Val av en trevlig och social hönras?

[Den Vetgirige Hönan]

Hej!

Jag vet att det finns många sådana här trådar men jag känner att jag får mer specefika svar om jag gör en egen

Vi är en familj bosatt i utkanten av stockholm som gått i hönstankar ett tag nu.
Vi bor i ett planlagt område men i utkanten och med skog åt tre håll, dessutom har vi en oanvänd lekstuga vid skogskanten på ca 3,5 kvadrat som kanske går att använda(?)

Vi vill ha höns för det fantastiska sällskapet och för att vi inte tycker att äggindustrin är riktigt klok!
Vi är kanske inga stora äggkonsumenter men vi vill ändå kunna äta ägg med gott samvete.

Men det viktigaste för oss är ändå att vi får en trevliga och sociala hönor som går bra ihop med hela familjen.
Vi har varit inne på hedemora men blivit lite skrämda av att de mest bara vill ligga och ruva hela tiden
Vi kan inte ha hur mycket kycklingar och hönor som helst eftersom vi bor i planlagt område (hur många höns man får ha vet jag inte exakt än)Dessutom klarar ingen av oss av att nacka eller hugga huvudet av dem om vi har för många höns eller tuppar.
Det är klart att det är mysigt med nån enstaka kyckling då och då men inte så att hönshuset svämmar över
Kanske är det inte bra med den mest ruvilliga rasen?
Eller kanske ska man vara utan tupp?

Andra raser vi har varit inne på är Dvärg Kochin, Blomme, Åsbo, Dvärg wyandotte, och MES dvärg (har hört att de ska vara trevliga) Lite olika färg på äggen skulle också vara kul
Vad anser ni om dessa raser? Skulle de passa oss?

Vad jag vet har vi räv här, men tror inte vi har så mycket duvhök. Därimot har vi hundägare som går på stigar nedanför tomten som släpper sina hundar lösa som med nöje springer och tar en sväng rakt igenom vår tomt. Vilket inte är speciellt kul.
Därför kanske man skulle ha lite större och bastantare höns, även fast vi är inne på mindre?

Till sist undrar jag vad som är bäst:
Ägg, små kycklingar, könsbestämda kycklingar eller unghönor?
Om man som vi, vill ha så sociala höns som möjligt men helst vill slippa överskottstuppar och smittor så långt det går?

Och när man bestämt ras, hur går man tillväga då? Vart skall man leta?

Många nybörjarfrågor som jag hoppas ni förstår och kan dela med er av era erfarenheter.
Tack på förhand!

[Bösahusarn]

Börja med att kolla hur många ni får ha samt om ni får ha tupp. Sen så blir det till att bygga hönsgård, storleken på höna bryr sig inte hundar om så mycket, klart att en liten hund kan få ett nyp av en gammal höna men lita inte på turen.

Jag anser att det är bäst att skaffa en höna med kycklingar, då har man någon som leder flocken o kan de där med mat o kan hålla värmen.

Raser...blandras är billigt o bra att börja med. Kolla vad som finns på blocket..

[Den Vetgirige Hönan]

Att det finns höns med kycklingar att köpa visste jag inte!

Är blocket bäst att leta på?

Hundarna är väl det jag tycker är mest jobbigt. Vad kan man göra för at hindra det?

Vet någon om det finns nån veterenär i stockholmområdet som inte skulle skratta om man kom med en sjuk höna? Bra att veta i förväg tänkte jag.

Har hört att blandras är lite si och så, att man inte riktigt vet vad man får? Men jag kanske har fel?

[sonja på slätten]

Försök att hitta en erfaren och seriös uppfödare,  som kan hjälpa dig med tips och lösningar på eventuella problem. Åk gärna runt och besök olika uppfödare för att se vilken ras eller typ ni gillar,  det är ju inte bara en utseendefråga, även temperamentet varierar.

Köper du höna med små kycklingar eller små kycklingar över huvud taget, lär du ju få tuppar också, kanske du kan göra en överenskommelse med säljaren att få lämna tillbaka dessa. Men jag för min del tycker att det vore bäst att köpa könsbestämda och avvanda (från mamma/värme) kycklingar,  6 - 8 veckor gamla. De är då lätta att göra tama.

Tänk på att du får plats med flera dvärghönor på befintligt utrymme än stora hönor, och det kan ju vara trevligt.

[pytte]

Det kan vara olika med ruvlust inom hedemora, mina har aldrig ruvat, däremot låg mina dvärg kochin väldigt ofta flera gånger per år. Men båda är mycket trevliga, har även haft blomme och har bara gott att säga om dom. Men som Sonja skriver ta hjälp av en seriös uppfödare.
Lycka till!

