Frågor kring avlopp

[christelle]

Hur ställer sig kommuner till enskilt avlopp generellt? Är det lika över landet hur bedömningar och förelägganden lämnas?
Om en inte släpper ut avlopp från toan måste det ändå till en rening/infiltration?
Hur är det med tex förbränningstoa eller Separett - måste en ha tillstånd till det ena men inte det andra eller för båda alternativ?
Någon här som har eget minireningsverk? Om i så fall vad är det för kemikalier som ska tillsättas för att eliminera alla bakterier?

[Nordic Vargtand]

Inte för att jag kan svara på din fråga, men generelt så styrs det som regel av saker som tex var utloppet från infiltrationsbätten kan tänkas hamna, osv, dvs är det till exempel nära en havsstrand eller vattentäkt får ni troligen avslag (hos oss var det i allafall så), men är det tex ute vid en åker eller skog, etc så brukar det inte vara problem.

Separett tror jag inte kräver tillstånd, men ni behöver nog kolla om det finns specialbestämmelser för BDT/gråvatten, jag har för mig att dessa går under samma kategori som infiltration för tvättvatten, dvs en lägre kategori än för toalettvatten, normalt sett är det inga problem att installera en sådan.

Förbränningstoa kräver såvitt jag fattat bara tillstånd om det är inom ett tätortsklassat område och går under liknande bestämmelser som vedeldning och liknande med hänseende på röken. (frystoa borde inte behöva det tycker man). Så, får ni elda ved där är det nog inga problem.

Det är mest på öar, nära havet, mm det kan krävas ett reningsverk om man inte vill ha en tank nedgrävd.
Men, tanken rymmer ganska mycket, vi behöver bara tömma den en gång om året och då är det säkert 15-20 skallar (inkluderat barnfamiljer) som använder den relativt flitigt sommartid där, den är inte särskilt stor heller.
Tvättvatten/separettutlopp, mm går via infiltration där.


Det är som en bekant sade om båttankar, "(...) då tänker man ju sig att det borde ta en jädrans tid att skita 40 liter, men det är ju inte det som tar upp plats i tanken, utan det är vattnet..."

[ensamhet]

Det är nog lite olika hur kommunerna gör.
Jag hade tidigare ett hus i Vännäs kommun ute på landet och då skulle det vara tre-kammarbrunn med infiltrering.
I garaget hemmagjord oljeavskiljare, där det fanns risk för oljespill och sedan valfritt om det gick till tre-kammarbrunnen eller till en annan brunn med infiltration. Jag valde det senare, så man kunde spola mycket utan att skicka ut det i brunnen från huset,

Där jag har husen nu, så är det ingen som bryr sig. Jag ber han som sköter kommunen tömningar att tömma mina vid behov, när han kör förbi, han brukar nöja sig med lite diesel eller nåt annat han behöver.
I ena huset har jag en tre- kammarbrunn och i det andra en trasig en-kammarbrunn, men det är ingen som bryr sig.
Betalar inget till kommunen för nåt, har eget vatten, så jag betalar bara försäkringar och elen till ena huset.

[Skogsola]

http://husagare.avloppsguiden.se/

[Nordic Vargtand]

Ja, toalettvattens infiltration (oseparerat) måste alltid ha trekammarbrunn idag, detta kommer även att omfatta äldre anläggningar såvitt jag förstått.
Har den inte detta kommer den att bli underkänd med de nya bestämmelserna som gäller idag.

Vill man kompostera toapåsarna från tex en separett själv måste man söka tillstånd även för detta (om man inte redan har det för utedass).
Annars måste man lämna in dem till kommunens avfallshantering.

Det är endast urinseparering, bad/dush, tvättmaskin, handfat, mm man får koppla till gråvatteninfiltrationen eller stenkista, för oseparerat avlopp som innehåller svartvatten (toalettvatten) krävs ett riktigt trekammarbrunn system eller en sluten tank eller annan för ändamålet godkänd anläggning.

[christelle]

Måste förklara lite närmare - vårt nya avlopp ska ligga i ett högriskområde som "gränsar" till en ytvattentäkt. Vi är helt kringrända av kommunens regelsystem och tittar nu på olika lösningar för att det ska fungera och inte bli allt för stora kostnader. Anläggningen som ska till måste kunna skötas av en lekman så det får inte vara för komplicerat.
Är det nån här som har alternativa och tillåtna lösningar som fungerar?

