Vart hittar man gratis "strö" till komposttoalett?

[Skogsvilde]

Ja det är ju det man inte vet. Vi har ingen aning om exakt var vår ved kommer ifrån. Ursprungsländerna är USA, regnskogsländer, Italien och Schweiz. Så fungerar virkesindustrin. Tungmetaller kan finnas naturligt i en skog nära dig.

Och i din odlingslott.
För att förhindra att spridning tungmetaller så när man försöka elda närproducerad ved.
Dvs inte elda pallar, strövirke och annat som man inte känner sig trygg med.

[Rubensgården]

Om vi håller oss till askan är det tredjehandsinformation jag har från en väldigt bra källa. Frågan är varför just aska är ett problem? Är det för att tungmetall lakas ur väldigt lätt ur aska? Jag har inga bra svar här och hade gärna använt askan om jag visste att den är säker. Som sagt: Även närproducerad ved kan innehålla tungmetaller.

[Anders S]

Tungmetallerna har varit inbäddade i organiskt material (ved), men de frigörs genom eldningen, precis som andra metaller/metalljoner. Men de kan bindas igen genom en kompostering med organiskt material.

Om man alltför mycket betonar risken för gifter blir det ett hinder för att hantera näringsämnen i ett kretslopp. Då blir resurser till avfall.

Man kan analysera sin aska om man är osäker. Men det kostar förstås en slant. Eller man kan göra som Skogsvilde föreslår: låta bli att samla på sig lastpallar m.m. för eldning och i stället elda ved från kända källor.

[Ett svart får]

Grejen med tungmetaller i aska är väl att det blir koncentrerat. Massor med ved blir en liten mängd aska med all vedens obrännbara mineraler i.

[Anders S]

I normala fall dominerar de nyttiga mineralerna stort.
Som jag skriver ska man bara damma (eller försiktigt strö) över askan. Då blandas den med organiskt material. Då närmar man sig mer naturliga proportioner. Aska innebär en onaturlig koncentration av vissa mineraler eller snarare salter. Den kan inte bedömas eller hanteras som vore den jord eller gödsel.

[Trollmor]

Som "alternativare" håller vi förstås reda på vad vi stoppar in i munnen, i barnen, i djuren, i jorden - och i vedspisen!   

  Tungmetaller ÄR farliga, och förbränning är ETT sätt att samla ihop dem så att man kan deponera dem.  Problemet med tungmetaller i jord är att det är väldigt svårt (=omöjligt) att få bort dem ur jorden.

[Anders S]

Tungmetaller ÄR farliga, och förbränning är ETT sätt att samla ihop dem så att man kan deponera dem.

Menar du att man bör använda rökgasrening som särskilt tar tungmetaller, om det nu finns sådan?
Eller menar du att man anlyserar sin aska och sen avgör om man ska låta den recirkulera i ens eget system, eller om den ska deponeras (d.v.s. recirkuleras långsammare).
Eller menar du att man för säkerhets skull ska deponera all aska?

[Ett svart får]

Menar du att man bör använda rökgasrening som särskilt tar tungmetaller, om det nu finns sådan?
Eller menar du att man anlyserar sin aska och sen avgör om man ska låta den recirkulera i ens eget system, eller om den ska deponeras (d.v.s. recirkuleras långsammare).
Eller menar du att man för säkerhets skull ska deponera all aska?

Om man äter askan så deponeras tungmetallerna i kroppen och hamnar till slut i ens grav där de blir liggande, utanför kretsloppet. För kommande generationers skull.

[Anders S]

Om man äter askan så deponeras tungmetallerna i kroppen och hamnar till slut i ens grav där de blir liggande, utanför kretsloppet. För kommande generationers skull.

Trams

[Skogsvilde]

Trams

Inte alls. 
Rent teoretiskt så borde det fungera. Realistiskt sett så är askan inte direkt smaklig som humanföda.

[Pentti Linkola]

Inte alls. 
Rent teoretiskt så borde det fungera. Realistiskt sett så är askan inte direkt smaklig som humanföda.

Men om man lägger askan i odlingen, så tas väl en del upp av morötter och annat.

[Skogsvilde]

Men om man lägger askan i odlingen, så tas väl en del upp av morötter och annat.

