En del mindre verktyg, jag tänker här främst på en gravstickel för gravyr av metall jag köpte för några år sen, har en tunn och sylformad tånge som man kan värma och pressa in i ett trähandtag utan att borra först.
Är det större tånge som ska in kan man först borra med ett borr mindre än ämnet som ska värmas. Då blir det lättare och enklare att få monteringen rak.
Glöm bara inte att kyla ståldelen. En gravstickel är formad mer eller mindre som ett litet stämjärn. Jag stoppade ner spetsen i en potatis och värmde tången med en gasbrännare för kräm brylé. Det tog några värmningar innan det var klart.
Jag har gjort likadant med stora stämjärn men nu värmer jag dem i ässjan i smedjan och de är så stora att jag inte längre kyler eggen utan det räcker att ha koll på värmen. Men så är de uppåt 45 cm långa också
Här funkar det inte utan att förborra. Det blir inte alls varken rakt eller bra när jag bränner direkt.
Jag väljer träslag efter egenskaper: Lätt och hållbart - ask. Tungt för att ge tyngd i verktyget - björk eller ek. Fruktträ för mönster och färg, svartek för att det är snyggt. Mässing, horn och läder som dekorationer. Men så är det ju nackdelar med ett träslag jämfört med ett annat och så ska man ha dem tillgängliga (torra).
Det är alltid bra att plocka på sig pinnar när tillfälle ges om ett äppelträd sågas ner eller så.
Jag hade nog fällt trädet på vintern när fukthalten är låg och torkat luftigt men svalt utomhus under plåtar i ett par tre år om jag fick välja själv. Men ofta blir det när som helst när någon erbjuder ett gammalt päronträd och sen in med bitar under huset där det är tak och luftigt.
Skaft till smidesverktyg (det går åt då och då) förvaras lämpligen på plåten över ässjan så de är riktigt torra när de behövs.
