Från tröska till bröd!

[bladhis]

Hade tänkt att börja odla lite spannmål till egna hushållet. Odling och fram till tröskning har jag rätt bra koll på. Har odlat lite havre till djuren innan iofs bara.

Torkning, hur torkar man enklast mindre volymer, låt oss säga runt ett ton? Den havre jag odlat innan har nog varit torr nog men det har oftast kommit med en massa ogräsfrön som varit fuktiga med värmegång som följd.

Förvaring, ett smidigt sätt att förvara spannmål på. Gamla magasin har man ju sett med olika fack. Men det verkar rätt osmidigt. Funderar på att bygga en spannmålsficka med några olika fack i. Eller hur gör ni andra som håller på?

Rensning, ett gammalt rensverk borde ju inte vara så svårt att hitta, men blir det rent nog för att äta? Behövs ytterliggare rensning efter denna? Bonderöven (100% bonde) tyckte ju att rensningen var det värsta med hela processen.

Malning, antar att man kommer ganska långt med en hushållskvarn som det brukar annonseras om. Någon speciell som rekommenderas? Dammar de mycket?

Sorter, funderar på att odla ölandsvete, svedjeråg och nakenkornhavre. Vete och råg till bröd och havren till gröten. Invändningar mot dessa sorter? Svedjeråg har jag utsäde till men de andra två behöver jag införskaffa! Någon som har? 50-100 kg av varje ung.

[kurt]

Nakensorterna brukar ju vara populära bland småodlare, men de är väl inte helt nakna utan det brukar väl ändå sitta kvar en del skal efter tröskningen.

[sunflower]

kan bara svara för små mängder, det som går åt hos oss ( 3 personer).
 ett ton är jättemycket, ska det då räcka till djuren också? vi har räknat ut att vi inte behöver mer än max 100kg vete och max 50kg annat sädesslag för att kunna klara oss helt utan köpemjöl osv. gröt på korn är tom ännu godare än havregrynsgröt kan jag säga. och bröd äts här dagligen


- fick 85kg vete och 35 kg korn av grannbonden, gick bra att torka utlagd i vardagsrummet; kan ligga där en vecka, man kan gå och blanda runt i det dagligen

- förvaring: i stora örngott eller påslakan i sovrummt, hoppas det är möss-säker

- rensning: jo, det är det värsta!!!
jag gör det för hand varje gång jag ska använda säden till brödbak, dvs rensa bort ogräs, stenar och tyvärr jättemycket mjöldryga ( som ju är väldigt giftigt) som måste rensas bort noggrant för att säden ska vara ätbart. det tar sin lilla stund och ibland kan jag undra över om det verkligen är värt besväret.

malning: vi har en hushållskvarn med stenar, den fungerar utmärkt. kornet mal jag helt, alltså med det hårda skalet och siktar bort det efteråt. fungerar bra i gröten och i alla sorters bröd som ersättning för råg (den odlade inte grannen och jag ville ju ha närodlat); även vetemjölet siktar jag ibland, kommer inte ner till det bleka vita mjölet som man köper i affären, men det behövs ju inte. bara inte kakan blir allt för grov. barnen har vant sig vid att allt vi äter består av  hemmald fullkornsmjöl.
var försiktig med att mala havre - det är den sorten säd som innehåller mest fett och bör inte malas i stenkvarn då den sätter igen malstenarna!

[Anders S]

Odlingen är relativt enkel om man har tillräckligt bra jord och klimat. Skörden lär vara relativt enkel om man har en fungerande skördetröska ochj kan hantera den. I mindre skala finns också andra varianter.

Spannmålsharpor i varierande skick går väl att få tag på. Egentliga rensverk är inte lätta att få tag på, såvitt jag vet.
Enklaste lösningen är en sats såll plus att hälla säden mellan två hinkar i vinden. Dock är det inte så lätt att få tag på en sats bra såll. Man kan dock bygga. Köp rostfritt nät i olika grovlekar och bygg en sarg kring lagom stor nätbit. Man kan också klara sig en bit med annat än såll, som dock består av metallnät, t.ex. vissa papperskorgar, nätkorgar, etc.