[torbjorn]

Du måste nog ta en dialog med någon lämplig tjänsteman hos din egen kommun och dessutom bedöma utgående från lokala förhållanden, vad som kan bli den bästa lösningen.
Är tanken att göra allt grävarbete i egen regi, så det framför allt är kostnaden för utrustning som ska hållas ner, eller ska även arbetet betalas till fullt pris?
Kan en billigare investering vara av intresse även om det medför högre driftkostnader i längden?
Hur stor belastning ska avloppet byggas för - är det ett enfamiljshushåll eller mer än så?
Är marken lämplig för infiltration, och finns tillräckligt med utrymme inom den egna tomten som ligger på lämplig plats med självfall från boningshus mm?
Vilka specifika krav är det som kommunen ställer på avloppet i just det här fallet - är det fosfor man är orolig för, bakterier eller någonting annat?


Jag har själv fått en avloppsfundering - vid avlopp med trekammarbrunn ställs det numera krav på att avloppet ska ventileras med rör som mynnar ovanför taknocken (vakuumventil är tydligen inte längre tillåten).  Måste detta ventilationsrör sitta i det boningshus som genererar avloppsvattnet, eller kan man göra ett avstick för det var som helst på inkommande ledning till trekammarbrunnen och t ex låta ventilationsröret gå upp intill en uthusvägg eller mitt på gården?

[Klasb]

För att själv gräva avlopp här på Gotland måste man vara aktoriserad avloppsinstallatör. dvs gott regionens kurs för avlopp a´ minst 10.000:-
avluftningen för avlopp skall gå till taknock inne i huset. om du avluftar utanför huset finns det risk för bakdrag, risk för att det luktar fan i huset vid viss väderlek och vind.

[christelle]

Vi har en dialog både med Miljöförbundet och med den entreprenör som ska bygga ihop den föreslagna anläggningen men efter att vi förstått att det ska tillsättas kemiska medel kontinuerligt till toavattnet och dessutom sättas ner en 4 kubiks slamavskiljare som vi behöver söka dispens för att slippa tömma årligen (vi är två personer). Fördelningsrör, sjunkbrunn och infiltrationsbäddar är inga problem att lägga ner. Runt början av 80-talet la vi in trapper 2 kubik, trekammarbrunn, sjunkbrunn och infiltrationsbäddar enligt vad som då ansågs vara det optimala reningssättet.
Vi letar efter alternativa lösningar, vaccumtoa, förbränningstoa, frystoa etc om nån har och hur det fungerar i dagligt bruk och vad/om som krävdes i avloppshänseende.

[Pentti Linkola]

Ja, toalettvattens infiltration (oseparerat) måste alltid ha trekammarbrunn idag, detta kommer även att omfatta äldre anläggningar såvitt jag förstått.
Har den inte detta kommer den att bli underkänd med de nya bestämmelserna som gäller idag.

Vill man kompostera toapåsarna från tex en separett själv måste man söka tillstånd även för detta (om man inte redan har det för utedass).
Annars måste man lämna in dem till kommunens avfallshantering.

Det är endast urinseparering, bad/dush, tvättmaskin, handfat, mm man får koppla till gråvatteninfiltrationen eller stenkista, för oseparerat avlopp som innehåller svartvatten (toalettvatten) krävs ett riktigt trekammarbrunn system eller en sluten tank eller annan för ändamålet godkänd anläggning.

Piss innehåller massa näring och inte helt sällan medicingifter och liknande, som man inte alls vill leda till grundvatten hur som. Och som tur väl ofta inte får heller.

[Pentti Linkola]

Måste förklara lite närmare - vårt nya avlopp ska ligga i ett högriskområde som "gränsar" till en ytvattentäkt. Vi är helt kringrända av kommunens regelsystem och tittar nu på olika lösningar för att det ska fungera och inte bli allt för stora kostnader. Anläggningen som ska till måste kunna skötas av en lekman så det får inte vara för komplicerat.
Är det nån här som har alternativa och tillåtna lösningar som fungerar?

Lättare blir det om man skippar vattendass och trycksatt i rör. Ja, och det fungerar utmärkt.

