Tips och tricks för att få hönsen tamare

[Permission]

För mig är det inget självändamål att ha "tama" höns, det är skillnad på större hudsjur som kor,grisar, får som ju dels är svåra att springa ikapp och eller fånga med håv.

Jag nöjjer mig med att de lärt sig att jag ibland har med mig något att äta (dvs de kommer fram och undersöker) men när de väl inser att det inte är något så ägnar de sig åt hönsgöra, att de inte tycker om att bli fångade är inget som bekommer mig alls, så länge de inte springer iväg i panik eller man kan "hantera" dem någorlunda när man väl håller i dem, att de kommer och självmant och vill hoppa upp i famnen tycker jag inte är en sund relation.

Min tupp som exempel hade ingen riktig hönsmamma till en början och blev väldigt fäst vid oss mänskor men så var det en höna som spontanadopterade honom vid ca 6 veckors ålder, idag så vill han inte att man fångar honom men han är lugn å sansad när man väl lyft upp han, det känns bra.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

För mig är det inget självändamål att ha "tama" höns, det är skillnad på större hudsjur som kor,grisar, får som ju dels är svåra att springa ikapp och eller fånga med håv.

Jag nöjjer mig med att de lärt sig att jag ibland har med mig något att äta (dvs de kommer fram och undersöker) men när de väl inser att det inte är något så ägnar de sig åt hönsgöra, att de inte tycker om att bli fångade är inget som bekommer mig alls, så länge de inte springer iväg i panik eller man kan "hantera" dem någorlunda när man väl håller i dem, att de kommer och självmant och vill hoppa upp i famnen tycker jag inte är en sund relation.

Min tupp som exempel hade ingen riktig hönsmamma till en början och blev väldigt fäst vid oss mänskor men så var det en höna som spontanadopterade honom vid ca 6 veckors ålder, idag så vill han inte att man fångar honom men han är lugn å sansad när man väl lyft upp han, det känns bra.

Okej. För egen del tycker jag att det vore väldigt smidigt om man bara kunde plocka upp dem utan bråk. En höna är väl lätt att fånga med håv, men att fånga in tio till sen när paniken i flocken stiger för varje individ man fångar...

Förstår inte riktigt det osunda med en höna som hoppar upp i famnen på en. Är det osunt med en hund som hoppar upp i famnen på en också, då?

[Själv är bäste dräng]

Äldsta dottern tar inte ett nej från några fåglar här på gården utan gosar med alla. Man märker tydligt skillnad på de olika rasernas vilja att vara med. De tamaste för tillfället är mesarna som även jag kan plocka med hur som helst. Men de flesta vill vara med där vi är, och bara några få blir stirriga när man fångar dem. Jag tog en stor tupp (vet inte vilken sort) som hade satt sig att sova ute förra veckan, och det var en sådan där stirrig stolle. Gapade och skrek som om det var räven som var framme. Hoppas det är en tupp jag skall förädla

[Permission]

Okej. För egen del tycker jag att det vore väldigt smidigt om man bara kunde plocka upp dem utan bråk. En höna är väl lätt att fånga med håv, men att fånga in tio till sen när paniken i flocken stiger för varje individ man fångar...

Förstår inte riktigt det osunda med en höna som hoppar upp i famnen på en. Är det osunt med en hund som hoppar upp i famnen på en också, då?

Jag säger inte att det är fel, men det är inte så jag vill göra, mina höns kan man med måtta plocka upp utan håv eller fösa in i hönshuset, men de tycker inte om att bli "fångade", har man väl lyft upp dem så är det lugnare.
Behöver jag göra något så tar jag dem från nattkvisten.

Vad gäller hunden så är min uppfattning att en hund inte skall "hoppa up i famnar" djur i allmänhet skall vara på marken och vara djur, jag är nöjd med att hönsen inte lägger för stor uppmärksamhet runt mig utan fokuserar på att vara höns, leta mat, vara uppmärksamma men utan att för den delen vara rädd för sin ägare.

Kan tillägga att jag inte kläcker fram kycklingar eller låter dem växa upp utan en hönsmamma, i gengäld så blir dem "uppfostrade" så.

[karsan]

Tipsen att hantera kycklingar när de är små funkar dåligt om de är naturruvade.  Åtminstone mina mammahönor har inte tillåtit någon att ta i kycklingarna. Och om man t.ex. har ett galler som bara de små kommer igenom står hönan och är vild av oro och ilska på andra sidan och då blir förstås kycklingen också paniskt rädd.

