Vad är det för förpackningar du vill slippa? Och varför?
Med förpackningar som har liten miljöbelastning, både i form av råvara/råmaterial, vid tillverkning, vid återvinning/återanvändning/kompostering/förbränning OCH, inte minst att minska skador av olika slag på matvaran, så gör man en insats för helheten i miljön.
Genom att oreflekterat tänka att förpackningar är "dåligt", så kanske man riskerar att vara kontraproduktiv istället.
Verkligt onödiga förpackningar, som t.ex. en extra pappkartong runt tandkrämstuben, eller en extra plastförpackning runt en kartong, är naturligtvis alltid förkastligt.
Ta med en liten sax, ta bort förpackningen i butiken, och lämna den där, och berätta för personalen. Då kanske vi kan bli av med dessa helt onödiga förpackningar.
De allra flesta gårdsbutiker, som säljer egenodlat mjöl, eller kött från egenuppfödda djur, säljer detta förpackat. Mjölet i vanliga mjölpåsar, och köttet vacumförpackat, och ganska ofta fruset.
Det är svårt att nå tillräcklig omsättning med oförpackade styckningsdetaljer, och att stå och väga upp mjöl blir fort ohygieniskt.
Vår lokala gamla vattenkvarn, som fortfarande maler en del säd från lokala bönder, har ett maskineri från 1920-talet, där förpackning i mjölpåse av papper ingår.
Papper/kartong/papp är normalt sett ett miljömässigt bra förpackningsmaterial. Det kommer, vad avser svenska varor, nästan alltid från den svenska skogen, som utgör en förnyelsebar råvara, och är producerat enligt svenska miljöregler.
När påsen/förpackningen är använd, så kan den återanvändas, komposteras, bli till biogas, eller användas till energi/värmeproduktion.
Varorna kan transporteras och hanteras utan alltför mycket risk för skador eller påverkan.
Det finns massor med svenska varor att köpa i närmaste butik, förpackad i svenska pappersförpackningar...Mjöl, havregryn, frukostflingor, mjölk, grädde, juice, ägg t.ex.
Bröd som inte är industriförpackat finns på lokala bagerier, i butiksbagerier, eller som färdigbakade bake-off bröd.
Avstå från att köpa flingorna som ligger i plastförpackning, och välj dem i den pappersbaserade förpackningen helt enkelt.
Att hantera mjöl, gryn och mejerivaror i lösvikt har väldigt många nackdelar. Både hygieniska och ur risk att varorna försämras mycket snabbare.
Kål, frukt och grönt är mer sällan förpackat. Att rotfrukter som rödbetor, palsternacka eller morötter säljs i plastpåse, beror på att de behöver hållas fuktiga. Svinnet på vissa slag av frukt, grönt och rotfrukter skulle bli enormt, om varorna inte fick hjälp med hållbarheten genom lämpliga förpackningar.
Kött och fisk kan köpas oförpackat i saluhallar, vilket det finns gott om i Stockholmsområdet. Det finns också enstaka köttbutiker, och fiskaffärer lite här och där. Men det är inte alltid
Att slänga mat är väldigt onödigt och mycket kostbart ur miljösynpunkt.
Tillverkningsprocessen för glas är väldigt energikrävande, och glas är skört. För en enstaka försiktigt lagd individ kanske mjölk transporterad i en återanvänd glasflaska är låter bra. Men flaskan måste diskas ordentligt för att det inte ska bli otrevliga bakterier och mögel, och så går den lätt sönder, och så måste en ny flaska tillverkas. Ur ett globalt perspektiv så kan nyttan diskuteras.
Rostfritt stål för att transportera vätskor i är betydligt hållbarare, och är lätt att göra/hålla rent. Det är ingen slump att rostfritt oftast är förstaval i livsmedelshantering/tillverkning.
Men ska man kunna hämta mjölk (andra vätskor) i eget kärl, så är distributionen viktigt. På vissa håll runt finns "automater" med lokal mjölk, där man använder eget kärl, men än så länge är det marginellt, och om kunderna långsiktigt tar jobbet med disk av kärl kan antas vara okänt.
Plast är det värre med, mycket plast runt just matvaror är så vitt jag förstår, baserad på fossil olja, helt enkelt för att man inte lyckats få till plaster med tillräckligt bra kvalitet för att hålla sådant som kött, fisk och frysvaror fräscht och opåverkat tillräckligt länge av förnyelsebar råvara. Men forskning och utveckling pågår, inte minst här i Sverige, där skogen förhoppningsvis kommer att kunna förse oss med fibrer till kläder, råvara till plaster och råvara till biodrivmedel. Som både ingår i ett kretsloppstänk (är förnybara), och som är biologiskt nedbrytbara.