Men vad säger de om någon sorts bdt-filter/rening där vattnet leds till konstgjord våtmark/surhål typ, med massa vass eller liknande växer, som sedan kan skördas och användas i odlingar?
Hade gjort något sådant här om det gått att fixa utan elström, men det funkar inte pga markförhållandena, så det fick bli infiltration efter bdt-grejen. Lite surt, för man hade velat ta rätt på det sista också och få bort det från där nere.
Använder dock inte massa konstiga rengöringsmedel och liknande grejer, så det känns rätt lugnt ändå.

[Pentti Linkola]

Lite såhär, fast utan det äckliga vattendasset dit liksom. Säkert räcker de första två stegen bra då. Och att bygga själv borde gå för att få funktionen, utan att köpa färdiga koncept för dyra slantar.
http://land.se/hus-hem/hej-da-slambilen-eko-avloppet-behover-aldrig-tommas/

[torbjorn]

avluftningen för avlopp skall gå till taknock inne i huset. om du avluftar utanför huset finns det risk för bakdrag, risk för att det luktar fan i huset vid viss väderlek och vind.

Och hur gör man då om man använder samma avlopp för flera hus?
Det är ju ändå ingen risk för lukt inne i huset om man har vattenlås överallt. Vinden kan knappast orsaka så stora tryckvariationer att vattnet trycks ur ett normalt tilltaget vattenlås.

[christelle]

Lite såhär, fast utan det äckliga vattendasset dit liksom. Säkert räcker de första två stegen bra då. Och att bygga själv borde gå för att få funktionen, utan att köpa färdiga koncept för dyra slantar.
http://land.se/hus-hem/hej-da-slambilen-eko-avloppet-behover-aldrig-tommas/

Det där skulle gå att genomföra här men undrar vad det kostar och sen vet jag förstås inte vad kommunen säger om det, får kolla upp det. Tack för länken.

[Klasb]

Hej Torbjörn, du måste ha en avluftning i varje hus. lukten tar sig alltid in på ett eller annat sätt om du inte har avluftning

[torbjorn]

Hej Torbjörn, du måste ha en avluftning i varje hus. lukten tar sig alltid in på ett eller annat sätt om du inte har avluftning

Då är frågan om det problemet blir värre med eget avlopp än med kommunalt avlopp, då det ju räcker med vakuumventil. Dvs om man ändå har en öppen luftning på ett ställe i systemet.

[Skröpeltorparn]

Hej
Infiltrationer behöver syre för att fungera. Vanligast är att skorstenseffekten av en luftning används för att skapa drag i infiltrationen. Då funkar vacumventil inte så bra.

[kretslopp]

Jag har använt frystoa i mer än tio år. Den fungerade alldeles utmärkt. Den är av märket TB. Den har aldrig krånglat. Jag använde inte påse i kärlet, i stället lyfte jag ur spannen och spolade med vatten utanpå och lite inuti, då lossnade isklumpen och kunde stjälpas ur. Eftersom den bidrar så mycket till uppvärmningen så tycker jag inte det är så stort problem att den drar mycket el.

[kretslopp]

Vid problem med lukt tycker jag det fungerar att använda kompostpreparat, också till trekammarbrunn och avlopp.

[Nordic Vargtand]

Piss innehåller massa näring och inte helt sällan medicingifter och liknande, som man inte alls vill leda till grundvatten hur som. Och som tur väl ofta inte får heller.

Det är naturligtvis inte tillåtet nära en vattentäkt.
(på öar och liknande tror jag inte heller att man får göra gråvatten infiltration över huvud taget).

Men ihop med tillstånd för tex kompostering av latrin från torrdass och motsvarande utomhus brukar det gå bra.

Det förutsätter att där finns motsvarande förutsättningar som för en vanlig infiltrationsbädd men det går att göra det mycket enklare.

Man vill ju heller inte ha in BDT vatten nära vattentäkter och liknande, det innehåller också en massa näring, framför allt om det är kopplat till dusch, tvättmaskiner, mm.
Tvättmedel är rena gödningsmedlet för diverse saker när det kommer ut i naturen, men kan näringen brytas ned i systemet hyfsat bra så fungerar det.
Men avflödet måste kunna avledas på godkänt vis om så krävs.
(fungerar systemet så skall kvävet ånga bort och tas om hand av bakterier (i biobädden under marken) där det inte gör det, man får naturligtvis inte släppa ut helt orenat avlopp i sjöar och vattendrag)

Det är faktiskt samma princip som man använder på de kommunala reningsverken i slutreningen, men i mindre skala.
(Det är därför äldre system utan avskiljar brunn eller motsvarande inte är tillåtna längre)

Men detta går ändå bort för TS av andra skäl när jag läser dennes senare inlägg.

[Pentti Linkola]

Gå bra enligt lag är inte samma som att det går bra för natur. Bara för att inte vattentäkt är i närheten, så läcker det vidare ändå om man leder piss i marken. Liksom annat skit. Däggdjur ska tömma sig där det hör hemma och ingen annanstans.

[Nordic Vargtand]

Naturliga ämnen bryts ju ned i marken, men medicinrester och annat är tyvärr svårt att få bort även i moderna reningsverk (jag har varit där och studerat processen, den är faktiskt förvånansvärt primitiv bland annat aktiva rötkammare som motsvarar en korrekt gjord infiltrationsbädd i delar av slutreningen (men idag använder man en typ av plastföremål som skall ge stor bioyta för nyttiga bakterier att bryta ned avfall på, detta skall i en infiltrationsbädd motsvaras av gruslagret), men ändå uppnår man bra resultat i löpande prover av utloppsvattnet där ) Meningen med bädden är att avloppsvattnet sakta skall sippra genom det aktiva skiktet efter att partiklar avskiljts i brunnarna (dessa får man ösa ur när det satt igen för mycket, jätteäckligt men behöver inte göras lika ofta i ett BDT system som i ett för toavatten som behöver ses till ganska ofta BDT systemet kan man fixa själv om man är litet härdad (annars tar man dit slambilen), slam från toalettvatten måste man lämna in eller kompostera såsom latrin från torrdass om man vill göra det själv (vilket jag tror ytterst få vill...).).

Medicinrester och andra kemikalier som inte bryts ned så lätt i naturen är nog en tickande bomb även i vatten som gått genom riktiga reningsverk misstänker jag. Framför allt när det når havet. Vi kan nog tryggt vänta oss att se mer av vad detta innebär inom en ganska snar framtid... Vi är en del av naturen och vi kommer att ingå i näringskedjans tak där vi får i oss allt sedan (oavsett om man äter kött eller växter), Det oroar mig också...

[christelle]

Kommunens "miljögubbe" glömde ringa tillbaka så vi vet inte riktigt vad/hur vi får och inte får göra kring avloppslösningen. Vi har tagit kontakt med en firma som sysslar med biologisk rening med vatten och växter med mera och de ska komma och göra en bedömning. Men är inte kommunen med på noterna så blir det nog inget av med det heller utan vi får satsa på ex vis förbränningstoa och BDT avlopp.

[Gilbert]

Det är kommunen som avgör om det är tillåtet med förbränningstoa. I Norrtälje får man inte sätta in sådana om man är åretrunt boende. Just infiltrationsanläggningar är länstyrelsen väldigt noga med och många har fått förelägganden. Räkna med 50.000 för en helt ny anläggning med besiktning, undantaget att man inte behöver spränga, då drar kostnaderna lätt iväg.

[christelle]

Det är kommunen som avgör om det är tillåtet med förbränningstoa. I Norrtälje får man inte sätta in sådana om man är åretrunt boende. Just infiltrationsanläggningar är länstyrelsen väldigt noga med och många har fått förelägganden. Räkna med 50.000 för en helt ny anläggning med besiktning, undantaget att man inte behöver spränga, då drar kostnaderna lätt iväg.

Här är det Miljöförbundet Blekinge Väst och kommunen som bestämmer och alla toalettlösningar utom förbränningstoa ska anmälas enligt 45 § i avfallsförordningen (2011:927)
50000 låter billigt - vad för en för den summan?
Bara ansökan kostar över 5000.

[Nordic Vargtand]

Ni har inte funderat över en vanlig tank modell större?

Den kostar inte så mycket mer att tömma än att rensa en vanlig brunn faktiskt, ända är att det fort blir mycket vätska av spolvatten i den om man inte kan åtminstone delvis separera urin (eller göra ettan utomhus när det är rimligt som hos oss... Eller ha en sådandär äckelkanna brevid toan som en del med mulltoa har. ).

En tank får man som regel gräva ned i princip vilka områden som helt om man har tillstånd då den ju inte släpper ut någonting i naturen.