Nakenhavre är en annan art än vanlig havre. Den är beskare, mindre söt och har högre proteinhalt. Personligen tycker jag inte det är någon bra gröthavre. Jag föredrar skalad vanlig havre, men skalningen är ingen enkel sak.

Nakenkorn är däremot som vanligt skalat korn.

Malning är inget stort problem, då det finns massor med hushållskvarnar på marknaden.

Säd med mycket mjöldryga i är av dålig kvalitet.

[kretslopp]

Va roligt att du tänker odla spannmål! Jag har odlat spannmål i både stor och liten skala. Ett tag odlade jag råg som jag malde och swn sålde rågmjöl. Det år enkelt och roligt.

-Börja med att harva till en bra säbädd i början av septembrer. Harva inte djupare än 10-12 centimeter. Gödsla inte för hårt, det brukar inte behövas.
-omkring den15september  är det så lagom att så. Den här första gången du sår tycker jag du ska börja med en vanligsort för koventionell odling.
då får du en sort son år lite kortare i srået och lättare att tröska. För den som inte har såmaskin går det utmärkt att så ut för hand, och mylla genom att dra enplanka.
-På våren i april - maj någon gång, år det dags att ogräsbekämpa. Kör över åkern med långfingerharv eller räfsa den med en lövräfsa. Bearbeta till jorden ser svart ut. När rågen kommer upp så sjuter den flera strån per kärna. Och så är det ogräsfritt.
Når axen är nästan mogna är det dags att slå. Sått båge eller "skylt" på lien. Slå nu så att axen hamnar åt ett håll, Ta upp och bind i kärvar. Som du hänger på krakar eller ställer iskylar.

[bladhis]

Det låter som om det är rensningen som är det riktigt dryga jobbet.
Jag får testa att rensa foderhavren och kornet jag har nu.

Nakenhavren blir ingen bra gröt alltså. Korngröt har jag aldrig smakat, kanske ska pröva nakenkorn istället då.

[kretslopp]

När kärvarna blivit riktigt torra körde jag in dom och travade på logen. Jag tröskade dom sen i oktober på en liten helrensande stationär tröska. Jag ställde slagsko , valde såll och ställde fläkten så det blev så välrensat som möjligt. Jag hade inga större problem med mjöldryga. Men dom få jag hade rensades bort i sållen.

[Anders S]

Nakenhavren blir ingen bra gröt alltså. Korngröt har jag aldrig smakat, kanske ska pröva nakenkorn istället då.

Warbro kvarn hävdar att det blir bra gröt av deras nakenhavreflingor. Jag som gör gröt på kross och ibland hel skalad havre har prövat att ta delvis deras hela nakenhavre (helsäd) i gröten. Det var då jag gjorde denna erfarenhet. Men det är inte givet att du tycker detsamma.

[Ex.]

Säd med mycket mjöldryga i är av dålig kvalitet.

Jag tyckte hela beskrivningen var rätt beklämmande. Så dålig ska inte spannmål behöva vara om den är odlad på ett vettigt sätt och tröskad på en bra tröska.
Vete brukar ju gå att få totalt rent i tröskan.

[Jakobn]

Jag förvarar spannmål i skrotade frysboxer, kan behöva borra några hål för ventilation om den inte  öppnas så ofta.

Torkning har jag gjort i lämpligt kärl eller vagn beroende på mängd, sedan får man röra runt i det med jämna mellanrum. Ska vara så tunt lager som möjligt.
Tar man in kärvar brukar spannmålet få torka innan tröskning, kärnan klarar sig bättre så länge den är otröskad.

Jag har ett handvevat rensverk som gör ett riktigt bra jobb, behövs ingen mer rensning efter två rundor i rensverket. Sådana finns ofta på blocket där folk  brukar kalla dem tröska, man kör snabbt genom några månaders förbrukning.

Varför ska du ha så mycket? Vill minnas att den genomsnittliga förbrukningen per år och person är under 100 kilo.

Mvh

Min kvarn dammar inget.

[bladhis]

Blir ju nästan löjligt att starta tröskan annars sen det vi inte äter upp själva vill gärna djuren ha så åtgång finns. Vi har även en liten gårdsbutik där man kunde sälja lite rensat spannmål.

Tänkte nästan att ett sådan gammalt rensverk skulle funka hjälpligt.

Ang torkning borde man väl kunna lägga något perforerat golv i tippkärran och sätta en utsugsfläkt någonstans?

[Rubensgården]

Grannen torkade med dränslang i botten kopplad till en fläkt.

[bladhis]

Smart med dränslang! Vet du om han blåste eller sög?

[Rubensgården]

Vet inte men jag skulle blåsa.

[bladhis]

Så, nu är utsäde beställt iallafall. Nakenhavre, nakenkorn och ölandsvete. Skulle dock behöva en långfingerharv, ingen som har en ståendes?

[kretslopp]

När jag tröskade fyllde ja jutesäckar till 2/3delar med säd. När jag knöt säckarna så gjorde jag det ute i änden så att övre tredjedelen var tom. Varge dag de första veckorna vände jag långsamt runt varge säck, först upponed och sen tillbaks igen. Det här var mitt sätt att torka, lufta och röra on säden. Fortsättningsvis blev det en gång i veckan. 
 Malde gjorde jag på en liten hammarkvarn. Ett år när det var mycket borst kvar, så nötte jag säden genom att sätta i grövsta sållet på kvarnen och grovmala. Därefter grovsiktad jag mjölet. Satte i finsåll och finmalde. Mjölet hade jag i bommulssäckar som jag vände om två gånger om dagen första veckan. Nymald säd (mjöl) vill ta värme så va noga med att vända runt. Varannan gång stätlde jag säcken på knuten. Mjölet behöver mogna innan det blir bra att baka på en vecka brukar räcka. Det är också en färskvara och behöver användas inom ett par månader.

[torparmot]

Fick också för mig att odla vete till husets behov. Torparfar följde med för att hjälpa till när jag skulle köpa utsäde vid en närbelägen kvarn. Lyckligtvis pratade han med en granne när jag betalade. Höstsådden gick bra och jag gladdes hela sommaren åt min veteåker. I ett uthus står en skördetröska från 50 talet. Trot eller ej, men den startade. För första gången i mitt liv körde jag skördetröska. Ett drygt ton blev det och jag torkade det med en fläkt där vi lagt ut spirorör. (Heter det så?) Vi fick en rensmaskin som man vevar, men det måste rensas lite för hand också. Den rensade säden förvarar jag i en kasserad frysbox. Då och då mal jag några deciliter i en kaffekvarn och blandar i köpemjölet.Mjöl från min egen veteåker, säger jag när jag bjuder på brödet. Varför jag bara tar någon deciliter? Haha, har inte vågat räkna ut vad det kostade per kilo. Torparmor

[kretslopp]

Va roligt att höra "Torparmor" det är roligt att odla säd, mala ock baka! Men säden du har är färskvara så passa på att använda den utan att vänta för länge.

[Anders S]

Varför skulle säden vara färskvara? Kanske om den är otillräckligt torkad eller förvaras fel, tänker jag. Hur länge håller den sig enligt din uppfattning?

[kretslopp]

Som god brödsäd i ett år. Som utsäde fyra fem år.

[Anders S]

Som god brödsäd i ett år. Som utsäde fyra fem år.

Jag ifrågasätter båda dessa uppgifter om säden är väl torkad. Vattenhalten bör vara max 14%, gärna ännu lägre. Då bör kvalitetsförsämring i ett bra lager gå mycket långsamt. Jag hittar inga riktigt bra uppgifter, men jag har aldrig märkt påtagligt dålig grobarhet eller ätkvalitet hos äldre (upp till ca 10 år) vältorkad helsäd. Mjöl och kross åldras däremot märkbart och i viss mån skalad säd. Vad baserar du din uppfattning på?

[Anders S]

Jag hittade en del uppgifter om torkning och lagring, men inget ”definitivt” om maximal lagringstid el dyl.

” I vissa intervall kan en minskning av vattenhalten med 1 - 3 % innebära en fördubbling av lagringstiden.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spannm%C3%A5lstork

http://www.sla-arbetsgivarna.org/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=1cc62142-be1f-488a-b435-52da300f0188&FileName=Uppdatering+av+g%C3%A5rdens+spannm%C3%A5lstork+SLA.pdf
Se särskilt tabell 3.

http://www.vaxteko.nu/html/sll/sjv/utan_serietitel_sjv/UST98-05/UST98-05H.HTM

Jonas Nordlund på Kackel:
” Tycker nog vanlig hel torkad säd är absolut bäst. Det håller flera år utan att bli dåligt. Näringsvärdet kan börja sjunka lite efter 5-6 månader men det håller ändå näringsvärdet länge.

Däremot är krossad säd inte bra och börjar tappa näringsvärde efter bara någon dag. Sen sjunker det ganska snabbt för att vara riktigt uruselt efter bara nån månad. Krossad säd blir också dåligt och tar värme mycket fortare.”
http://kackel.se/fragor_svar/index.php?topic=1454.0

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=73404.0
Existens: ”Hel spannmål kan ligga i flera år, bara den är torr och inte möglar.”

http://www.bioenergiportalen.se/attachments/42/427.pdf
Se särskilt bild 3 på sid 5.

[kretslopp]

Min erfarenhet är att det finns så många organismer som  älskar ekologisk säd, att den så gott som alltid har någon form av angrepp om den är äldre än ett år. Den dammar mer, luktar och smakar inte så gott som den som är färskare. Utmalningen blir också sämre med mer skalinnehåll i gammal säd.

[Anders S]

Min erfarenhet är att det finns så många organismer som  älskar ekologisk säd, att den så gott som alltid har någon form av angrepp om den är äldre än ett år. Den dammar mer, luktar och smakar inte så gott som den som är färskare. Utmalningen blir också sämre med mer skalinnehåll i gammal säd.

Din uppgift om åldrande gäller alltså ekologisk säd. Du anser tydligen att ekologisk säd åldras snabbare än konventionell. Baserat på vad? Din egen skörd?

Har du torkat din säd ordentligt? Har du mätt vattenhalt?

Vattenhaltsmätning är egentligen enkelt - mal, väg, torka, väg igen och räkna. Enkelt och säkert, men
tidskrävande.

http://www.lantmannenmaskin.se/Documents/maskin_och_vision/Mat_vattenhalten_pa_ratt_satt.pdf

[kretslopp]

Jag arbetade ett tag på Markens bageri. Ett kollektiv utanför Bodafors, där köpte vi in biodynamisk (ekologisk) säd som maldes åt oss. Det var alltid diskussion om kvalitet och duglighet där. Sen har jag odlat säd, malt och sålt mjöl. Det är min erfarenhet att ekologisk säd och ekologiskt mjöl drabbas mer av insekter och andra angrepp när den blir gammal även om säden är vältorkad och omsorgsfullt hanterad. När jag växte upp köpte far in säd som han lät mala. Det var lika dant då att säden inte skulle vara gammal.
Vid konventionell odling används kemikalier för insektsbekämpning, mot svamp och mögel, både under odling och vid lagring.
Det är min erfarenhet att det är så här också när säden är vältorkad och väl luftad.

[Anders S]

Har du verkligen jämfört så pass noga och mycket så du vet att det är just den ekologiska odlingen som är problemet? När du odlat, har du t.ex. odlat ekologisk och konventionell säd intill varandra, på likvärdiga skiften på samma gård, och behandlat dem lika förutom det som skiljer eko och konventionellt? Eller har du jämfört med grannen, som kanske har bättre tork eller åkrar i bättre klimatläge där det går att så tidigare och torkar och mognar bättre?
 
Det du skriver om snabbt åldrande låter för mig som otillräcklig torkning eller andra brister i lagringen. Eftersom du inte säger att du har mätt så har du nog inte gjort det. Därmed hänger dina jämförelser i luften, då detta troligen är den viktigaste faktorn som kan förklara hur länge säden kan lagras.

Att många organismer enligt din erfarenhet skulle älska ekologisk säd och därmed angripa den låter som en slutsats på måfå utan tillräcklig grund. Varför skulle det vara så? Användning av konstgödsel lär öka risken för mögel vad jag har hört. Å andra sidan om marken inte kan leverera tillräckligt med näring så växer säden långsammare och sämre, vilket kan försvåra mognaden och sänka kvaliteten. Därför kan en lagom insats av konstgödsel troligen vara en fördel i vissa mindre gynnsamma odlingslägen eller med otillräcklig näring i marken. Visst är det svårare att odla ekologiskt i vissa avseenden, men det finns också fördelar, bl.a. när det gäller mögel.

Men nu gäller det inte främst mögel utan försämring p.g.a. cellandning vid lång lagring. Jag hittade uppgift om att vattenhalten ska vara högst 13 procent vid lång lagring. Har tidigare läst att den helst ska vara ännu lägre.

[tropfrog]

Får man lov att kapa tråden lite med likvärdig fråga?

Vi äter ofta spannmålsprodukter som kolhydratbas i måltider. Det köps på konsum som matvete matråg osv. Är detta några speciella sorter eller går vad som helst? Hur skall man behandla det efter skörd? Jag tänkte att man kanske skulle ta en liten bit och provodla sitt eget matvete. Vad krävs då? Kan man ta köpevetet som utsäde?

MVH
Magnus

[Anders S]

Det passar väl halvbra i denna tråden så låt gå vad mig anbelangar.

Det var länge sen jag köpte matvete. (Troligen var det före vi gick med i EU.) Jag tyckte måttligt bra om det. Vad jag minns var det vanligt vete som var behandlat för att kunna kokas snabbare, samt kanske vara lättare att smälta. Jag tror inte det framgick på paketet hur det var behandlat, vilket jag tyckte var en brist. Matråg har jag aldrig köpt. Vad står på dina paket om detta? (Jag tror lagstiftningen om vad man ska ange har urholkats en del sen vi gick med i EU, så det kanske är minst lika dåligt nu.)

Om vetet och rågen är förbehandlat är grobarheten troligen noll, men du kan ju alltid testa.

Jag har kommit fram till följande:
Vanligt vete som blötläggs och kokas är nästan osmältbart för mig.

Äldre vetetyper är bättre att koka som helsäd. Det gäller alltså spelt/dinkel, emmer och enkorn. Ju mer primitivt desto bättre, men det beror på sort och odling också. Även dinkel kan vara bra. Alla dessa måste skalas för att kunna ätas vilket inte är enkelt. För ett bra resultat krävs dyra maskiner. Man kan testa att mala med mycket stort avstånd mellan kvarnstenarna, så att kärnorna blir så skalade som möjligt och så oskadda så möjligt och sen sikta. Kräver bl.a. en kvarn där stenarna kan ställas tillräckligt långt isär. Jag tror detta kan fungera halvbra i bästa fall. För t.ex. havre undrar jag om det funkar alls.

Sädens smältbarhet kan förbättras genom rostning och dextrinering. Dextrinering är fuktning följt av rostning på låg temperatur. Detta ger säden karaktär av väl mognad säd (säd mognad i bra väder med sol och värme) vilket är positivt.

[kurt]

Matvete är ångbehandlat vete (på engelska parboiled), det kan jämställas med t ex bulgur

[Sommartorparn]

Kuriosa: Vet inte om det finns i Sverige, men i Tyskland finns det något som heter Grünkern. Det är dinkel som skördats omogen och sedan rostats/torkats över eld, vilket ger en nötaktig smak. Den här varianten bakar man inte med, utan använder i matlagningen. Idén kom för många många år sen när det aldrig blev något vettigt skördeväder och man ville rädda säden innan den möglade ute i regnet. Typiskt för sydvästra landsändan.

[kurt]

Kuriosa: Vet inte om det finns i Sverige, men i Tyskland finns det något som heter Grünkern. Det är dinkel som skördats omogen och sedan rostats/torkats över eld, vilket ger en nötaktig smak. Den här varianten bakar man inte med, utan använder i matlagningen. Idén kom för många många år sen när det aldrig blev något vettigt skördeväder och man ville rädda säden innan den möglade ute i regnet. Typiskt för sydvästra landsändan.

I Finland var det vanligt att säden inte han bli mogen eller att den inte hann torka, så man måste rosta den för att skydda den. Mjölet man sedan malde kallas talkonmjöl (Talkkuna i Finland Kama i Estland). Det gjordes av korn, havre eller råg, i Sverige har vi det i form av skrädmjöl (rostad havre), som kom hit via Finländska invandrare på 1700-talet

[tropfrog]

Matvete är ångbehandlat vete (på engelska parboiled), det kan jämställas med t ex bulgur

Det borde ju vara en baggis att göra själv. Koka, sedan torka?

https://en.wikipedia.org/wiki/Parboiling

MVH
Magnus

[Anders S]

Även med normalt mognad säd tycker jag rostning eller dextrinering är en fördel om man ska äta den som kokt helsäd. För välmognad säd av äldre sädesslag kan detta behov vara mindre. Det bästa jag stött på är nog enkornsvete från tyska Bohlsener Mühle. Den odlas i Ungern, antagligen på pusztan, alltså stäppliknande klimat. Det säger kanske något om vad det handlar om. (Å andra sidan, om man tycker kokt vanligt vete inte är svårsmält behöver man inte bry sig om detta så mycket.)

Ju bättre säd desto mindre blötläggning, koktid och andel kokvatten i förhållande till säd behöver man. Snarare tvärtom, d.v.s. man bör dra ned på allt detta till bra matsäd för riktigt bra resultat.

Dextrinering påminner om ångpreparerering. Först fukta, sen torka. Enklast så här: skölj säden så blir den också lagom fuktad. Torka/rosta i ugnspanna på knappt 100 grader tills den är torr. Rör om då och då.

[bladhis]

Så nu är det sått och klart iaf, det blev ölandsvete, dalavete och ett nakenkorn som jag inte kommer ihåg namnet på. Tack tilll Wästgötarna och föreningen Allkorn för utsädet, medlemskap där kommer!


/Daniel

[bladhis]

Så här ser ölandsvetet och nakenkornet ut nu. Dalavetet fick jag tyvärr slå av för det blev så väldigt glest, hade odlat mer ogräs än vete. Sparade lite utsäde till nästa år ifall just detta skulle ske.


/Daniel

[bladhis]

Tyvärr är tiden lite knapp på hösten. Ölandsvetet och nakenkornet blev iaf tröskat. Torrt och fint var det efter tröskning. Men sen blev vetet ståendes troligen lite för fuktigt, det luktar lite unket just nu. Vågar man äta det tro?

Har iaf fått tak på ett gammalt rensverk som det ska få gå igenom några gånger så får det bli utsäde till nästa är om jag nu inte vågar äta det.


/Daniel

[Pettson2]

Har du torkat vetet efter skörd? Om så, vad hade du för vattenhalt efter torkning?
Hur har du lagrat det efteråt?

[bladhis]

Vart ju inte små mycket, så jag la ett ca 10 cm tjockt lager på 1,2x1,8 pallar när jag torkade det. Blev nåra stycken såna. Och där ligger det ännu, men luftfuktigheten stiger ju en hel del under hösten så det är nog det som gjort att det luktar smått unket. Vet ej vad jag har/hade för fuktighet på det.

Ang rensverket, det sitter tre såll som kornen skall ramla igenom och ett fjärde som det inte ska gå igenom. De är i ganska dåligt skick, vad ska man ha för storlek på sållnäten?


/Daniel

[Pettson2]

Att ha koll på vattenhalten är a och o när du skall lagra. Mät den omgående. Se tidigare inlägg om enkel metod och lämplig vattenhalt.

[kretslopp]

Hur gick det sen? Malde du och bakade bröd?

[bladhis]

Hur gick det sen? Malde du och bakade bröd?

Tyvärr fick säden unken lukt. Det berodde nog på mycket ogräsfrön som var fuktigare än själva säden. Har nu skaffat en enkel spannmålsharpa som jag jag ska köra det igenom direkt efter skörd tänkte jag.

Hade säkert gått äta men då jag har respekt för mögelgifter så avstod jag.

Men det dög till utsäde! Så till hösten gör jag ett nytt försök, skam den som ger sig! [emoji1]


/Daniel

[kretslopp]

Jag har haft mycket ogräsfrön i min råg, det har inte gjort att säden blivit unken. Jag misstänker att säden blivit för lite luftad. även om den ligger tunt behöver den skyfflas igenom ett par gånger i veckan den första månaden. Bättre lycka nästa gång!