Jo, det stämmer.

[Rubensgården]

Som "alternativare" håller vi förstås reda på vad vi stoppar in i munnen, i barnen, i djuren, i jorden - och i vedspisen!   

  Tungmetaller ÄR farliga, och förbränning är ETT sätt att samla ihop dem så att man kan deponera dem.  Problemet med tungmetaller i jord är att det är väldigt svårt (=omöjligt) att få bort dem ur jorden.

Jag kommer i alla fall sannolikt inte att göra en undersökning av förekommande tungmetaller i veden som kommer från vår mark. Hur många gör det? Hur sannolikt är det? Geolog någon?

Angående tungmetaller i människokroppar har ju detta varit ett problem i krematorierna mest på grund av amalgam.

Om vi släpper askan en stund. Har någon svar på vilket strö som skulle vara bäst för att inte förlora näringsvärdet i humanfekalierna?

[Pentti Linkola]

Men om vi lagrar mycket av tungmetaller och andra gifter i kroppen, så är det kanske ett bra sätt att samla ihop dem på. Lite i taget.
Folk får liksom som oftast inte ligga kvar döda i hav och på mark.
Giftet som lagrats i fisken gör antagligen mindre skada när det blir utspätt uppe på land igen tex. Så ät fisk av icke hotade arter och skit på marken.

[Trollmor]

Nja, om man äter aska, så hamnar man nog i sagda grav ganska snart.  Jag menade att om man vill samla ihop tungmetaller för att få ut dom ur kretsloppet, så är ett sätt att odla kaveldun och andra växter som tar upp extra mycket av dem, och därefter bränna växterna.  Då samlas tungmetallerna i askan, inte i rökgaserna.

  Näringsvärdet i fekalierna bevaras ganska väl om man bara undviker utlakning med vatten.  Obs att urinen och fekalierna bör behandlas separat för bästa effekt - och största bekvämlighet.  Det är otrevligt och tungt att hantera en blandning av fekalier och urin.  Urin är för det mesta helt fritt från mikrober, medan avföring kan innehålla åtskilliga hälsofarliga organismer.

[torbjorn]

Det är ju skillnad på tungmetaller och tungmetaller, vilka som huvudsakligen blir kvar i askan och vilka som ger sig iväg med rökgaserna. Lättförångade metaller såsom bly, kvicksilver och kadmium försvinner till största delen iväg med rökgaserna medan t ex nickel, krom och koppar stannar i askan. Man kan nog också räkna med att ju högre förbränningstemperatur desto mer tungmetaller förgasas, och vice versa.

[mimsan]

Det bästa gratis ströet för fekalierna är lövkompost eller som någon skrev gammal myrstack. 
Har provat det mesta: jord, sand; för tungt, sågspån ; blir surt och luktar illa, halm; suger inte så bra och luktar snabbt surt, torv; dyrt men bäst.
Kalk och aska (basiskt) gör att det luktar illa, men tar hand om parasiter. Spolmaskens ägg kan bli ett problem.
Jag har kört 1/2-1 liter aska/kalk till en stor tunna strö.
Mitt starkaste tips är att inte fylla tunnnan ända upp dvs hellre tömma lite för ofta. Och självklart urinseparera!

[Själv är bäste dräng]

Det finns en tråd om aska, fortsätt gärna med tankar och fakta där:  http://www.alternativ.nu/index.php?topic=8071.20

[christelle]

Fick en idé nu ang strö till toan. Köper kattsand som är gjord av pappersfibrer, storpack, rätt billigt heter Toa Lätt och jag ser att den komposteras fint och sjunker undan bra i kattlatrinkomposten. Inte gratis men fibrerna suger upp bra så det går nog inte åt jättemycket. Dessutom är den "ren" och lätt att hantera.

[Nikenik]

Hittade en släkting som har en gammal såg. Fick ta lite ifrån sågspånshögen där. Verkar som blodsband är värt två sopsäckar med sågspån. Ville jag ha mer kostade det, han har det visst på sin kompost...

Jag tänkte... Hur mycket strö använder ni per gång/besök? Jag kanske använder 3-4dl per gång. Två skopor... Känns inte som man vill snåla. Men hinken blir snabbt full.