[christelle]

Ska kolla upp med kommunen om sluten tank till toan och BDT avlopp till resten - tanken blir ju väldigt snabbt full med påföljande tömning om allt går ner i bara den.

[Nordic Vargtand]

Skall finnas minireningsverk också men jag har ingen erfarenhet av dem, de skall dock såvitt jag fattat vara godkända även på känsliga platser.

[christelle]

Skall finnas minireningsverk också men jag har ingen erfarenhet av dem, de skall dock såvitt jag fattat vara godkända även på känsliga platser.

Ja, minireningsverk + tillsättning av kemikalier + slamavskiljare som ska tömmas + infiltrationsanläggning är ok inom detta högriskområde men det är det jag är skeptisk till och letar efter andra och tillåtna alternativ.

[torbjorn]

En handgriplig avloppsfråga:
Markavloppsrör, 110 mm, brun PVC-plast, förlagda 1983-84. Kan man anta att de fortfarande är i fullgott skick och har lång återstående livslängd, eller bör man passa på att byta dem när det ändå görs andra avloppsarbeten och grävresurser finns redo?

[Gilbert]

Grattis till 110 mm, vi hade 130 och ett gammalt svart rör, men det gick att fixa det också. Det finns adaptrar/muffar från 120 till 110 men inget till gammalt 130. Alla toaletter har standard 110 mm.

[torbjorn]

Här kom nog 110 mm-röret mellan boningshus och enkammarbrunn till när huset byggdes ut och toarummet flyttades till utbyggnaden 1983.  När jag grävde i närheten av brunnen hittade jag rester av gamla lerrör utströdda här och var.  Från enkammarbrunnen till stenkistan var det 6" cementrör, totalt igensatta sedan många år. Materialet i rören var helt torrt utom på ett par meter närmast enkammarbrunnen.

[christelle]

Här kom nog 110 mm-röret mellan boningshus och enkammarbrunn till när huset byggdes ut och toarummet flyttades till utbyggnaden 1983.  När jag grävde i närheten av brunnen hittade jag rester av gamla lerrör utströdda här och var.  Från enkammarbrunnen till stenkistan var det 6" cementrör, totalt igensatta sedan många år. Materialet i rören var helt torrt utom på ett par meter närmast enkammarbrunnen.

Här en del info hur en ska tänka/förfara vid köp av fastighet med enskilt avlopp.
http://husagare.avloppsguiden.se/

[Nordic Vargtand]

Plasten brukar hålla mycket länge under jord, vad som tar död på PVC plast är UV ljus från solljus.
Däremot kan man kontrollera att det inte satts igen av mineralutfällningar från backen.
Om det gjort det så går det att spola rent med högtrycksutrustning men man får nog göra en avvägning i så fall vilka delar man behöver byta och vilka det är lönt att behålla, men har det inte gjort det är det som regel ingen fara (baserat på praktiska erfarenheter, men detdär med mineralutfällningar verkar variera väldigt kraftigt beroende på var man bor...) Kontrollera även att inte saker som växtrötter och annat har nått ned till ledningarna,

[Gilbert]

En 3 kubiks toatank håller i ca 50 år, eller tills det kommer en ny ägare och ändrar på allt.

[Nordic Vargtand]

För en riktig markbädd brukar man räkna på anläggningskostnader (alltså enbart själva kostnaden för rör, grävning och annat) om ca 50k under förutsättning att de tär lättgrävt och inte tillkommer saker som extra tilläggskostnader för grusfrakt och liknande om man bor "olägligt", osv.

Jag trodde inte att det var tillåtet över huvud taget nära vattentäkter, men om ni säger det så...

Var dock över 30 år sedan vår byggdes så har inga aktuella siffror att tillgå...
Men en snabb överslagsräkning ger vid handen grovt räknat ovanstående siffra +/- 10-20k kanske (beroende på lokala förutsättningar) samt tillståndskostnader och annat.