[Själv är bäste dräng]

Inte ens arga hönan har en chans här, fast hon är grym på att vakta sina små. Men viss skillnad gör det som du säger. Det är intressant att se vad arv och miljö gör för kycklingarna eftersom vi stoppar under olika ägg under arga hönan, den bästa moder de kan ha. Jag skall höra med dottern ikväll om hon märkt att hon blivit mer accepterad som extramamma åt arga hönans barn under åren. Mig hackar hon bara jag vill titta lite. Påminner verkligen om Henriks teckning

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Nyss såg jag att Lilla kråkan hade fått kalkben. Gick fram till henne och plockade upp henne utan större besvär. Sen tappade jag henne och hon sprang iväg; ett par minuter senare lyckades jag fånga henne igen genom att locka med solrosfrön, och behandlade henne.

Är glad att jag slapp vänta till efter mörkrets inbrott. Då hade jag inte kunnat använda solen som ljuskälla, plus att jag kanske har annat för mig då.

[Hönslust]

Våra Brahma har fått lära sig att det "vankas" lite då och då. Dom äter gärna ur handen.
Tuppen som är en rejäl bit tycker att det är helt ok att bli upplyft och gosad med. Han har aldrig direkt protesterat (inte hönsen heller) även om han ser lätt förorättad ut när man sätter ner honom. Och dom springer aldrig iväg. Det som är lite konstigt är att vi aldrig behövt träna dom utan dom har varit sådana sen första dan, dom var typ 6 månader när vi köpte dom. Deras avkommor är likadana utom en ungtupp om tror att han ska i grytan så fort man närmar sig. Han är nu 6månader och har precis börjat närma sig när man kommer med godsaker. Våra hönor är inte aggressiva när dom ruvar eller har småkycklingar utan man kan sitta precis bredvid dom och plocka med kycklingarna utan att hönan får krupp.
Jag har inte ens brytt mig om att ordna något avskilt område för ruvhöna eller med nykläckta
Vid sista kullen. Det gick helt problemfritt förutom att en annan höna som inte ruvat hjälpte till med uppfostran av de små och mammahönan var helt cool med detta.
Jag tror att det är väldigt rasrelaterat hur lätt eller svårt det är att få dom hanterbara.
Personligen tycker jag att det är mer till allas fromma om det inte blir panik i flocken bara för att man lyfter upp och undersöker ett djur, men vad vet jag om hur höns tänker.............
Har också 2 Créme chested legbar och dom är inte alls intresserade av att skapa någon fysisk kontakt........

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Våra Brahma har fått lära sig att det "vankas" lite då och då. Dom äter gärna ur handen.
Tuppen som är en rejäl bit tycker att det är helt ok att bli upplyft och gosad med. Han har aldrig direkt protesterat (inte hönsen heller) även om han ser lätt förorättad ut när man sätter ner honom. Och dom springer aldrig iväg. Det som är lite konstigt är att vi aldrig behövt träna dom utan dom har varit sådana sen första dan, dom var typ 6 månader när vi köpte dom. Deras avkommor är likadana utom en ungtupp om tror att han ska i grytan så fort man närmar sig. Han är nu 6månader och har precis börjat närma sig när man kommer med godsaker. Våra hönor är inte aggressiva när dom ruvar eller har småkycklingar utan man kan sitta precis bredvid dom och plocka med kycklingarna utan att hönan får krupp.
Jag har inte ens brytt mig om att ordna något avskilt område för ruvhöna eller med nykläckta
Vid sista kullen. Det gick helt problemfritt förutom att en annan höna som inte ruvat hjälpte till med uppfostran av de små och mammahönan var helt cool med detta.
Jag tror att det är väldigt rasrelaterat hur lätt eller svårt det är att få dom hanterbara.
Personligen tycker jag att det är mer till allas fromma om det inte blir panik i flocken bara för att man lyfter upp och undersöker ett djur, men vad vet jag om hur höns tänker.............
Har också 2 Créme chested legbar och dom är inte alls intresserade av att skapa någon fysisk kontakt........

Du borde avla vidare på dina Brahmor, deras gener låter fantastiska.

[Hönslust]

Jo det kan man kanske tycka, vi har tyvärr inte det intresset i varje fall inte i någon sk större skala.
Jag har gjort så att när någon vill ruva så får dom Max 5 ägg. Sen är dom ju lite klumpiga så ett brukar
Trampas sönder, ett blir inget av så det har inte blivit fler än 3 kycklingar i varje kull. Sen tar ju andra djur sin beskärda del  så det har inte blivit mer än 6 djur första sommaren. 3 är fortfarande i livet varav 2 är hönor.
Ungtuppen (som heter "middag") har jag försökt bli av med en tid men som alla vet så finns det bra tuppar i mängder. Det som har visat sig om vi återvänder till ämnet, är att de andra hönsens beteende överförs direkt till de nya djuren. Man ser tydligt hur dom stora kommunicerar med dom små. Det är väldigt intressant att studera en flock just ur synvinkeln, kommunikation. Jag tror att tuppen har en helt avgörande roll i hur tama hönsen blir. Han är ju trots allt den som talar om hur landet ligger så, vill man ha "tama" höns, bli kompis med tuppen