Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Att smida en hammare  (läst 944 gånger)

Svart

  • Inlägg: 301
    • Västergötland
    • Min butik på Etsy.com
Att smida en hammare
« skrivet: 01 dec-16 kl 19:01 »
Nästa projekt blir att smida en smideshammare för jag har haft av skaftet på den jag tyckte bäst om och nu tänker jag passa på att göra en egen.

Vad säger ni om arbetsgången: är det att föredra att vänta så länge som möjligt med att välla på ban och pen?
Jag tänker att stålet är känsligare än järnet för värmen vid formning och håltagning. Jag ska alltså göra en laminathammare för jag saknar härdbart i rätt dimension och det blir nog tungsmitt så det räcker med 35 mm rundstång.

Å andra sidan är det kanske enklare att välla på en stålskiva i var ände på en järncylinder, den står ju nästan själv på städet. Och så mycket ska jag inte forma hammaren ändå. Från rund till fyrkantig och sträcka ut lite i penänden, plus skafthålet då.

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #1 skrivet: 02 dec-16 kl 11:10 »
Med reservation för att det var flera år sedan jag gjorde en hammare nu, så skulle jag säga att det verkar rätt tänkt, du kan nog håla upp, men vänta med att findorna tills du vällt på banen och fenämnet om du inte vill göra all dorning i ett svep.

En hammare är ju mycket tjockare kring midjan än en yxa så den skall ju inte alls dornas lika mycket på midjan sedan, den skall vara har jag för mig ca 4X tjockeleken för en yxmidja (på var sida hålet...), eller grövre. Så det brukar räcka med ett kombinations dorn till hammare.
Jag brukat göra håltagning och efterformning på samma verktyg till hammare.

Om du smider till halsen på slutdornet så att det motsvarar överstycket på ditt hammarskaft så brukar det stämma.






Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

Svart

  • Inlägg: 301
    • Västergötland
    • Min butik på Etsy.com
SV: Att smida en hammare
« Svar #2 skrivet: 02 dec-16 kl 11:44 »
Tackar!

Min rundstång var bara 32 mm och känns för tunn för en smideshammare på cirka kilot så jag får leta reda på en tjockare först. Eller stuka upp den till 40. Men den kan bli en bra om än ohärdad dorn. Vilket skulle funka för mig, härdningen kommer ändå gå ur när jag formar ögat kring den sen och enligt smidesboken av Lars Enander så går det att hålstampa med ohärdad dorn.

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #3 skrivet: 02 dec-16 kl 11:53 »
Det borde gå, det han inte kan är inte värt att veta.  :)
Han har gjort kopior av delar av mästermyr fyndet, så testerna i boken är baserade på riktiga rekonstruktioner.

Vi brukade göra dornar av borstål, men rent tekniskt bör det gå med blötjärn, men du får nog räkna med att smida till den med jämna mellanrum i så fall.

Du kan stuka upp din rundstång, men det är ganska mycket jobb, glöm inte att ta till ganska rejält med extramaterial vid kapningen så att du inte får slut på material och får en väldigt kort hammare...

Å andra sidan är det bra pedagogik ibland att göra saker den hårda vägen med gamla metoder.
(Det var bland det första jag fick lära av Lasse då jag gick som lärling där för mycket länge sedan...)

Hade det varit närmare hade du kunnat få en bit av mig, men det är inte så svårt att hitta skrotbitar som är tillräckligt bra.
Hittar du riktigt gammalt järn så är detta lättare att välla än moderna stålsorter.


Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

Svart

  • Inlägg: 301
    • Västergötland
    • Min butik på Etsy.com
SV: Att smida en hammare
« Svar #4 skrivet: 02 dec-16 kl 13:00 »
Ohh, lärling hos Lasse... Nu blir jag avis!
Jag har haft mycket flyt med mitt smide hittills och fått tips om en mycket trevlig verkstad som använder moderna bladfjädrar och får gott om spillbitar, till exempel, men sån kunskap är inte lika enkel att snubbla över. Jag har även hans bok där han smider från mästermyr och läste i den senast idag :)

Det var när jag började på min 32mm:are som hammarskaftet sprack. Men det var en gammal loppishammare som egentligen låg i materiallådan men jag provade innan jag gjorde om och blev förtjust i den. Men nu blir jag tvungen att lära mig reparera blyinfattade fönster tack vare den så nu ligger den i ässjan istället... Skulle smida mig ett litet horn till fyrkantshålet. Behövde det till att snygga till en skaftholk och nu blev arbetsvägen ännu längre för att få till den där holken :)

