gengasdrivet elverk,

[torbjorn]

I princip går det nog om man betraktar sig själv som tillverkare med produktansvar och dokumenterar allt som behöver dokumenteras. Det innebär att man målar dit ett CE-märke på elverket och skriver en s k tillverkardeklaration där det i stort sett står vilka standarder och direktiv man anser att den måste uppfylla samt att man intygar på heder och samvete att den uppfyller dem, samt en s k TCF (Technical Construction File), dvs en pärm, USB-minne eller liknande där man samlar all information om elverket (ritningar, beräkningar, mätprotokoll, manualer/datablad för ingående delar osv) som någon myndighet skulle kunna tänkas vara intresserad av att studera om det blir något problem eller olycksfall som man får för sig att skylla på ditt elverk. Tillverkardeklarationen ska vara färdig så att säga i förväg, men TCF:en har man en viss tid (jag tror det är två veckor) på sig att sammanställa om Elsäkerhetsverket eller någon annan myndighet begär in den. Det är dock klokt att ha den åtminstone i det närmaste klar i förväg.

[J björk]

Ska se om jag får upp några bilder här:



En skaplig bild på hur det ser ut nu.

Lite bilder under byggandet:



Till hö har man alltså själva aggregatet. Som det är nu fyller man på bränsle direkt i härden. Tanken är väl någon form av skruvmatning från externt magasin i framtiden.
Man kan ana cyklonrenaren yttligare till hö. Tv är en glasfiberdukrenare, alltså den största burken.



Nästa burk, efter det blanka röret är dubbelmantlad och kyld/värmd med motorns kylvätska, i den är det flis.
Tanken är att den ska fånga lite tjära och ev. andra otrevligheter som har kommit så långt.

 


Sedan är det 3 likadana burkar, de är för kylning och fånga kondensvatten. De är klyvda till ca 15cm från botten, och har en plåt som delar av de båda halvorna.
Så gasen måste alltså gå ner och upp på andra sidan.

Jag har provkört med belastning nu, det gick bra. Dock fick jag lite problem att det ville hänga sig i aggregatet, så det brände tomma fickor.

[J björk]

Jag funderar på om man kunde bygga någon slags omrörare till aggregatet.
Jag tänker mig ett rör uppifrån och neråt med vinkeljärn el dyl. som sticker ut på lämpliga nivåer.
Men frågan är om röret i sig stör, och vilka nivåer som kunde vara lämpligt att ha själva omrörningen?
Jag tänker att det kan vara risk att få ner okolat bränsle för djupt, speciellt då nivåerna i generatorn kan variera.

Även med belastning verkar kolningen hamna väldigt högt, nästan uppe vid toppen.
jag vet inte om det är normalt, eller om det är ett tecken på att aggregatet är i största laget?

Härdröret är nog i största laget, har för mig att det är ca 230mm innerdia.
Jag har dock en 60mm strypning nära botten, men frågan är hur mycket nytta den gör när härden ligger så högt.

[kretslopp]

Jag kan inte så mycket om gengas. Lånade en bok för 20 år sen som jag kopierade. Min fundering var nog att konventera ett befintligt bensindrivet elverk till gengas, och att det skulle gå att elda gengasaggregatet med bränslepellets.

[sydtobak]

Här finns exempel på en som byggt ett aggregat som skall eldas med pellets
https://www.youtube.com/watch?v=a6e3CprVTi8

[Caffe]

Ska se om jag får upp några bilder här:



En skaplig bild på hur det ser ut nu.

Lite bilder under byggandet:



Till hö har man alltså själva aggregatet. Som det är nu fyller man på bränsle direkt i härden. Tanken är väl någon form av skruvmatning från externt magasin i framtiden.
Man kan ana cyklonrenaren yttligare till hö. Tv är en glasfiberdukrenare, alltså den största burken.



Nästa burk, efter det blanka röret är dubbelmantlad och kyld/värmd med motorns kylvätska, i den är det flis.
Tanken är att den ska fånga lite tjära och ev. andra otrevligheter som har kommit så långt.

 


Sedan är det 3 likadana burkar, de är för kylning och fånga kondensvatten. De är klyvda till ca 15cm från botten, och har en plåt som delar av de båda halvorna.
Så gasen måste alltså gå ner och upp på andra sidan.

Jag har provkört med belastning nu, det gick bra. Dock fick jag lite problem att det ville hänga sig i aggregatet, så det brände tomma fickor.

Wow! Snyggt bygge. Det där tycker jag du får visa upp när du känner dig klar, tror det skulle uppskattas av många.

Hur funkar det med insprutare och gengas? Jag hade fått för mig att man var tvungen att utgå från en förgasarmotor.

[torbjorn]

Hur funkar det med insprutare och gengas? Jag hade fått för mig att man var tvungen att utgå från en förgasarmotor.

Det fungerar utmärkt. Det spelar ingen roll om motorn är utrustad med förgasare eller insprutning för drift på flytande bränsle, det systemet används ju ändå inte då den körs på gengas.

Det finns ett par fördelar med insprutning. Dels kan man stänga av det flytande bränslet enklare och mer effektivt när man har insprutning (bara att bryta spänningsmatningen till spridarna), med en förgasare riskerar man att motorn suger ur flottörhuset under gengasdrift och sedan blir nästa start svårare än nödvändigt. Och dels eliminerar insprutningen de problem som man alltid får med en förgasare i närheten av gengas, nämligen att munstycken och små kanaler sätts igen av sot, tjärångor mm.

[poze]

Förslagsvis kan man ha i lite svarv/borr spån av järn i någon av kylburkarna för att fånga lite svavel och få lite mer filteryta..

Vad använder du för flis eller motsvarande?  När det hänger sig.. det är ju lättare när den hänger med och skakar när man kör med den.. stationär behöver oftast någon skakare till aska och "nedmatning" har du någe sånt?

[torbjorn]

Förslagsvis kan man ha i lite svarv/borr spån av järn i någon av kylburkarna för att fånga lite svavel och få lite mer filteryta..

Svavel är ju ändå inget problem när man förgasar biomassa, däremot kan det vara ett stort bekymmer om man använder t ex stenkol eller torv som gengasbränsle.

En klassisk metod för att rena gengas, närmare bestämt vedgas, är annars att använda s k våtrenare - helt enkelt en burk med silbotten, fylld med lämpligt material (på 40-talet använde man träull, numera oftast lecakulor)  som är placerad efter gaskylaren, på ett ställe i anläggningen där gasens temperatur säkert ligger under dess daggpunkt så det alltid fälls ut kondensvatten där.

För stationärt bruk, där man räknar med många drifttimmar per år och är intresserad av att få bästa möjliga livslängd hos motorn, vore det förmodligen idé att dessutom kosta på sig någon form av elektrostatfilter.

Förresten, hur har det gått med elverksbygget? Det är länge sedan det var någon aktivitet i tråden?