Så, nej, billigt är det inte, men å andra sidan så behöver man inte bry sig mer än att ta dit slambilen en gång om året de kommande 40 åren om det gjorts rätt.
(de brukar dock hålla mycket längre i praktiken än vad som anges jag tror inte att man behöver byta den under en livstid, det räcker för det mesta att låta spola rent inloppsröret (med högtryck, finns företag med särskilda spolbilar som kan ordna detta, brukar kosta några tusen för en genomgång och rengöring samt deponi av fasta spolmassor, mm om de tär mindre arbeten, tar kanske en förmiddag i snitt, spolningen brukar vara gjord på några timmar (gjort detta hos en bekant för några år sedan där en lång ledning mellan två brunnar satt igen). ) om den ger intryck av att ha satt igen.)

[20%bonde]

Kommunens "miljögubbe" glömde ringa tillbaka så vi vet inte riktigt vad/hur vi får och inte får göra kring avloppslösningen. Vi har tagit kontakt med en firma som sysslar med biologisk rening med vatten och växter med mera och de ska komma och göra en bedömning. Men är inte kommunen med på noterna så blir det nog inget av med det heller utan vi får satsa på ex vis förbränningstoa och BDT avlopp.

Om det är anläggningen i Land-länken du hänvisar till (dyr), som ska komma och göra en bedömning, så kan du säkert få tillstånd för den. De har ett tillägg för områden med högt miljöskydd, den sista tanken, som är en storsäck med kalk som binder fosfor bra. Den kalksäcken ska bytas med jämna mellanrum (typ 5 år beroende på belastning) och det är också rätt dyrt. kom ihåg att fråga om det.
De flesta kommuner godkänner separerande system (BDT-rening med infiltration, annan lösning för toan) oavsett skyddsnivå, eftersom både näringsämnen och smittämnen till största delen finns i toafraktionen.
Förbränningstoa kan vara en smidig lösning, den är ganska lätt att installera jämfört med andra system. Men de är rätt dyra i inköp (billigaste vacuumtoasystemet ligger jämförbart i inköpspris), och driftskostnaderna är ganska höga också. De bygger på att man lägger i en papperspåse vid varje besök (ca 1 kr), sen drar den några kWh när allt kokas och förbränns, så det blir nog 2-4 kr per besök. räkna lite på det.
Sluten tank blir väldigt fort full om man inte har extremt snålspolande toaletter. Vad jag vet finns endast en toastol (självfall) som behöver i genomsnitt 1 liter per spolning, men av de jag pratat med som har den så upplever de att tanken ändå blir full förvånansvärt fort.
Är man några stycken så kan det nog vara vettigt att titta på vacuumsystemen, det finns i dagsläget tre olika fabrikat i Sverige. De gör av med 5-6 dl vatten per spolning, en trekubikstank uppges räcka till minst 3000 spolningar innan den måste tömmas. Systemen måste inte vara så dyra, och är inte så tekniskt komplicerade heller.
Det gjordes en brukarenkät för ett par år sen http://www.wrs.se/wp-content/uploads/2015/12/Vakuumrapport-Kungsbacka_WRS_150510-med-bilagor.pdf som kan vara läsvärd om man överväger det alternativet.

Nackdelen med separerande system är förstås att man också behöver en slamavskiljare+infiltration för BDT-vattnet.

Anläggningstypen som du diskuterade tidigt i tråden, men kemfällning i en större slamavskiljare följt av en infiltrationsbädd är nog billigare, och en väldigt robust anläggning. Olika tillverkare tillför kemikalien på olika sätt, t.ex. BAGA doserar den ute i tanken medans andra har en dunk under diskbänken.
Jag tycker inte man ska stirra sig blind på att det heter kemikalie (låter alltid dåligt), det är en järn- eller aluminiumbaserad lösning som inte är speciellt miljöfarlig (både järn och aluminium är mycket vanliga metaller i jorden). Att kalksäcken marknadsförs som en kemikaliefri kretsloppslösning kan man kanske ifrågasätta: kalken bryts i Polen (med föroreningar som följd) och tar så småningom slut där. När säcken är nybytt är vattnet som rinner från den sjukt basisk, typ pH12, alltså frätande. Vad som är kem och inte kanske kan diskuteras...

Minireningsverk tar ofta mindre plats än andra lösningar, men är i olika grad tekniskt avancerade. Ofta krävs att man tecknar ett serviceavtal för ett antal tusenlappar per år. Jag tycker också man ska analysera sitt vatten (kemisk analys räcker) och fråga tillverkaren att de kan garantera att verket kommer funka som det ska med just ditt vatten. skriftligt. Enskilda vatten skiljer sig mycket åt, och det kan krävas en hel del pillande (och ibland ändå inte funka) för att anpassa verket.

[christelle]

Den där kalksäcken/fosforfångaren vägde jättemycket och skulle placeras så att det gick att lasta av med lastbil dvs den hade fått placerats en rejäl bit bort och enligt försäljaren som var här skulle den bytas vartannat/tredje år.
Vi drog tillbaka vår ansökan för infiltreringsanläggning eftersom ingreppen blivit alltför stora på fastigheten där anläggningen skulle ligga och som tidigare sagts att vi inte ville ha koncentrerade kemikalier på toa som skulle blandas i avloppet - och vi har fått pengarna tillbaka. I stället ansökte vi därefter om ett slutet system men då började miljöförbundet tjata om hur vi skulle göra med toapappret efter urinering i toan och då tröttnade vi faktiskt helt...
Nu har vi ansökt och fått tillstånd för separett (inte inomhus) och anmält att vi sätter in en förbränningstoa. Så blir det, en rörmokare ska plombera vattnet till toan och via foto intyga att det är avstängt.
Med det kommer inte vår tomt att bli sönderkörd och uppgrävd, vi kommer att slippa den kommunala tömningen av avloppstanken och kostnaden för förbränningstoan kommer inte att bli ens en femtedel av vad det kostar med en ny infiltrationsanläggning, vi får egen kemikaliefri gödning, vi sparar vatten. Och vem vet - om några år kanske Miljöförbundet/kommunen kommer med nya regler 

[Nordic Vargtand]

Papperet slänger man väl i en separat soppåse som går med vanligt hushållsavfall.
Det är samma som med barnblöjor och annat.
Normalt går det ju annars ned i latrinpåsen.

Elda upp det ute eller i pannan om ni  har en sluten värmepanna.

Jag eldar upp papper när jag kan, tömmer alla äckliga sopor som är lämpliga att elda i en eldningsbar påse eller direkt i  pannan från sopkorgen.

Det går inte att slänga papper i urinsepareringen på separett toan (eller, ja tekniskt möjligt är det väl men det är att be om problem man inte vill ha... Går att hänvisa till fabrikanten om inte annat om det då är det knappast någe snack om det.).
Så, där har de i så fall fel.

Men, någonstans måste man väl gå och skita också, eller hur tänker de?
Att man skall springa upp till dem och skita då och bara använda toan för urin, eller? Verkar korkat tänkt tycker jag.

[christelle]

Papperet slänger man väl i en separat soppåse som går med vanligt hushållsavfall.
Det är samma som med barnblöjor och annat.

Elda upp det ute eller i pannan om ni  har en sluten värmepanna.

Jag eldar upp papper när jag kan, tömmer alla äckliga sopor som är lämpliga att elda i en eldningsbar påse eller direkt i  pannan från sopkorgen.

Det går inte att slänga papper i urinsepareringen på separett toan (eller, ja tekniskt möjligt är det väl men det är att be om problem man inte vill ha... Går att hänvisa till fabrikanten om inte annat om det då är det knappast någe snack om det.).
Så, där har de i så fall fel.

Det var papperet från toan till den (då precis ansökta) slutna tanken Miljöförbundet skulle ha reda på hur vi skulle förfara med. Papperet från Separetten lägger en direkt i tunnan bland fekalierna så just det vet de nog för de har iaf inte sagt nåt om det papperet.
Ej bakteriekontaminerade toapapper, använt hushållspapper och använda servetter, tomma rullar mm komposteras tillsammans med hushållsavfall, det blir fin kompost av det så det är lite synd att elda upp det.

[Nordic Vargtand]

En vanlig standard tank som tömmes är toapapper inget problem, det sugs upp av slambilen tillsammans med det andra.
Toapapper följer ej med utloppet på dränerade system heller om det är korrekt konstruerat.
Det löses upp tillsammans med det andra och stannar i samma ficka som det.
Det blir till biofiber när det hamnar i tanken.

Men, ok, kommunen kanske räknar det som riskavfall om man lägger en separat påse i soporna.
Fast tex barnblöjor är ju betydligt krångligare att få med hushålls soporna, särskilt moderna barnblöjor med plast och skit integrerat.
Toapapper kan man röta med vatten eller i jordbädd. Men normalt eldar man allt pappersavfall tex på värmeverket om det är nära.