid okokt linolja då partiklarna är betydligt mindre än i den kokta, detta ger en bättre och djupare behandling.

[torbjorn]

Ett tips är att göra tjärarbetet en riktigt solig och varm dag, så behöver man inte tillföra så mycket värme själv. Men räkna med att det behövs en stor gasolbrännare eller blåslampa, en sån som hantverkare brukar använda vid läggning av papptak.

De flesta "taktjäror" består numera av mineraloljeprodukter och borde snarare kallas asfalt. Man har aldrig använt trätjära för såna här ändamål, men däremot stenkolstjära som förr fanns som billig biprodukt från städernas gasverk. Senare har man ju kommit på att stenkolstjäran är kraftigt cancerframkallande.

[Nanoq]

De flesta "taktjäror" består numera av mineraloljeprodukter och borde snarare kallas asfalt. Man har aldrig använt trätjära för såna här ändamål, men däremot stenkolstjära som förr fanns som billig biprodukt från städernas gasverk. Senare har man ju kommit på att stenkolstjäran är kraftigt cancerframkallande.

Oj, det låter väldigt allvarligt! Är det farligt att vistas i närheten av jordkällaren? Eller är det inte lämpligt att använda den för matförvaring? Kan det påverka dricksvattnet? Vår brunn står bara några meter från jordkällaren.

[Nanoq]

Här finns lite bilder:

https://www.flickr.com/photos/80721240@N07/with/36417835406/

[Nordic Vargtand]

Stenkolstjära är inge fara utomhus, det är mer om man stänger in det i bjälklag och liknande det kan vara mer problematiskt.

Egentligen är det nog smartast att lägga någon form av mekaniskt tätskikt, såsom grundisoleringsmatta eller liknande om man ändå skall gräva fram den.

Förr hade man många lager näver näver eller ett riktigt tak, tex tegeltak över dem.

[Skogsvilde]

Här finns lite bilder:

https://www.flickr.com/photos/80721240@N07/with/36417835406/

utifrån bilderna så skulle jag gissa att jordkällaren på en tidspunkt har rasat in och man helt enkelt gjutit ett betongtak istället. 

Jag skull nogsamt överväga att bygga en takkonstruktion över källaren då ovandelen befinner sig så exponerat, detta innebär att solen kommer åt och värma betongen vilket sedan innebär att jordkällaren blir varmare än vad som kan anses vara lämpligt.
En sådan kontrution behöver inte vara speciellt kompliserad eller ens tät ut mot sidorna då den dels skall tillåta att varm luft ventileras bort snabbt, leda bort vatten och klara vinterns snötyngd.

[Nanoq]

utifrån bilderna så skulle jag gissa att jordkällaren på en tidspunkt har rasat in och man helt enkelt gjutit ett betongtak istället. 

Ja, jag såg idag att det på takets insida finns tydliga märken av plank från gjutningen. Men vad är det för slags asfaltsliknande massa ovanpå? Stenkolstjära?

En sådan kontrution behöver inte vara speciellt kompliserad eller ens tät ut mot sidorna då den dels skall tillåta att varm luft ventileras bort snabbt, leda bort vatten och klara vinterns snötyngd.

Räcker det att jag gör ett trätak med en takstol vid varje gavel? Jag får fundera på hur jag ska fästa taket. Jag vill ju inte göra våld på väggarna. Den här sommaren kommer jag inte att hinna gräva ut runt jordkällaren. Det är tillräckligt med jobb för att få ihop de nya dörrarna. 

[Nordic Vargtand]

2. Ja, men ni måste ta med belastning av våt snö på vintern.

1. Troligen asfalt.

Kreosot är en typ av stenkolsdestillat, kan vara, det var vanligt att tryckimpregnera trä med då det håller nästan för evigt då.
Det är mjukare och stelnar aldrig helt, asfalt brukar vara hårdare och krackelera mer med tiden även om det inte heller stelnar i egentlig bemärkelse.

[Skogsvilde]

Ja, jag såg idag att det på takets insida finns tydliga märken av plank från gjutningen. Men vad är det för slags asfaltsliknande massa ovanpå? Stenkolstjära?

Räcker det att jag gör ett trätak med en takstol vid varje gavel? Jag får fundera på hur jag ska fästa taket. Jag vill ju inte göra våld på väggarna. Den här sommaren kommer jag inte att hinna gräva ut runt jordkällaren. Det är tillräckligt med jobb för att få ihop de nya dörrarna. 

du bör inte ha mer än 1 meter mellan takstolarna, antagligen neråt 80 cm beroende på var du bor i landet. gör takstolen så pass bred att du med lätthet kan gräva ner plintar runt jordkällaren, antagligen är det inga problem att låta jordkällaren ta en del av taklasten.

vad det är för tjära är svårt att avgöra.
Men jag skulle precis som torbjörn lutar åt gissa på någon slags stenkolstjära eller i bästa fall en mineraloljebaserad variant.
Ett gott tips är att om du plockar loss delar av detta lämna till återvinningen och så får dom ta ställning till i vilken binge det skall kastas.
slipar du eller om det dammar i övrigt när du hanterar det så använd andningskydd.  better safe than sorry.

[torbjorn]

Kreosot/stenkolstjära känner man igen lång väg på lukten, t ex luktar gamla järnvägsslipers så. Om tjäran är gammal kan det dock hända att det inte är så mycket flyktiga och luktande ämnen kvar i den, så att lukten bara känns när den är uppvärmd.
Mineraloljebaserad tjära eller asfalt luktar på ett helt annat sätt när den värms upp.

Trä som är tryckimpregnerat med kreosot är brunt, inte grågrönaktigt som "normalt" tryckimpregnerat. Det är dock sällan sågat virke impregneras med kreosot, det är vanligast i slipers, kraftledningsstolpar mm.

[kretslopp]

Jag tycker det räcker att linolja dina nya dörrar.  Du ska inte försöka gräva bort syrenrötterna det skadar nog mer än det gör nytta. Du får fortsätta hålla efter alla nya skott. Takstolar och tak är som nänts en bra lösning. Jag skulle lägga ett lager leka eller grästorvor ovanpå som isolering. Dörren behöver också ha någon form av isolering . Du behöver ha ett ventilationsrör som mynnar i taket. Bäst är det om det är som en liten skorsten för då får mössen svårt att leta sig in. Det brukar inte vara några större problem att matkällaren är fuktig, det sänker temperaturen. Ett gammalt knep är att slå ut ett par spannar vatten på golvet några dar innan du bär in grönsakerna. Så att källaren blir lagom sval.                     

[Nanoq]

Jag skulle lägga ett lager leka eller grästorvor ovanpå som isolering.                   

Menar du direkt på det nuvarande murbruks-asfalt-taket? Se bilder:https://www.flickr.com/photos/80721240@N07/with/36417835406/

Eller tänker du att jag lägger grästovor på det taket som jag ska bygga? Jag har lekt med tanken att bygga ett traditionellt torvtak, även om det inte kommer att hinnas med denna sommar.