[Den Vetgirige Hönan]

Jag har tittat runt här på alternativ på uppfödartrådarna, men kan unte hitta någon i stockholm.
Ibland kommer det ju upp någon lite "mer seriös" annons på blocket men oftast är det bara någon suddig bild oxh en skriven rad.

Brukar det funka med 6-8 veckors kycklingar?
Kan man köpa in fler eftersom om man inte hittar alla på samma ställe? Eller är det för stor smittorisk då?

Kanske hedemora kan fungera iallafall? De är så fina, och verkar trevluga också

[pytte]

Mina hedemora är trevliga,  kanske inte den lugnaste rasen men heller inte flaxiga. Kolla runt efter dom som har genbank på rasen, där borde det finnas seriösa där kan man ju höra efter med uppfödaren hur många i gruppen som ruvar.

[sonja på slätten]

Jag säljer alltid (eller nästan alltid) mina djur som 6 - 8 veckors könsbestämda kycklingar. Det är så tråkigt, och tyvärr vanligt, för nybörjare att få oönskade tuppar.  Kycklingarna här går med sina mammor, men vid den åldern,  6 - 8 veckor, börjar mammorna tröttna på dem, och är inte alls så snälla som de varit. Kycklingarna blir förvirrade. Då har människan perfekt läge att träda in som den nya "mamman", och med lite fjäsk och pyssel få tama hönor.

[Den Vetgirige Hönan]

Pytte, menar du genbank?
Måste man inte bli genbank om man köper från en som är det?
Vi är lite inne på att ha kanske olika raser så det blir lite variation och kansle olika ägg.
Men somsagt inget bestämt.

Som sagt,tror ni man kan köpa från olika personer eller är smittorisken för stor då?

[pytte]

Givetvis ska det vara genbank 
Blir osäker om de bara säljer till andra som vill bli genbank. Någon annan kanske har ett svar på det?

[Den Vetgirige Hönan]

 Det låter ganska smart att fkatiskt köpa öite äldre kycklingar. Nu nör det är första gången och så.

Jag såg en annons om en familj som hade så att man köpte och sedan fick lämna tillbaka om man fick 8 av 10 som tuppar. Det kanske vore nåt?

Jag vet att det är mycket personlighet som spelar roĺl men vilka raser tycker ni överlag är trevligast?

[sonja på slätten]

Jag har haft lite olika raser tidigare,  men sedan länge är bara två kvar.

 DvärgKochin har jag för att de är så gulliga och lustiga och lätthanterliga och kan gå i ömtåligare delar av trädgården. Men de är INTE lättskötta och praktiska.

DvärgWyandotte (min variant) är trevliga, smarta, lättskötta och praktiska och mycket produktiva BÅDE i fråga om ägg och kycklingar.

[pytte]

Slår nog också ett slag för dvärg wyandotte lagom stora och ger stora ägg i förhållande till deras storlek.

[Den Vetgirige Hönan]

Jo dvärg wyandotte har vi varit inne på. De är alltså rätt trevliga?
Hur ruvningsbenägna är dem?

Det vore ändå lite roligt med någon lantras. Men vet inte rintigt vilken.
Vad anser ni om en liten hibbyflock med olika rader i. För skojs skull? Funkar det? Eller kan de större mobba de mindre?

Har hört att det var någon som hade hedemora och andra ruvningsbenägna raser, fast tillsammans med en rätt liten tupp,tydligen blev det inte lika mycket kycklingar men tuppen skötte ändå sin roll bra. Låter det som en dum idé?

Tack för alla svar hitills!

[sonja på slätten]

Att ha höns av olika storlek ihop är inget problem för hönsens del, förutom att en stor tupp inte bör para små hönor, de kan skadas. Men enligt min mening ska hönshusets inredning vara avpassad efter hönsens storlek. Sovpinnars, bredd, skålars höjd, redens storlek m.m.

[Nyfikenskåne]

Ska försöka att inte börja babbla om favoritraser.. Alla har ju olika favoriter...
MEN - jag kan inte låta bli att inflika rådet att skaffa olika raser! Ni kan mycket väl ha olika storlekar tillsammans!! Det är väldigt roligt och trevligt att ha olika storlekar och med det väldigt olika personligheter tillsammans. Verkligen att rekommendera!
Det finns absolut ingen anledning att inreda hönshuset för en bestämd storlek på höns. Tvärtom-när du väl fastnat för att ha höns så blir du ofta nyfiken på att prova olika raser. Och då vill man ju inte bygga om hela tiden, så mycket bättre att inreda för lite olika individer på en gång!
Det är mitt tips!

[Den Vetgirige Hönan]

Då kanske det fungerar att ha olika raser tillsammans, och då ha en liten tupp?
Kan man få ner antalet befruktade ägg/kycklingar då?

Jag vet att det går lite ifrån ämnet "raser" . Men vi har ju denhär lekstugan på ca 3,5 kvadrat som vi kanske kommer använda. Med grejen är då att det inte går att få något "förrum" för mat och extrabur och sådant. Anser ni att det nästan är ett måste om det ska funka? På sommaren är det lättare men på vintern blir det ju svårt.
Saken är den att det finns mycket plats där för en hyffsat stor hönsgård. Med mycket träd och buskar. Vilket är bra.

Vi har också en hörna i gargaget som fungerar. Där är det ju isolerat och chansen är noll att något rovdjur kan gnaga sig in. Dessutom mycket plats. Men där finns det inte mycket till plats för en dräglig hönsgård. Inga roliga buskar eller träd.
Vi arbetar ju 5 dagar i veckan, så  hönsen kommer nog tillbringa ganska mycket tid i hönsgården. Iallafall på vinterhalvåret.
Men det kanske är bättre att satsa på ett hönshus i gargaget istället. Jag vet inte? Vad tycker ni?

Somsagt så är vi ju nybörjare som ni märker. Men man måste ju börja någonstans!

[karsan]

Jag har ett hönshus på knappt  4 kvm.  Inget 'förrum' men däremot ett skåp där jag förvarar mat, vatten i stora Petflaskor, hushållspapper, termometer, och några ytterligare grejer.  Hönsen har sittpinne ovanför skåpet så det funkar också som bajsbräda. Det hade jag egentligen inte planerat från början men hönsen envisades att sitta på skåpet så jag sänkte det litet genom att bort de korta benen på skåpet så det blev plats för en sittpiinne till.  De  ratade nämligen den fina sittpinne som jag hade på motsatta väggen. Nåja, nu har de två pinnar och bra det, för som alla säger:  det blev lite fler höns  än vad jag tänkt från början.

 Förresten hade jag egentligen tänkt ha skåpet till värpreden men det tackade hönsen nej till.

Alltså, man behöver inte ha ett särskilt rum till hönsgrejer. Det kan funka med en gammal förvaringsmöbel.  Tar mindre plats.

[Den Vetgirige Hönan]

Karsan, vad smart!
När man har så lite plats kan man ju faktiskt slå ihop två saker till ett. Som bajsbräda och skåp.

Fressten har jag tittat på detdär med lantraser och genbank. många  genbanker som jag hittat säljerbara till folk som är/eller kräver att de blir genbak.

Visst vore det kanske inte fel, men vi har nog hellre olika raser som vi har tillsammans i en liten brokig hönsflock.

Hur får ni tag på lantrashöns?

[pytte]

Ett alternativ kan vara att åka till hönsbytardagar. Om inte annat för att titta på utbudet

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

ISA Brun, en värphybrid, tror jag är bäst för er. Supersociala, ruvar aldrig och lägger jättemycket ägg.

[Nina W]

Trådskaparen säger att han tänkt på Hedemorahöns men blivit skrämd, att han hört att dom ruvar i tid och otid. Jag har haft den rasen i tio år och jag har haft det motsatta problemet, ingen ruvade. Åkte ända till Sörmland för att få tag i höns från en besättning där många ruvade. Två av tre ruvade första året men sen aldrig mer. Köpte två från en annan besättning. En av dom har ruvat två år i rad och hon var en jättegullig kycklingmamma. Nu har hon tyvärr fått gikt i benen så jag måste avliva henne. Så om inte någon av annan höna plötsligt tar på sig rollen att föröka släktet så är jag tillbaks på ruta ett. Genomsnittet för hela rasen är 30%, alltså 30 % ruvar fram kycklingar någon gång av av dom är det en del som bara gör det en gång. Jag är genbanksmedlem så jag får inte maskinruva.

[karsan]

G3nbank kräver tupp om det ska bli något.  Jag  gillar genbanksidén men eftersom jag inte kan ha tupp p g a grannar så blir det att jag prövar olika raser i stället. När någon vill ruva och jag vill ha kycklingar skaffar jag ägg från annat håll.

Jag håller med om att dvärghöns är bra när man har lite plats. Just för att det är kul med många höns.

[karsan]

forts.   Och förresten tror jag att lätta höns som flyger bra klarar sig bättre mot både räv och hund  än tyngre varianter.  Vi har haft hund springande in på tomten ett par gånger och den enda som hunden kommit ifatt är gammalhönan som inte är så snabb längre. Som tur var  inte så mordiska hundar så hon klarade sig båda gångerna.  Hon är också en av de större och jag har inte sett henne flyga på senaste åren.