Ska ut och kolla i skrothögen. Kan finnas nåt jag har missat :)

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #5 skrivet: 02 dec-16 kl 13:19 »
Ja, man lär mycket genom experiment och praktiskt övande!
Varje hammarslag är värdefullt oavsett om man misslyckas eller ej när du summerar ihop det.  :)
Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #6 skrivet: 02 dec-16 kl 18:26 »
En grej jag kom på nu, jag antar du redan vet det, men ett modernt dorn skall ha en riktigt vass spets och en lång hals så blir det mycket enklare (mästermyr dornen är ett riktigt as att jobba med...), däremot kan du smida till en hals på det som motsvarar det färdiga skafthålet över själva håldelen (eller använda två dorn som med yxorna...).

Jag har gjort en skyddsplatta i blötjärn att lägga över städet då man dornar och klyver.
I den har jag även borrat ett hål man kan lägga över hålet i städet.


Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

Svart

  • Inlägg: 301
    • Västergötland
    • Min butik på Etsy.com
SV: Att smida en hammare
« Svar #7 skrivet: 02 dec-16 kl 22:02 »
Hur tänker du med vass spets? Min plan är att slå ut en plugg med en dorn som mästermyrdornen som har en konkavt urgröpt ände. Vass spets är för mig mer som en huggmejsel som klyver och rymmer upp ett hål snarare än att stampa ut det.
Eller så borrar jag en rad små hål och huggmejslar ett spår som jag rymmer upp och får jobba lite mer med kanterna på hålet för stt få raka sidor på hammaren.
I "blacksmithing for the homestead" skriver författaren att båda sätten funkar men att han tycker det är enklare att mejsla små hammare och stampa ur i stora hammare. Jag tror han jobbar ensam och utan maskinhammare.
Jag kanske får hjälp att slägga men jag planerar för att klara det på egen hand.

Lång hals får det bli oavsett, det är en bra idé.

Kanske skulle köpa och modifiera en vedklyv till det här? Det kunde vara kul. Ännu mer jobb för att få till den lilla holken :)
Men det får vänta till en annan gång.

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #8 skrivet: 02 dec-16 kl 22:14 »
Vill du göra det enligt mästermyrs fyndet så skall dornen ha en platt spets med relativt skarpa nederkanter.
(också gör du en kraftig järnring som korresponderar mot bottendelen enligt anvisningarna i boken)

Du kommer att behöva rikta dornen med jämna mellanrum, men det är lärorikt, även om den metoden inte används idag normalt.

Jag gör hålen för hand (även om det är drygt som få... för att vara uppriktig så hatar jag att slå upp hål för att det är så hiskeligt dryg process rent ut sagt att göra det på en man, men det finns inga genvägar att lära saker och ting ordentligt... :D ) med ett vasst,ovalt dorn som har en lätt rundad mejselformad spets.

Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #9 skrivet: 03 dec-16 kl 09:00 »
Tänkte mer kring detta i går kväll, du har rätt!

Var hiskeligt länge sedan jag höll på med detta nu kring mätermyrs kistan, men
Jag kom att tänka på att om man vill göra hål på traditionellt vis så finns det ett verktyg som ser ut som ett skaftförsett dorn, dvs en liten hammare som går över i ett dorn med flat spets. Är osäker på om detta verktyg finns med i boken, det borde det göra då det enligt min mening är ett såpass viktigt verktyg att det bör ingå i den permanenta utrustningen i smedjan (och det var Lasse som lärde mig om det för länge sedan), Nederdelen på detta skall vara ganska lång, den formar du tex rund och gör nedersta delen till den diameter du vill att hålen skall ha, tex lagom för en handsmidd spik, överdelen gör du likt ett hammarhuvud med ett hål för ett skaft, gör inte sidorna för tunna då detta verktyg kommer att utsättas för ganska hård belastning då det används, så det är bra om du har tillgång till litet håradre stål, förr doppade man verktygets spets i saltlake som förvarades i ett kohorn under arbetets gång. När du använder verktyget så skall det fungera som så att det lyfts något från den heta ytan mellan slagen, tar en tid att lära in, men detta är av större vikt på mejslar. Detta är en tränings fråga, en mejsel för smidesarbeten skall närmast lätt sväva över ämnet så att den inte hinner bli rödglödande, men man får doppa spetsen med jämna mellanrum när den börjar bli för grillad i praktiken.
Huvudet på mejseln bör du härda något och anlöpa det på backvärmen om du vill göra som förr, ej till blått utan till böcklingbrunt. Dessa verktyg är inte så noga, då spetsen ändå blir misshandlad av värmen från godset som du säger, men jag brukar ändå härda den i början, men idag är det bra om du tex får tag på skrotbitar av borstål yx-stål eller liknande som i sig är litet hårdare.

Jag vet inte om du läst kapitlet om hästskor, men där står grundprincipen för hålstansning med flat spets, (även om den metoden främst används för tunnare gods idag, men som sagt, mästermyr dornen fungerar förvånansvärt bra, originalet var av motsvarande blötjärn, tor tiom att den är ännu mukare än modernt stål, så även billigt skit stål av idag är nog hårdare och starkare för detta. (Myrjärn är för övrigt intressant, om du vill ta reda på mer om detta kan du kolla upp tex fågelsjö gängets experiment))

Handtaget på detta verktyg skall dock inte kilas fast som med en hammare, utan skall sitta löst islaget så att det kan röra sig lätt (men inte så att det blir irriterande att jobba med...), tälj det likt ett hammarskaft och slå fast det hyggligt hårt på samma vis..
Traditionellt var dessa verktygs skaft gjorda av rönn grenar här uppe, minns jag tog med rönngrenar till Lasse då det var brist på rönn träd just där... Kanske generationer smeder...  ;D Hade en skaftodling på farsans källarbacke då...


Principen är då den att verktyget stansar ut enn myntliknande tunn skiva och vidgar hålet med den koniska delen tills du kommer till korrekt dimmension, denna del finformas verktyget så att det på denna punkt ger ett snyggt och jämnt hål med korrekta dimmensioner.

Nithål skall faktiskt vara lätt koniska i ändarna, då sitter niten som berget jämfört med ett modern borrat hål...

Men den största fördelen med denna metod är att man inte förlorar så mycket material jämfört med om hålet borras, samt att det som bonus tillför en estetisk aspekt som är svår att ersätta med moderna metoder.

Jag tror att detta är det främsta skälet till att metoden med hålslagning levde kvar långt in i modern aid, att man inte försvagade ämnet och tog bort värdefullt material när man dornade upp hålet då materialet kommer att följa runt verktyget i stället för att försvinna som när man borrar.

Skaftet kan vara rakt, det behöver inte trimmas in som ett hammarskaft, det har mest till uppgift att kontroller att dornet sitter rakt.
Du kan även tex ha ett lätt svängt skaft så att man ser bättre vad man siktar med dornet, osv, kort sagt, förr anpassade man ofta verktygens skaft i ställetför själva verktyget som man gör idag.

Detta verktyg tar en del tid i anspråk att göra om man vill göra det (funktionsmässigt) snyggt, men det är värt det och det håller mycket länge om man sköter det.

Tror det heter hålstamp eller liknande i boken..-






.










Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.

Svart

  • Inlägg: 301
    • Västergötland
    • Min butik på Etsy.com
SV: Att smida en hammare
« Svar #10 skrivet: 15 feb-17 kl 23:03 »
Det är nästan så jag skäms lite att efter ett så långt och bra svar berätta hur det gick...
Jag fick en hultaforshammare i julklapp och köpte en till lite lättare (1,2 och 0,9 kg).
Precis som jag läst tidigare så är de lite tråkiga att smida med då banen är lite platt och kanterna en aning skarpa men efter en stund vid bandslipen och lite anpassning av träskaften är de riktigt bra.

Jag har dock inte gett upp om att göra min egen hammare, det är bara inte så bråttom längre :)

 

The Pink Sheep

  • Inlägg: 1967
  • Är ett Mufflonfår
    • Hälsingland
SV: Att smida en hammare
« Svar #11 skrivet: 16 feb-17 kl 10:45 »
Om du vill lära principen kan du ju som sagt börja med en hålstamp eller klyvkil med skaft, båda dessa är näst intill oumbärliga tycker jag när man väl har dem, men de är enklare att göra än en hammare, men du lär dig principer och teknik.

Somewhere over the rainbow...

Hårt, tungt och framåt = Argt Mufflonfår.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser